03 december 2019

För män med prostataproblem var kastrering länge en behandlingsmetod. Men besluten om kastrering i början av 1900 grundade sig i att man trodde att mannens prostata motsvarade kvinnans livmoder. En ny avhandling från Linköpings universitet vänder på föreställningen om mannen som norm i medicinhistorien.

Många män vet att godartad prostataförstoring kan påverka livskvaliteten. Prostatan, som normalt är stor som en valnöt, kan svullna upp och orsaka smärta samt ständiga toalettbesök. Idag finns olika behandlingsmetoder, men historiskt har det sett annorlunda ut. Elin Björk har i sin avhandling riktat strålkastaren mot den behandlingsmetod som var dominerande från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet – kastrering. Kastreringen innebar att testiklarna opererades bort i syfte att få bukt med problemen kring prostataförstoringen. Men risken för komplikationer efter ingreppet var stor. Foto David Einar

Den medicinska vetenskapen har länge utgått ifrån mannen som norm. Ett exempel är att läkemedel designas efter den manliga kroppen. Men genom att studera kastrering som behandlingsform mot godartad prostataförstoring upptäckte Elin Björk att den rådande föreställningar om mannen som måttstock inom medicin, inte helt stämmer.

– Visst har mannen varit norm inom medicinhistorien, men bilden kan nyanseras. Avhandlingen visar att när det kommer till kastrering av män så har kvinnokroppen varit norm. Mannens testiklar och prostata antogs vara motsvarigheten till kvinnans äggstockar och livmoder, säger Elin Björk, nybliven doktor på institutionen för Tema vid Linköpings universitet.

Kunskaper om hur kvinnokroppen fungerade överfördes alltså till den manliga kroppen, och i förlängningen användes kunskap om kvinnors kroppar som argument för att kastrera män.

Materialet i Elin Björks avhandling består av texter som läkare skrivit från åren 1893–1910, och som publicerats i medicinska tidskrifter som The Lancet, British Medical Journal, Annuals of Surgery och The Journal of the American Medical Association. Genom texterna har hon kunnat ta del av berättelser om vad prostatan ansågs vara, varför kastrering ansågs fungera – och varför inte.Avhandlingen Att bota en prostataNy avhandling visar att genusförståelse i medicinhistoriska studier måste nyanseras

Tidigare forskning har visat att det fanns en mycket restriktiv hållning mot att kastrera män, trots att alternativen var få. Elin Björks avhandling menar att detta är felaktigt och att kastrering sågs som en lösning av läkarkåren. Många läkare övergav inte behandlingen förrän det visade sig att den inte fungerade och att problemen med förstorad prostata återkom.

–Att man utgick från kvinnokroppen när man behandlade män visar att vi bör komma ihåg att det som vi tar för ”sanning” en viss tidsperiod, inte är sant för andra tidsperioder. Inte bara kvinnors könsorgan och kroppar varit objekt för den medicinska vetenskapen, säger Elin Björk.

 

Avhandling:
Att bota en prostata. Kastrering som behandlingsmetod för prostatahypertorfi 1893–1910.
Elin Björk, Linköping studies in Arts and Sciences No 774. http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1368166&dswid=-9309

Relaterat innehåll

Motstridiga signaler från influencers som pratar psykisk ohälsa

Kvinnliga influencers som pratar om psykisk ohälsa går en svår balansgång mellan olika kvinnoideal. Det framgår av två nya studier från Linköpings universitet.

Morrisons forskargrupp vid CSAN.

Stipendium och bidrag till unga LiU-forskare

Lina Koppel och Desirée Enlund får båda 3,6 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för varsin internationella postdok inom humaniora och samhällsvetenskap. Lina Koppel tilldelas även ett Wallanderstipendium på drygt 1,7 miljoner kronor.

tom scen

3,9 miljoner till forskning om tystnadskultur inom scenkonsten

Tystnadskulturer kring sexuella trakasserier gör att missförhållanden kan fortgå. Anna Lundberg ska undersöka mekanismerna bakom tystnadskulturen och tilldelas nu anslag av AFA Försäkring för detta.

Robot

Hur ska vi bygga förtroende för robotarna?

I framtiden kan AI komma att användas som hjälp för att vårda människor, och då är det robotar som ska göra jobbet. Två forskare vid LiU ska leda ett nytt projekt om etik, förtroende och tillit i förhållandet mellan människa och robot.

Madina Tlostanova.

Livet som inspiration för forskningen

Ena dagen sovjetmedborgare, andra dagen ryss. Det var vad som hände Madina Tlostanova när Sovjetunionen föll. Erfarenheten kom att inspirera hennes yrke.

Sjögräs

Första internationella konferensen i queera dödsstudier

LiU är medarrangör för den första internationella konferensen i queera dödsstudier som vill skapa en arena för kritisk diskussion om död, döende och sorg.

Senaste nytt från LiU

Forskare i labbrock håller blå platta (solcell) med pincett.

Så kan giftfria och effektiva solceller tillverkas

Storskalig produktion av organiska solceller med hög effektivitet och minimal miljöpåverkan. Det kan nu bli möjligt genom en ny designprincip som utvecklats vid LiU.

Kvinna står och tittar ut över havet.

Marietta Radomska har ett livligt intresse för döden

Marietta Radomska överraskar. Hon forskar kring död och sorg men är själv livlig och full av passion för det hon sysslar med. Just nu driver hon ett projekt som handlar om ekologisk sorg. Någonstans finns en förhoppning om att förändra världen.

Polisbil, avspärrat.

Ny forskning stärker kommuners krisberedskap

Sveriges kommuner står inför stora krisutmaningar. För att möta dessa krav startar nu ett forskningsprojekt som undersöker hur ledarskapet för att utveckla och organisera förmåga till kommunal krisberedskap kan stärkas.