05 juni 2020

Fysisk distansering är viktig för att bromsa spridningen av
coronaviruset. Nu har ett forskningsprojekt, med LiU-forskaren Per Nilsen i
spetsen, inletts för att studera bestämmelser om fysisk distansering: hur de
har motiverats, hur de har kommunicerats av myndigheter och hur de har
efterlevts av befolkningen i Danmark och Sverige.

Bild på fotspår.
Fotograf: iStock.com/Siewwy84
Bild på en man i rutig skjorta.Per Nilsen. – Nyhetsrapporteringen kring olika länders strategier är massiv, men medias bild är ofta förenklad och svart eller vit. Vi vill undersöka vad som faktiskt har gjorts, hur det har motiverats och mottagits, säger professor Per Nilsen vid Institutionen för hälsa, medicin och vård.

Projektet är ett samarbete mellan en grupp danska forskare vid Aarhus University, Hvidovre Hospital och forskare vid LiU, Institutionen för hälsa, medicin och vård (HMV) och Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL).

– Danmark och Sverige har valt delvis olika vägar i kampen mot smittspridning, vilket gör projektet extra intressant och angeläget, säger han.

Enligt Per Nilsen finns det i dagsläget relativt lite forskning kring olika former av social distansering. Han hoppas att projektet ska bidra med kunskap om hur policy kan implementeras på bästa sätt för att minska smittspridning vid framtida pandemier.

– Det kan till exempel handla om att identifiera vilka sätt som ökar befolkningens acceptans av och följsamhet till olika policyåtgärder för fysisk distansering.

Projektet har precis startat och fortsätter till sommaren 2022.

Kontakt

Relaterat innehåll

Mer LiU-forskning om covid-19 och dess effekter

Kvinna föreläser

AI förändrar forskning och forskarutbildning

Artificiell intelligens, AI, har blivit ett stöd i forskning och forskarutbildning med verktyg som ständigt utvecklas. Den öppnar möjligheter men väcker också frågor om integritet, hur AI hanterar data och forskarens ansvar.

Lina Lago tittar upp mot kameran.

Pandemin gjorde det omöjliga möjligt i skolan

Även om coronapandemin innebar stora utmaningar för skolbarn med bland annat autism och ADHD fanns det även positiva sidor. Många föräldrar märkte att skolan plötsligt gjorde anpassningar som förut ansetts omöjliga. Det visar en ny studie från LiU.

Två personer sitter i en trapp.

Kunskap och bildning i nya Strimman

Hösten är här – precis som Strimman. Den nya säsongen sätter fokus på kunskap och bildning i vår tid och det blir åter samtal på Huvudbiblioteket i Linköping.

Senaste nytt från LiU

Kvinna föreläser

AI förändrar forskning och forskarutbildning

Artificiell intelligens, AI, har blivit ett stöd i forskning och forskarutbildning med verktyg som ständigt utvecklas. Den öppnar möjligheter men väcker också frågor om integritet, hur AI hanterar data och forskarens ansvar.

LiU startar hälsovetenskapligt basår

Med ett hälsovetenskapligt basår hoppas Linköpings universitet kunna sänka tröskeln att söka till vårdutbildningar, öka möjligheten att fullfölja fortsatta studier och bidra till rekrytering till bristyrken så som sjuksköterska.

Lina Lago tittar upp mot kameran.

Pandemin gjorde det omöjliga möjligt i skolan

Även om coronapandemin innebar stora utmaningar för skolbarn med bland annat autism och ADHD fanns det även positiva sidor. Många föräldrar märkte att skolan plötsligt gjorde anpassningar som förut ansetts omöjliga. Det visar en ny studie från LiU.