01 juni 2020

Coronakrisen kommer att förändra tillverkningsindustrin i grunden. Digitaliseringen skyndas på, affärsmodeller förändras och tjänstefieringen ökar. Krisen innebär stora svårigheter men också möjligheter för företagen.

Sanering av containrar i hamn.
Det nästa normala. Containrar saneras från coronavirus. Den pågående pandemin kommer att få stora konsekvenser på en rad omården.  Fotograf: BulentBARIS

Många tog det hårt

I artikeln Navigating disruptive crises through service-led growth: The impact of COVID-19 on Italian manufacturing firms undersöker LiU-professorn Christian Kowalkowski tillsammans med fyra italienska forskare hur coronapandemin hittills påverkat italienska företag och vad de tror om framtiden.

177 företag av olika storlek i olika branscher har svarat på en enkätundersökning, som sedan kompletterats med intervjuer med beslutsfattare. Studien genomfördes från mitten av mars till mitten av april, en period då Italien var mer eller mindre helt stängt.

Christian Kowalkowski på Teams under intervjun för den här artikeln.

- Företagen har påverkats mycket kraftigt och många av de intervjuade har tagit det hårt och haft svårt att tala om det. Samtidigt finns det många som håller fram det positiva i krisen: att man ställt om snabbt, att man hjälps åt och hittar nya lösningar, säger Christian Kowalkowski.

Hur överförbar är studien till svenska förhållanden?

- Inte allt, men mycket är giltigt också här. Nedstängningen i Sverige har inte varit lika omfattande, men samtidigt är krisen långt ifrån över. Grunden är den samma, även om detaljer och omfattning kan skilja mellan länderna.

Tjänster minskar minst

Studien visar att tjänsteverksamheten påverkats betydligt mindre än tillverkningen. 66 procent av företagen uppger att försäljningen av produkter påverkats kraftigt eller mycket kraftigt, jämfört med 49 procent när det gäller service och försäljning av andra tjänster. Bara 6 procent svarar att försäljningen av varor påverkats lite eller inte alls, mot 24 procent för tjänsterna.

Att tjänsteverksamheten klarar sig relativt sett bättre har varit tydligt också i tidigare kriser. I spåren av finanskrisen sjönk till exempel Scanias lastbilsförsäljning med 40 procent under 2009, medan företagets tjänstedel nästan inte påverkades alls. Ju mer avancerade och digitala tjänsterna är, desto mindre påverkas de.

- I kriser skjuter kunderna gärna upp investeringar i nya varor, samtidigt som de fortsätter serva det de redan har. På så sätt fungerar tjänsterna som en krockkudde när försäljningen av produkter minskar, säger Christian Kowalkowski.

I studien ser forskarna hur de italienska företagen går, och kommer att gå igenom, fyra olika faser under coronakrisen (se illustrationen nedan). Fas ett och två handlar om den första, akuta krisen; fas tre, som Italien är inne i nu, om att återstarta ekonomin. Fas fyra handlar om framtiden, ”nästa normala”, och hur företagen bästa kan anpassa sig till den.

Skiftarbete för distans

Till etapperna kopplas olika förmågor, var och en särskilt viktig under en viss period. I fas ett handlar mycket om god beredskap, i fas två om agilitet (lättrörlighet) med fokus på enkla, snabba lösningar och i fas tre om flexibilitet för att få igång verksamheten igen. I Italien har detta bland annat inneburit skiftarbete för att sprida ut medarbetarna över dygnet, tester av personalen och ändrad utformning av arbetsplatser för större fysisk distans. Allt för att minska riskerna.

På längre sikt – den fjärde etappen som än så länge ligger framför oss – handlar det om att bygga motståndskraft mot nya kriser. Forskarna tror att de långsiktiga trenderna mot digitalisering och tjänstefiering kommer att förstärkas och påskyndas. Mycket talar också för att globaliseringen minskar då företag tvingas flytta lager och tillverkning närmare marknaderna.

Christian Kowalkowski frågar retoriskt om det till exempel är så klokt att en så stor del av världens produktion av läkemedel och skyddsutrustning ligger i Kina, det land som först drabbades av pandemin.

- Regionaliseringen handlar inte bara om geopolitik, utan även om hur enskilda företag påverkas. Här tror jag att additiv tillverkning, 3D-printning, kan betyda mycket för att produktionen ska bli mer regional, säger han.

Helhet med försäkring

Också tjänsteproduktionen kommer sannolikt att förändras, med mindre service på plats och mer digitala tjänster på distans. Möjligen kommer också helt nya lösningar som hanterar risken för nya kriser, covid 19-anpassade kontrakt med inbyggda försäkringar. Arbetet i sig omvandlas också med mer arbete på distans, nya verktyg och kombinationer av traditionellt arbete och arbete i hemmet.

En sak är säker: mycket kommer att förändras och coronakrisen innebär inte bara problem och svårigheter.

- För många företag innebär krisen också stora möjligheter. De som kan utnyttja det, kommer att gå stärkta ur det här, säger Christian Kowalkowski.

De fyra faserna under krisen:


 

Mer LiU-forskning om Covid 19 och dess effekter

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

Flicka läser bok.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.

Senaste nytt från LiU

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

Flicka läser bok.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.