Utbudet och efterfrågan på biogas har det senaste decenniet ökat kraftigt i Sverige, men tillväxten av den inhemska produktionen har de senaste åren avstannat. Nu är dock förhoppningarna stora på en kraftig expansion, inte minst med flera internationella företags intåg på marknaden, som finska Gasum, franska AirLiquide - ägare av Fordonsgas - och leverantörer av biogasanläggningar som Hitachi Zosen Inova. Från att ha varit en lokal och regional angelägenhet, driven av kommuner och kollektivtrafikbolag, har marknaden delvis blivit både nationell och internationell. Sverige importerar i dag biogas, framför allt från Danmark och andra länder via gasnätet på västkusten.
Hans Andersson, Thomas Magnusson, Mikael OttossonFå studier har tidigare gjorts kring hur hållbara marknader växer fram, skapas och utvecklas. Tre LiU-forskare, som även är engagerade inom nationella forskningscentrumet Biogas Research Center, BRC, har nu publicerat en artikel i ämnet i Elsevier-tidskriften Environmental Innovation and Societal Transitions. Baserad på tidigare forskning kring hållbarhetsomställningar och formande av marknader har de utvecklat ett generellt ramverk som de använder för att analysera utvecklingen av den svenska biogasmarknaden.
Under lång tid växte biogasmarknaden fram lokalt och regionalt, där aktörerna hela tiden tvingades försvara sina val. Biogasen har ifrågasatts och föranlett stora debatter i många kommuner, Helsingborg, Jönköping och Skövde, för att bara nämna några. En marknad för biogas har i egentlig mening bara funnits de senaste 10-15 åren.
– Från början fanns marknaden enbart inom den offentliga sektorn, i dag har stora kommersiella företag klivit på och med det kommer också lönsamhetskraven. Vi måste kunna värdera och prissätta nyttorna - exempelvis biogödsel, säger Mikael Ottosson, biträdande professor vid avdelningen för Företagsekonomi och som tillsammans med Hans Andersson, universitetslektor och företagsekonom samt professor Thomas Magnusson, innovationsforskare vid avdelningen Projekt Innovationer och entreprenörskap, har skrivit artikeln.
För det andra krävs det en berättelse, ett narrativ kring den hållbara tekniken och produkten.
– Hållbarhet är framtidsinriktat och kräver storytelling. Man måste göra det trovärdigt att den lösning man erbjuder kan hjälpa till att skapa ett hållbart samhälle, säger Thomas Magnusson.
Detta är inte minst viktigt för att locka investerare liksom för offentligt investeringsstöd och subventioner.
Slutligen och för det tredje så ligger bevisbördan tung på det nya och förnyelsebara att bevisa att systemet fungerar. Kraven är hårda.
– Den som vill förändra har hela bevisbördan. När det gäller vindkraft har de fått försvara sig mot allehanda farhågor, exempelvis kring effekttoppar som spränger näten när det blåser hårt. Biogasen har fått försvara problem med motorer, tomma tankdepåer och en buss som började brinna, konstaterar Mikael Ottosson.
– Det nya ses alltid som kusinen från landet som måste bevisa och leverera minst samma kvalitet som det rådande, oavsett hållbarheten. Hållbarhet blir därför ytterligare en komponent att ta i beaktande förutom pris och kvalitet, säger han.
Slutsatserna utgör tre delar i ett ramverk och var för sig bidrar de till att skapa olika slags värden på en marknad.
Foto Monica Westman
– Den kommunala nivån var optimal under uppbyggnaden. Att bygga upp en nationell eller internationell marknad för biogas är mer utmanande än inom många andra hållbara teknologier. Solpaneler och vindkraft är standardiserade produkter i dag som kan tryckas ut på marknaden och installeras medan biogas ofta bygger på samarbeten i nätverk med många olika intressenter, påpekar Mikael Ottosson.
När det gäller biogas är Sverige unikt när det gäller användningen av biogas som fordonsbränsle. I andra länder produceras mest el och värme. Antalet biogasbilar ökar nu i Sverige igen, även om det inte riktigt sker i den omfattning som prognosmakarna hade förväntat sig, möjligen på grund av brist på bilmodeller. Fram till november 2019 har dock 5000 nya biogasbilar registrerats i landet. Den stora skjutsen för biogasmarknaden förväntas emellertid nu när både Volvo och Scania lanserat sina nya motorer för tunga lastbilar som drivs med flytande gas.
