24 april 2020

Det började som ett möte i fikarummet (som då började bli lite tomt) och slutade med ett digitalt seminarium med deltagare från trekontinenter. Coronakrisen tvingar både fram ny forskning och nya sätt att samverka över gränser.

Då kör vi! Petter Krus var en av initiativtagarna till den internationella workshopen om coronakrisen. "Det blev en riktig energiinjektion. Det behövdes när vi sitter isolerade", sade han efteråt.

Internationellt nätverk

“Hello from India, Brazil, Japan. . . and Hudiksvall!” Ett 30-tal forskare, och några praktiker, deltog på torsdagen i ett digitalt seminarium om forskning och innovationer under coronakrisen. Initiativtagare var Solmaz Filiz Karabag, innovationsforskare och biträdande professor, och Petter Krus, professor i fluida och mekatroniska system, vid IEI, Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling.

Solmaz Filiz Karabag.

Idén föddes när LiU-forskarna, från två helt olika avdelningar, sprang på varandra i A-huset, några dagar innan övergången till LiU:s distansläge. Över hela världen hade de kollegor som redan satt, eller snart skulle sitta, hemma och arbetade.

- Det var ett problem som också blev en möjlighet. När alla måste vara hemma försvinner de geografiska skillnaderna, alla är lika isolerade oavsett var man befinner sig. Då är det också enkelt att dra ihop ett sånt här event, säger Petter Krus.

Brasilien och Hudiksvall

Bakom arrangemanget stod också Luciana Pereira, forskare vid Universidade Federal do ABC i Brasilien, och Paul Bogatir, samordnare för Hudiksvalls hydraulikkluster, HHK. Båda har redan ett etablerat samarbete med LiU.

Målet med seminariet var att får ett globalt perspektiv på coronakrisen med olika perspektiv från olika världsdelar. Flera deltagare betonade den snabba omställningen både när det gäller organisation, produktion och tjänster. Två exempel: i Indien har tåg byggts om till rullande sjukhus. I Brasilien har militärens tillverkning av skottsäkra väster övergått i produktion av skydd mot coronaviruset. Den brasilianska försvarsmakten talar inte längre om ”fiender” utan om ”förmågor” – vad den kan bidra med på olika områden.

Kanske förändras också vårt beteende. En deltagare vittnade om hur aktiviteten är märkbart större på digitala möten, där alla deltagare bidrar och säger något. På vanliga fysiska möten är det vanligt att några sitter tysta, medan andra pratar desto mer.

Tvingar fram förändring

Viktiga framtidsfrågor är vad som blir bestående i alla dessa förändringar. Och vad som bör bli det? De flesta verkar överens om att digitalisering och innovationer får en kraftig knuff framåt - och det stora behovet av flexibilitet och lärande.

Petter Krus beskriver coronakrisen som den största disruptionen (störningen) i samhället sedan andra världskriget.

- Den har tvingat fram en flexibilitet och nya förmågor, som säkert kan vara till nytta också efter krisen. Ett sånt här seminarium har vi till exempel aldrig arrangerat så snabbt tidigare, säger han.

- Både akademin och näringslivet utvecklas och vågar mer, helt enkelt för att man måste göra det. Coronakrisen innebär ett nytt läge för alla och att ingen kan säga vad som är rätt och fel, tillägger Paul Bogatir.

Kan bli fortsättning

Redan nu planerar initiativtagarna en andra workshop. På längre sikt finns också planer på ett mer permanent nätverk och kanske en internationell kunskapsplattform, ”Knowledge society without borders”.

- Vi är mycket nöjda med seminariet. Vi lärde oss mycket, inte minst hur man i andra länder hittar nya sätt att agera under krisen. Vi diskuterade hur man kan tänka i framtiden för att möta liknande utmaningar, säger Solmaz Filiz Karabag.

- Rent praktiskt lärde vi oss också mycket om tekniken och hur man håller en sån här workshop. Vi försökte medvetet öka engagemanget bland deltagarna.

Namnet Phoenix uppstod i planeringen av seminariet. Det syftar på myten om fågel Fenix som föds på nytt och reser sig ur askan av det gamla.

Kontakt

Mer LiU-forskning om Covid-19 och dess effekter

Två kvinnor inomhus

Dold marknad för barnavård i nytt ljus

Under 1900-talet fanns en marknad i Sverige där barn föddes och vårdades mot betalning. Forskarna Johanna Sköld och Johanna Sjöberg avslöjar hur kommersiella förlossningshem och barnpensionat fungerade parallellt med välfärdsstatens framväxt.

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Senaste nytt från LiU

Kvinnlig forskare och buss.

Forskning ska spara pengar och miljö i kollektivtrafiken

Är bussbiljetten för dyr? Det kan bero på att de offentliga upphandlingarna inom kollektivtrafiken ställer allt högre krav på entreprenörerna. I ett fyraårigt projekt ska LiU-forskare studera hur upphandlingen kan bli mer cirkulär.

Två kvinnor inomhus

Dold marknad för barnavård i nytt ljus

Under 1900-talet fanns en marknad i Sverige där barn föddes och vårdades mot betalning. Forskarna Johanna Sköld och Johanna Sjöberg avslöjar hur kommersiella förlossningshem och barnpensionat fungerade parallellt med välfärdsstatens framväxt.

Två män i laboratorium.

Han fick se sitt studentprojekt skjutas ut i rymden

I våras blev han färdig civilingenjör, bland annat efter ett projektarbete som skulle tåla en rymdfärd. Sent i november 2024 stod han på den svenska rymdbasen Esrange i Kiruna och fick se raketen lyfta.