05 juni 2020

Fysisk distansering är viktig för att bromsa spridningen av
coronaviruset. Nu har ett forskningsprojekt, med LiU-forskaren Per Nilsen i
spetsen, inletts för att studera bestämmelser om fysisk distansering: hur de
har motiverats, hur de har kommunicerats av myndigheter och hur de har
efterlevts av befolkningen i Danmark och Sverige.

Bild på fotspår.
Fotograf: iStock.com/Siewwy84
Bild på en man i rutig skjorta.Per Nilsen. – Nyhetsrapporteringen kring olika länders strategier är massiv, men medias bild är ofta förenklad och svart eller vit. Vi vill undersöka vad som faktiskt har gjorts, hur det har motiverats och mottagits, säger professor Per Nilsen vid Institutionen för hälsa, medicin och vård.

Projektet är ett samarbete mellan en grupp danska forskare vid Aarhus University, Hvidovre Hospital och forskare vid LiU, Institutionen för hälsa, medicin och vård (HMV) och Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL).

– Danmark och Sverige har valt delvis olika vägar i kampen mot smittspridning, vilket gör projektet extra intressant och angeläget, säger han.

Enligt Per Nilsen finns det i dagsläget relativt lite forskning kring olika former av social distansering. Han hoppas att projektet ska bidra med kunskap om hur policy kan implementeras på bästa sätt för att minska smittspridning vid framtida pandemier.

– Det kan till exempel handla om att identifiera vilka sätt som ökar befolkningens acceptans av och följsamhet till olika policyåtgärder för fysisk distansering.

Projektet har precis startat och fortsätter till sommaren 2022.

Kontakt

Relaterat innehåll

Mer LiU-forskning om covid-19 och dess effekter

Per Persson framför Ångströmhuset.

Nationell infrastruktur för forskning säkrar finansiering

Den nationella forskningsinfrastrukturen för avancerad elektronmikroskopi, ARTEMI, säkrar finansiering från VR i ytterligare två år. Infrastrukturen är avgörande för avancerad forskning inom bland annat materialvetenskap, oorganisk kemi och fysik.

Drönare i luften.

Drönare avslöjar oväntat höga utsläpp från reningsverk

Växthusgasutsläppen från många svenska vattenreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från LiU där forskarna använt drönare med specialtillverkade sensorer för att mäta utsläppen.

Forskning om toppolitiker och barnhälsa får bidrag

Arbetssituationen för toppolitiker och en analys av förlossningsvård. Det är två av sex forskningsprojekt vid LiU får pengar från statliga forskningsfinansiären Forte. Mest får ett projekt som ska undersöka hur barns mående kan mätas och stärkas.

Senaste nytt från LiU

Per Persson framför Ångströmhuset.

Nationell infrastruktur för forskning säkrar finansiering

Den nationella forskningsinfrastrukturen för avancerad elektronmikroskopi, ARTEMI, säkrar finansiering från VR i ytterligare två år. Infrastrukturen är avgörande för avancerad forskning inom bland annat materialvetenskap, oorganisk kemi och fysik.

Drönare i luften.

Drönare avslöjar oväntat höga utsläpp från reningsverk

Växthusgasutsläppen från många svenska vattenreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från LiU där forskarna använt drönare med specialtillverkade sensorer för att mäta utsläppen.

Forskning om toppolitiker och barnhälsa får bidrag

Arbetssituationen för toppolitiker och en analys av förlossningsvård. Det är två av sex forskningsprojekt vid LiU får pengar från statliga forskningsfinansiären Forte. Mest får ett projekt som ska undersöka hur barns mående kan mätas och stärkas.