15 april 2020

En pandemi är över oss och vi har fått en ny vardag. Viruset sars-cov-2 som leder till infektionssjukdomen covid-19 har inte bara snabbt förändrat vårt sätt att arbeta, plugga och umgås, det skördar även liv. Först om några år kommer vi att se de fulla och långsiktiga effekterna av pandemin som fortsätter att sprida sig över klotet; mänskligt, socialt och ekonomiskt.

Här kan du läsa om hur forskarna vid Linköpings universitet tar sig an en av samtidens största utmaningar.

Lennart Svensson, professor i molekylär virologi.
Lennart Svensson, professor i virologi, gillrar en fälla för coronavirus. Fotograf: Ulrik Svedin - LiU

LiU-forskning om covid-19 och dess effekter

Nyheter

Porträtt Maria Lerm.

15 miljoner till forskning om epigenetiska förändringar vid covid

En av de stora gåtorna under covidpandemin är varför vissa drabbats hårt av sjukdomen medan andra inte alls. Maria Lerm, professor vid LiU, har tilldelats 15 miljoner kronor från Hjärt-lungfonden för forskning som kan förklara skillnaderna.

Eleonore von Castelmur i labbet.

Viruset som sporrade forskning över gränserna

När coronapandemin svepte över världen hittade virusforskare och proteinkemister snabbt varandra och började samarbeta. Tillsammans kunde de ta fram tester av immunsvaret vid infektion och hjälpa vården.

Spruta med vaccin.

Hur kunde det gå så snabbt att få fram vaccin mot covid-19?

I december 2020 gav EU ett villkorat godkännande för det första vaccinet mot covid-19, mindre än ett år att det konstaterats att viruset kan smitta människor. Vad möjliggjorde den snabba utvecklingen? Hur går de kliniska prövningarna till?

Maria Jenmalm.

Vaccin och kroppens immunförsvar

Pågående vaccinering mot coronaviruset väcker många frågor. Vad händer i kroppen när vi vaccineras? Hur har forskarna lyckats ta fram ett vaccin så snabbt? Är vaccinet säkert? Professor Maria Jenmalm, forskare vid Linköpings universitet, förklarar.

Fredrik Gustafsson och Toomas Timpka kollar in i kameran.

Forskare kritiska till covid-19-modeller

Rapporter från Imperial College angående spridningen och effekterna av covid-19 påverkade starkt politiken i flera av Europas länder. Men modellerna som utgjorde underlag har stora brister skriver LiU-forskare.

Närbild på en kvinnas öga med en kontaktlins på ett instrument framför ögat.

Lins kan komma att användas vid behandling av covid-19

De arbetade redan med samma läkemedel som nu visat sig kunna hjälpa mot covid-19. Nu hoppas forskaren Mehrdad Rafat att de kan ta sin kontaktlins vidare.

Lyssna på Temapodden avsnitt 1: Corona och klimatet

Senaste nytt från LiU

Porträtt (Anders Tegnell)

Anders Tegnell ny medlem i LiU:s styrelse

Före detta statsepidemiologen och läkaren Anders Tegnell har utsetts av regeringen till ny ledamot i styrelsen för Linköpings universitet. Förordnandet gäller från och med den 1 oktober 2024 till 30 april 2028.

Manlig doktorand på campus.

Han studerar hur AI kan användas i kommunal handläggning

Kan artificiell intelligens förenkla och automatisera processen för begäran av allmän handling hos en myndighet? Doktoranden Micael Frideros vid LiU ska följa ett sådant försök.

Fyra kvinnliga läkarstudenter i solen, studieort Jönköping.

Läkarprogrammet prisas för studentengagemang

Läkarutbildningen vid LiU har fått en internationell ackreditering för studenternas goda engagemang och möjlighet att påverka utbildningen.