Panelsamtalet är öppet för allmänheten och är också ett tillfälle för studenterna att möta internationella forskare. Debatten är kopplad till ett forskningsprojekt om hur man ska förklara nationalismens och högerpopulismens framväxt i Europa samt om hur vi vänjer oss vid att leva i rasistiska samhällen och hur vi kan verka för mer öppenhet.
Avvisande kulturer
- Forskningen handlar om vad vi kallar för ”avvisande kulturer”, eller ”cultures of rejection”. Man hittar sin identitet i ett avståndstagande och reaktion mot saker. Avståndstagandet bekräftas sedan av likasinnade i olika nätkulturer och filterbubblor. Man kan läsa det som ett motstånd, men det är ofta ett antidemokratiskt motstånd, säger Stefan Jonsson, professor på Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (Remeso).Bakgrunden är ett forskningsprojekt finansierat av Volkswagenstiftelsen, där forskare från Sverige, Tyskland, Österrike, Frankrike, Storbritannien, Kroatien och Serbien deltar. Snart samlas de i Norrköping för att samordna projektet, och för att jämföra resultat.
- I samband med det vill vi även göra ett offentligt arrangemang. Det är mycket aktuella frågor i dagens samhällsutveckling och som samhällsforskare kan jag knappt komma på något mer relevant område att forska inom.
I varje land arbetar en forskargrupp med att intervjua människor i arbetslivet. Grupperna gör även fältstudier och följer människors fritidsvanor samt detaljstuderar öppna forum på internet.
- Varför blir människor antidemokratiska, nationalister och politikerföraktare? Tesen är att det i arbetsliv/fritidsliv och medievanor skett förändringar som vi forskare kan beskriva och förstå.
Värdeförändringar
I Sverige ska man intervjua personer som arbetar inom handels- och grossistsektorn.
Varför just den sektorn?
- Inom grossist- och detaljhandeln har det skett stora förändringar de senaste åren. Vi tror att den här branschen är känslig för tekniska och världsekonomiska förändrigar som i sin tur ger upphov till tydliga värdeförändringar. Vi förväntar oss inget enkelt orsakssamband utan ägnar oss åt att lyssna och tolka.
Vad är det för förändringar?
- Det kan vara olika saker som upplevs som försämringar. Jobben blir mer isolerade, man har allt mindre tid att prata med varandra. Och avståndet till arbetsgivaren växer samtidigt som anställningarna blir kortare och mer osäkra. De anställda börjar konkurrera och detta förväntas leda till en högre grad av alienation. Det kan uppstå konflikter kring etnicitet och diskriminering.
- Här ser vi en möjlighet att kunna spåra en värdeförändring i samhället. Det handlar om synen på makt, etnicitet, könsrelationer, mänskliga relationer. Det handlar om samhället i stort och vilken makt man själv har att på verka det, säger Stefan Jonsson.
Projektet kommer att pågå fram till 2022, men redan under nästa år beräknar man att en del resultat ska kunna presenteras. Panelsamtalet hålls den 12 december på Campus Norrköping, Bredgatan 34, kl 18—20.
Här är forskarna som deltar i panelsamtalet
- Manuela Bojadzijev, Berliner institut für empirische Integrations- und Migrationsforschung, Tyskland.
- Sanja M. Bojanic, University of Rijeka, Kroatien.
- Éric Fassin, forskare, sociolog, författare mm, Frankrike.
- Michael Keith, University of Oxford, Storbritannien.
- Gazela Pudar Drasko, University of Belgrade, Serbien.
- Birgit Sauer, University of Vienna,Österrike.
- Moderator: Stefan Jonsson, professor på Institutet för forskning om migration, etnicitet, och samhälle (REMESO) vid Linköpings universitet.
