05 juni 2020

Fysisk distansering är viktig för att bromsa spridningen av
coronaviruset. Nu har ett forskningsprojekt, med LiU-forskaren Per Nilsen i
spetsen, inletts för att studera bestämmelser om fysisk distansering: hur de
har motiverats, hur de har kommunicerats av myndigheter och hur de har
efterlevts av befolkningen i Danmark och Sverige.

Bild på fotspår.
Fotograf: iStock.com/Siewwy84
Bild på en man i rutig skjorta.Per Nilsen. – Nyhetsrapporteringen kring olika länders strategier är massiv, men medias bild är ofta förenklad och svart eller vit. Vi vill undersöka vad som faktiskt har gjorts, hur det har motiverats och mottagits, säger professor Per Nilsen vid Institutionen för hälsa, medicin och vård.

Projektet är ett samarbete mellan en grupp danska forskare vid Aarhus University, Hvidovre Hospital och forskare vid LiU, Institutionen för hälsa, medicin och vård (HMV) och Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL).

– Danmark och Sverige har valt delvis olika vägar i kampen mot smittspridning, vilket gör projektet extra intressant och angeläget, säger han.

Enligt Per Nilsen finns det i dagsläget relativt lite forskning kring olika former av social distansering. Han hoppas att projektet ska bidra med kunskap om hur policy kan implementeras på bästa sätt för att minska smittspridning vid framtida pandemier.

– Det kan till exempel handla om att identifiera vilka sätt som ökar befolkningens acceptans av och följsamhet till olika policyåtgärder för fysisk distansering.

Projektet har precis startat och fortsätter till sommaren 2022.

Kontakt

Relaterat innehåll

Mer LiU-forskning om covid-19 och dess effekter

Vlatko Milic står med sin dator och tittar ut genom ett fönster.

Hans forskning kan leda till ökad matsäkerhet i Sverige

Uppsala eller Linköping? För Eskilstunasonen Vlatko Milic föll valet för 14 år sedan på LiU. Att han skulle bli kvar efter studierna, doktorera och bli forskare var inte självklart. Nu har han inlett forskning som skulle kunna öka Sveriges resiliens.

Person håller en liten glänsande skiva med pincett.

Bättre digitala minnen med hjälp av ädla gaser

Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har LiU-forskare visat i en ny studie.

Person i skyddskläder vid ett mikroskop.

Enskild cell kan kopplas till elektroder av plast

Forskare vid LiU har lyckats skapa en nära koppling mellan enskilda celler och organisk elektronik. Studien lägger grunden för att på sikt kunna behandla bland annat neurologiska sjukdomar med mycket hög precision.

Senaste nytt från LiU

Studentantalet fortsätter öka – särskilt inom AI och IT-säkerhet

För femte året i rad ökar antalet studenter rejält på LiU. Sedan 2019 är ökningen nästan 40 procent. Fristående kurser är det som ökar mest och särskilt inom aktuella områden som AI och IT-säkerhet.

Vlatko Milic står med sin dator och tittar ut genom ett fönster.

Hans forskning kan leda till ökad matsäkerhet i Sverige

Uppsala eller Linköping? För Eskilstunasonen Vlatko Milic föll valet för 14 år sedan på LiU. Att han skulle bli kvar efter studierna, doktorera och bli forskare var inte självklart. Nu har han inlett forskning som skulle kunna öka Sveriges resiliens.

Person håller en liten glänsande skiva med pincett.

Bättre digitala minnen med hjälp av ädla gaser

Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har LiU-forskare visat i en ny studie.