20 januari 2020

En examen från LiU lönar sig. En färsk rapport från Universitetskanslersämbetet visar att civilingenjörer, företagsekonomer och läkare med utbildning från LiU ligger topp tre i löneläget efter tio år, jämfört med landets övriga lärosäten.

Nya studenter passerar utanför Kårallen på Campus Valla Fotograf: Thor Balkhed

”Att en högskoleutbildning ger mervärde i form av ökade kunskaper skulle nog de flesta hålla med om, men vad som däremot har varit mer omtvistat är om en högskoleutbildning lönar sig med framtida arbetsinkomster i åtanke.”
Så inleder Universitetskanslersämbetet sin rapport Hur värderas högre utbildning?

I rapporten har de bland annat specifikt jämfört fyra olika utbildningar, till jurist, civilingenjör, och läkare samt i företagsekonomi.

Tre av dem finns på Linköpings universitet. Och UKÄ:s analys visar att en examen från LiU till civilingenjör, företagsekonom eller läkare leder till höga lönelägen, jämfört med övriga lärosäten. Närmare bestämt till topp tre.

Tio år efter avslutad utbildning från LiU tjänar företagsekonomer statistiskt sett runt 700 000 kronor/år och ligger därmed tvåa i löneläge efter studenter med examen från Handelshögskolan.

Samma höga position i statistiken, en andraplats, gäller för civilingenjörer med examen från LiU. Med en snittlön på drygt 600 000 kronor tangerar de löneläget för de utexaminerade studenterna från Kungl. Tekniska högskolan.

För läkare som utbildats vid LiU gäller efter tio år en tredjeplats i löneligan, med runt 700 000 kronor/år. Examinerade från Karolinska institutet ligger på en andraplats, högsta lönerna har läkare från Umeå universitet.
Men statistiken visar ett jämnt löneläge både tre och fem år efter examen för läkare, oavsett vilket av de tre lärosätena i toppen som de studerat vid.

Sammanfattningsvis skriver UKÄ att det finns en lönepremie för högre utbildning i Sverige och att det är liten skillnad i lönepremie mellan lärosäten när samma utbildning jämförs.


Universitetskanslersämbetet (UKÄ)

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.