I mjukvaran OpenSpace samlas mängder av information om planetbanor och planeter, simuleringsdata, rymdväder, bilder från satelliter, data från robotar som landat på planeternas ytor, data om stjärnornas och galaxernas positioner och mycket mera.
– Informationen kommer från en mängd olika källor och är i olika format. Plattformen vi utvecklar gör det möjligt att studera fenomen med vitt skilda skalor i tid och rum, i en och samma kontext, förklarar Emil Axelsson, forskningsingenjör vid Avdelningen medie- och informationsteknik.
Till sin hjälp har det internationella forskarteamet även ett antal LiU-studenter, blivande civilingenjörer i medieteknik, som får åka till någon av LiU:s samarbetspartners och göra sina examensarbeten.
– Vi hade sex studenter ute i våras och ännu fler åker nu nästa vår. Jag har veckomöten med dem via Skype så att de får den handledning de behöver, berättar Emil Axelsson.
I artikeln visar de hur man kan välja ut och integrera data från ett antal olika källor och med hjälp av visualiseringsmetoder få fram högupplösta terrängmodeller av ytan på planeten Mars. Visualiseringen är interaktiv, vilket betyder att man kan flyga runt helt fritt på planeten. I artikeln fanns även andra applikationer med, som rymdsonden New Horizons arbete med att fotografera ytan på Pluto.
Detta och flera andra examensarbeten har integrerats i den stora OpenSpace-miljön, vilket innebär att vi kan starta på jorden och flyga runt i universum, titta till Pluto och sedan landa på Mars. OpenSpace är i första hand ett verktyg för forskningen, även om det också är synnerligen lämpligt för visning i Domteater-miljöer som i Visualiseringscenter, i VR-glasögon eller på visualiseringsbord.
– Vi kan visualisera det vi vet, men vi kan också visa hur vi vet det, säger Emil Axelsson.
Projektet heter Wallenberg Immersive Science Communication Dome, eller kort WISDOME. Såväl WISDOME som OpenSpace-projektet leds av Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering vid Linköpings universitet.
Artikeln har publicerats i LiU magasin
– Informationen kommer från en mängd olika källor och är i olika format. Plattformen vi utvecklar gör det möjligt att studera fenomen med vitt skilda skalor i tid och rum, i en och samma kontext, förklarar Emil Axelsson, forskningsingenjör vid Avdelningen medie- och informationsteknik.
Internationellt samarbete
Han är en av de forskare som arbetar med utveckling av OpenSpace, det gör han tillsammans med forskare vid University of Utah, New York University, American Museum of Natural History och NASA.Till sin hjälp har det internationella forskarteamet även ett antal LiU-studenter, blivande civilingenjörer i medieteknik, som får åka till någon av LiU:s samarbetspartners och göra sina examensarbeten.
– Vi hade sex studenter ute i våras och ännu fler åker nu nästa vår. Jag har veckomöten med dem via Skype så att de får den handledning de behöver, berättar Emil Axelsson.
Examensarbeten
En resa till Mars är resultatet av just ett sådant examensarbete, utfört av Karl Bladin och Erik Broberg som reste till New York och American Museum of Natural History. Den vetenskapliga artikel som blev ett av resultaten av examensarbetet gav författarna pris för bästa artikel, Best paper award, på en av de stora forskningskonferenserna inom området i USA, IEEE Vis.I artikeln visar de hur man kan välja ut och integrera data från ett antal olika källor och med hjälp av visualiseringsmetoder få fram högupplösta terrängmodeller av ytan på planeten Mars. Visualiseringen är interaktiv, vilket betyder att man kan flyga runt helt fritt på planeten. I artikeln fanns även andra applikationer med, som rymdsonden New Horizons arbete med att fotografera ytan på Pluto.
Detta och flera andra examensarbeten har integrerats i den stora OpenSpace-miljön, vilket innebär att vi kan starta på jorden och flyga runt i universum, titta till Pluto och sedan landa på Mars. OpenSpace är i första hand ett verktyg för forskningen, även om det också är synnerligen lämpligt för visning i Domteater-miljöer som i Visualiseringscenter, i VR-glasögon eller på visualiseringsbord.
– Vi kan visualisera det vi vet, men vi kan också visa hur vi vet det, säger Emil Axelsson.
WISDOME
Mars-resan är en av de produktioner som nu utvecklas vidare inom mångmiljonprojektet WISDOME. I januari 2017 fick Linköpings universitet och Visualiseringscenter C ta emot en jubileumsdonation på 150 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, som fyller 100 år. För 70 miljoner kronor ska Visualiseringscenter C i Norrköping få nya och moderna datorer och projektorer och nytt innehåll. Resterande miljoner ska användas för att de produktioner som utvecklas i Norrköping ska kunna spridas till Tekniska museet i Stockholm, Universeum i Göteborg, Science center i Malmö och Umevatoriet i Umeå, som tilldelas 20 miljoner vardera.Projektet heter Wallenberg Immersive Science Communication Dome, eller kort WISDOME. Såväl WISDOME som OpenSpace-projektet leds av Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering vid Linköpings universitet.
Artikeln har publicerats i LiU magasin
