29 oktober 2019

LiU:s kurser om husdjurs beteenden fortsätter att locka många till skolbänken. En ny distanskurs i djurpsykologi har fått närmare 900 personer att söka sig till de 90 platserna.

Valpar i matskål Foto Gunilla Pravitz

– Det är verkligen roligt med det stora intresset och ett tydligt tecken på att människor brinner för sina djur och vill lära sig mer om dem, säger Lina Roth, docent i etologi och en av dem som utvecklat kursen ”Djurpsykologi: beteende, kognition och relationer hos husdjur” som startar vårterminen 2020.

Kursen är på 15 högskolepoäng, löper över ett år och har fokus främst på hästar, hundar och katter. Undervisningen tar bland annat upp samspelet mellan djur och människor, inlärningens biologi och psykologi, djurens känslor samt deras reaktioner på stress.

Sedan tidigare erbjuds även kurser i Hundens beteendebiologi samt Hästens sinnen och beteende. Även de fortsätter ha ett högt söktryck.

– Kurserna är ett sätt att nå ut med vår forskning och göra den begriplig. Våra tidigare deltagare brukar vara alltifrån privata husdjurägare till veterinärer, olika typer av djurtränare och ridskolelärare. Alla lika entusiastiska och med ett gemensamt intresse – djur, säger Lina Roth.

En anledning till det stora intresset för djurens psykologi tror hon kan vara att djurens betydelse i våra liv har förändrats.

– Idag uppskattar vi dem mer som sociala individer vilket också gör oss nyfikna på hur de fungerar, tänker och upplever sin omgivning. De blir individer som mer liknar oss själva. Vi vill förstå våra djur, helt enkelt.

Kursen genomförs i samarbete med Institutionen för beteendevetenskap och lärande, IBL, och kursansvarig är etologiprofessor Per Jensen.


Läs mer om kursen

Senaste nytt från LiU

Kvinna står och tittar ut över havet.

Marietta Radomska har ett livligt intresse för döden

Marietta Radomska överraskar. Hon forskar kring död och sorg men är själv livlig och full av passion för det hon sysslar med. Just nu driver hon ett projekt som handlar om ekologisk sorg. Någonstans finns en förhoppning om att förändra världen.

Polisbil, avspärrat.

Ny forskning stärker kommuners krisberedskap

Sveriges kommuner står inför stora krisutmaningar. För att möta dessa krav startar nu ett forskningsprojekt som undersöker hur ledarskapet för att utveckla och organisera förmåga till kommunal krisberedskap kan stärkas.

Gymnasieelev i laboratorium.

Styrkeprovet i LiU-labbet: Knopen mot splitsen!

Vilket håller bäst under seglingen? En knop, eller en splits? Max Zetterström som går Seglargymnasiet i Motala fick chansen att ta reda på det i sitt gymnasiearbete – i LiU:s testlabb.