– Marknader skapas och återskapas, det finns något cirkulärt här. Men den stora frågan är som alltid, vem som står för investeringarna när en hållbar marknad byggs upp och utvecklas och hur mycket det offentliga ska finansiera? säger Hans Andersson.
Shaping sustainable markets - a conceptual framework illustrated by the case of biogas in Sweden, Mikael Ottosson, Thomas Magnusson and Hans Andersson, Environmental Innovation and Societal transitions 2019. doi 10.1016/j.eist.2019.10.008
Tre slutsatser
Slutsatserna är tre: För det första krävs ett utbyte för att en marknad ska uppstå, där man också måste vara överens om vad utbytet handlar om.Under lång tid växte biogasmarknaden fram lokalt och regionalt, där aktörerna hela tiden tvingades försvara sina val. Biogasen har ifrågasatts och föranlett stora debatter i många kommuner, Helsingborg, Jönköping och Skövde, för att bara nämna några. En marknad för biogas har i egentlig mening bara funnits de senaste 10-15 åren.
– Från början fanns marknaden enbart inom den offentliga sektorn, i dag har stora kommersiella företag klivit på och med det kommer också lönsamhetskraven. Vi måste kunna värdera och prissätta nyttorna - exempelvis biogödsel, säger Mikael Ottosson, biträdande professor vid avdelningen för Företagsekonomi och som tillsammans med Hans Andersson, universitetslektor och företagsekonom samt professor Thomas Magnusson, innovationsforskare vid avdelningen Projekt Innovationer och entreprenörskap, har skrivit artikeln.
För det andra krävs det en berättelse, ett narrativ kring den hållbara tekniken och produkten.
– Hållbarhet är framtidsinriktat och kräver storytelling. Man måste göra det trovärdigt att den lösning man erbjuder kan hjälpa till att skapa ett hållbart samhälle, säger Thomas Magnusson.
Detta är inte minst viktigt för att locka investerare liksom för offentligt investeringsstöd och subventioner.
Slutligen och för det tredje så ligger bevisbördan tung på det nya och förnyelsebara att bevisa att systemet fungerar. Kraven är hårda.
– Den som vill förändra har hela bevisbördan. När det gäller vindkraft har de fått försvara sig mot allehanda farhågor, exempelvis kring effekttoppar som spränger näten när det blåser hårt. Biogasen har fått försvara problem med motorer, tomma tankdepåer och en buss som började brinna, konstaterar Mikael Ottosson.
– Det nya ses alltid som kusinen från landet som måste bevisa och leverera minst samma kvalitet som det rådande, oavsett hållbarheten. Hållbarhet blir därför ytterligare en komponent att ta i beaktande förutom pris och kvalitet, säger han.
Slutsatserna utgör tre delar i ett ramverk och var för sig bidrar de till att skapa olika slags värden på en marknad.
Lokal förankring
Biogasens lokala förankring är också dess akilleshäl. Det krävs vissa lokala förutsättningar, både i form av tillgängliga substrat och av omgivande jordbruksmark för avsättning av biogödsel och det kommunala engagemanget har ofta varit helt avgörande. Frågan är nu vem som ska stå för den stora volymtillväxten.– Den kommunala nivån var optimal under uppbyggnaden. Att bygga upp en nationell eller internationell marknad för biogas är mer utmanande än inom många andra hållbara teknologier. Solpaneler och vindkraft är standardiserade produkter i dag som kan tryckas ut på marknaden och installeras medan biogas ofta bygger på samarbeten i nätverk med många olika intressenter, påpekar Mikael Ottosson.
När det gäller biogas är Sverige unikt när det gäller användningen av biogas som fordonsbränsle. I andra länder produceras mest el och värme. Antalet biogasbilar ökar nu i Sverige igen, även om det inte riktigt sker i den omfattning som prognosmakarna hade förväntat sig, möjligen på grund av brist på bilmodeller. Fram till november 2019 har dock 5000 nya biogasbilar registrerats i landet. Den stora skjutsen för biogasmarknaden förväntas emellertid nu när både Volvo och Scania lanserat sina nya motorer för tunga lastbilar som drivs med flytande gas.
– Marknader skapas och återskapas, det finns något cirkulärt här. Men den stora frågan är som alltid, vem som står för investeringarna när en hållbar marknad byggs upp och utvecklas och hur mycket det offentliga ska finansiera? säger Hans Andersson.
Shaping sustainable markets - a conceptual framework illustrated by the case of biogas in Sweden, Mikael Ottosson, Thomas Magnusson and Hans Andersson, Environmental Innovation and Societal transitions 2019. doi 10.1016/j.eist.2019.10.008
