03 februari 2016

Snabbt stöd är avgörande för att stötta unga kriminella som vill bryta med sin livsstil och göra en omstart. I Linköping har den sociala insatsgruppen (SIG) hittat ett nytt arbetssätt som snabbar upp arbetet gentemot den enskilda individen och mellan samhällets stödjande resurser.

silhuett av ung person Foto: Wendelin Jacober

SIG började som ett projekt 2011 på ett initiativ från polisen. Syftet var att hitta nya vägar för att hjälpa ungdomar ut ur kriminalitet genom att samordna resurser från polisen, sociala myndigheter, skola, Kronofogden och Arbetsförmedlingen.

Idag är det ett etablerat arbetssätt i Linköping och Kerstin Johansson, docent vid Centrum för kommunstrategiska studier, har tillsammans med Nadja Kangasvieri studerat verksamheten och presenterar sin forskning i rapporten "Att motverka kriminalitet: Studie av Social insatsgrupp i Linköping".

– Det visar sig att genom att gå samman och samverka, kan de snabbare och effektivare hjälpa de här ungdomarna, säger Kerstin Johansson.

Med ungdomar menas oftast personer mellan 18 och 25 år, men Linköping väljer att tänja lite på åldersspannet. Fokus ligger istället på kriminaliteten och att arbeta brottsförebyggande. När en ungdom väljer att försöka bryta med sitt kriminella liv, slussas hen fram till den sociala insatsgruppen som kartlägger situationen och behoven ungdomen har.

– Oftast är det många saker som måste ske för att lyckas. Personen behöver ofta hjälp med skola och arbete, kanske att skaffa en bostad eller få hjälp med skuldsanering. Ofta är det också ungdomar som polis och socialkontor känner till sedan tidigare.

Att de olika instanserna samverkar i den i sociala insatsgruppen har varit avgörande för resultatet, likaså att man kan gå in och bryta sekretessen mellan myndigheterna efter medgivande från ungdomen eller målsman.

– Det snabbar upp processerna och gör allt enklare. Det är en förutsättning för att det ska fungera, säger Kerstin Johansson.

De som arbetar inom samverkansgruppen är positiva till sättet att arbeta. Det är dock ingen universalmodell, utan varje enskild kommun får hitta sina egna sätt att arbeta.

Har arbetssättet några baksidor?

– Dels finns det en risk för att andra ärenden blir liggande, dels finns en rättviseaspekt: att kriminella som ställt till en massa elände får så mycket uppmärksamhet, jämfört med andra ungdomar som också behöver hjälp men som inte är kriminella. Jämför till exempel med de unga som står i bostadskö eller inte får något arbete, de borde egentligen få samma stöd, säger Kerstin Johansson.


Artiklar om brott

barn som bevittnar våld

Våldet flyttar in – när barn tvingas leva med brott

Barn som bevittnar våld i hemmet har svårt att bli hörda trots att det kan lämna samma ärr som att själv bli slagen. I dag är det inte straffbart att utsätta barn för dessa situationer, men en förändring kan vara på gång.

Offer två gånger om

Att bli utsatt för ett brott kan ha långtgående konsekvenser för den drabbade personen på flera plan i livet. Arbetslivet är ett av dem. Elisabeth Lång har studerat diskriminering av brottsoffer på arbetsmarknaden.

x

"Det är lite rysk roulette över nätdroger"

När en ny nätdrog börjar säljas startar en kamp mot klockan för att rädda liv. För forskare vid LiU och Rättsmedicinalverket är det bråttom att ta reda på hur substanserna påverkar kroppen och hur farliga de är.

Att identifiera terrorister i folkmassor

Det som polisfilmer i Hollywood har visat i åratal kan inom kort vara möjligt på riktigt. Att känna igen ansikten med hjälp av övervakningskameror och matcha resultatet mot polisens register. Tekniken finns och har demonstrerats på LiU.

teknisk bevisning

Så skapas teknisk bevisning

I och med att tekniken ständigt utvecklas får teknisk bevisning en allt större roll i polisutredningar. Socialantropologen Corinna Kruse forskar om den tekniska bevisningens roll i rättssystemet och hur dess mening skapas.

Visualiserad mumie, Geberlein-mannen

Mumie uppmärksammas i datavetenskaplig tidskrift

Världsledande teknik från Visualiseringscenter C och Linköpings universitet uppmärksammas i den prestigefyllda datavetenskapliga tidskriften Communications of the ACM.

Noshörningar

Smarta savanner hopp för noshörningar

Tjuvskytte av utrotningshotade noshörningar och elefanter måste stoppas innan det är för sent. Tolv svenska företag, Vinnova, LiU, Stimson Center och internationella partners, bygger en ny guldstandard för skydd av utrotningshotade djur.

Mer forskning i fokus

Senaste nytt från LiU

Med kunskap att ge den rätta bilden av folkhögskolan

Som enda lärosäte i Sverige examinerar LiU folkhögskollärare. Cecilia Lindholm tog sin examen genom uppdragsutbildningarna FUD och hon tror att möjligheten att ta examen är viktig för att stärka folkhögskolan som utbildningsform.

Två kvinnliga studenter vid arbetsbänk, demonterar lampa.

Studenterna granskar Ikeas produkter

Ta isär några Ikea-produkter och dokumentera möjligheten att laga, byta ut och återbruka delarna. Det är en del av ett forskningsprojekt där LiU-studenterna får samarbeta med den svenska möbeljätten.

En man i blå kavaj och ljusblå skjorta som sitter vid ett bord och ler

Nyskapande halvledarforskning från LiU till Silicon Valley

LiU-alumnen och doktoranden Ivan Martinovic bytte ut vintern mot varmare breddgrader och reste till Silicon Valley. Han representerar LEAD-bolaget Polar Light Technologies som har fått en plats i Berkeley SkyDeck´s eftertraktade acceleratorprogram.