”Att en högskoleutbildning ger mervärde i form av ökade kunskaper skulle nog de flesta hålla med om, men vad som däremot har varit mer omtvistat är om en högskoleutbildning lönar sig med framtida arbetsinkomster i åtanke.”
Så inleder Universitetskanslersämbetet sin rapport Hur värderas högre utbildning?
I rapporten har de bland annat specifikt jämfört fyra olika utbildningar, till jurist, civilingenjör, och läkare samt i företagsekonomi.
Tre av dem finns på Linköpings universitet. Och UKÄ:s analys visar att en examen från LiU till civilingenjör, företagsekonom eller läkare leder till höga lönelägen, jämfört med övriga lärosäten. Närmare bestämt till topp tre.
Tio år efter avslutad utbildning från LiU tjänar företagsekonomer statistiskt sett runt 700 000 kronor/år och ligger därmed tvåa i löneläge efter studenter med examen från Handelshögskolan.
Samma höga position i statistiken, en andraplats, gäller för civilingenjörer med examen från LiU. Med en snittlön på drygt 600 000 kronor tangerar de löneläget för de utexaminerade studenterna från Kungl. Tekniska högskolan.
För läkare som utbildats vid LiU gäller efter tio år en tredjeplats i löneligan, med runt 700 000 kronor/år. Examinerade från Karolinska institutet ligger på en andraplats, högsta lönerna har läkare från Umeå universitet.
Men statistiken visar ett jämnt löneläge både tre och fem år efter examen för läkare, oavsett vilket av de tre lärosätena i toppen som de studerat vid.
Sammanfattningsvis skriver UKÄ att det finns en lönepremie för högre utbildning i Sverige och att det är liten skillnad i lönepremie mellan lärosäten när samma utbildning jämförs.
Universitetskanslersämbetet (UKÄ)
