27 augusti 2019

I mars 2014 försvann ett malaysiskt flygplan till synes spårlöst på sin rutt mellan Kuala Lumpur och Beijing. Via satellitdata tror man att planet kraschat i Indiska oceanen, långt från den ursprungliga rutten. LiU-forskare bidrar i sökandet.

Zürich, Switzerland - December 05, 2007: Malaysia Airlines Boeing 777-200/ER departing Zurich airport. On 08 March 2014 this aircraft crashed as flight MH 370 from Kuala Lumpur to Beijing.Bilden är från december 2007 då Malaysia Airlines Boeing 777-200/ER lyfte från flygplatsen i Zürich. 8 mars 2014 försvann samma plan spårlöst vid en flygning från Kuala Lumpur till Beijing. Foto JetlinerimagesSpekulationerna är många om vad som hänt det försvunna planet men en teori som framkommit under sommaren är att kaptenen kapat planet och medvetet flugit det in i döden. Med hjälp av data från satellit-kommunikationslänkar har man nämligen kunnat återskapa rutten efter att planet försvann från radarn och har då konstaterat att det flugit i många timmar efter försvinnandet, åt fel håll. Enligt de beräkningar som gjorts utifrån satellitdata borde planet ha kraschat i Indiska oceanen, väster om Australien, då bränslet tog slut.

– Trots stora sökinsatser där man med obemannade undervattensfarkoster skannat av ett område stort som halva Sverige har inte planet hittats, berättar Fredrik Gustafsson, professor i sensorfusion, Avdelningen reglerteknik vid LiU.

Expertis inom målföljning

Via kollegor i Australien har han och hans forskargrupp nu fått i uppdrag att med sina egenutvecklade metoder för målföljning räkna fram den troliga nedslagsplatsen lite mera noggrant.

– Det är tre forskargrupper som har ombetts att titta på detta, vi här i Linköping, en grupp i Storbritannien och en i Finland. Vi använder lite olika metoder för just målföljning och förhoppningen är att vi med hjälp av de satellitdata som finns ska kunna begränsa sökområdet, säger Fredrik Gustafsson.

Forskning inom målföljning - att datorer och robotar ska kunna upptäcka och följa ett rörligt mål - är betydelsefullt bland annat för att självkörande fordon ska kunna röra sig i trafiken och upptäcka såväl andra bilar som fotgängare liksom för att robotar ska kunna arbeta sida vid sida med människor. Robotar av alla slag behöver ha koll på sin omgivning, hur den rör sig liksom hur den förväntas röra sig. Eftersom forskarna vet var planet befann sig vid en viss tid blir det med samma teknik möjligt att beräkna den förväntade fortsatta rutten.

Liten men utmanande uppgift

– Normalt i målföljning får man massvis av data, när det gäller flygplan i princip varje sekund från en radar. Det som är unikt i detta fall är att vi enbart har 16 mätningar, och från detta ska vi återskapa de sista sex timmarnas flygning. Det är en enorm utmaning och kräver ett helt annat tänk, säger Fredrik Gustafsson.

Uppdraget fick han mitt i sommaren och så snart de första analyserna är klara blir fler kollegor i forskargruppen involverade.

– Det här är ett litet men spännande sidoprojekt för oss, kul att pyssla med på kvällarna istället för att lösa korsord, säger Fredrik Gustafsson, som uppskattar att ha fått frågan och gärna bidrar med gruppens kompetens.

Redan 1 oktober ska en första rapport vara klar.

Att flygplan bevakas av satelliter är relativt nytt. Starten gick när ett Air France-plan, Flight 447, försvann vid en flygning mellan Rio de Janeiro och Paris i juni 2009. Först i maj 2011 hittades planets svarta lådor i Atlanten och orsaken till haveriet kunde fastställas. Sedan dess har man följt flygtrafiken med hjälp av satelliter. Till en början hämtades data en gång per timme, men sedan MH370 försvann sker det var 15:e minut. Förhoppningen är att plan inte ska kunna försvinna i fortsättningen och att hjälp ska nå fram snabbt.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Forskare i labbrock håller blå platta (solcell) med pincett.

Så kan giftfria och effektiva solceller tillverkas

Storskalig produktion av organiska solceller med hög effektivitet och minimal miljöpåverkan. Det kan nu bli möjligt genom en ny designprincip som utvecklats vid LiU.

Kvinna står och tittar ut över havet.

Marietta Radomska har ett livligt intresse för döden

Marietta Radomska överraskar. Hon forskar kring död och sorg men är själv livlig och full av passion för det hon sysslar med. Just nu driver hon ett projekt som handlar om ekologisk sorg. Någonstans finns en förhoppning om att förändra världen.

Polisbil, avspärrat.

Ny forskning stärker kommuners krisberedskap

Sveriges kommuner står inför stora krisutmaningar. För att möta dessa krav startar nu ett forskningsprojekt som undersöker hur ledarskapet för att utveckla och organisera förmåga till kommunal krisberedskap kan stärkas.