Tre generaldirektörer, rektor Helen Dannetun och Matts Karlsson, föreståndare för NSC, klippte av det tjocka blågula bandet medan silverbanden regnade ner från taket. Sveriges äldsta och största superdatorcentrum fyllde 30 år, men invigningen innebär också ett utökat samarbete mellan NSC och de nordiska vädertjänsterna. Såväl SMHI som MET Norway har investerat i superdatorer som köpts in och driftas hos NSC.
Förutom Tetralith invigdes även Sigma, finansierad av Linköpings universitet för lokal akademisk forskning, Stratus och Cirrus, två superdatorer för nordiska väderprognoser, finansierade av SMHI och MET Norway samt Nebula, finansierad av MET Norway för forskning och utveckling. Sammanlagt handlar det om 2 896 beräkningsservrar med 92 288 processorkärnor och en sammanlagd beräkningskapacitet på 6,2 petaflops (1015 flyttalsoperationer per sekund).
Hårdvaran är fördelad i tre separata enheter och ovanpå det finns sedan NSC:s mjukvaror. Underst en mjukvara som ser till att servrarna fungerar som ett kluster, som binder dem samman, däröver finns ytterligare en NSC-mjukvara för de vetenskapliga beräkningarna.
Niclas Andersson, teknisk chef NSC Foto Göran Billeson
– Vi har arbetat hårt för med uppbyggnaden under hösten och förutom mjukvaran har det krävts en del blod, svett och tårar för att få detta att fungera utan att påverka användarna, skämtar Niclas Andersson, teknisk chef för NSC.
Tetralith är en nationell resurs, öppen för forskare vid svenska universitet och högskolor som får ansöka om tid hos SNIC:s allokeringskommitté SNAC. Ordförande för SNAC är KTH-forskaren Philipp Schlatter:
– Vi är glada att få fördela tid på Tetralith och ser fram emot alla nya forskningsresultat, sa han och exemplifierade med hur den egna forskningen inom flödesdynamik kring flygplansvingen och flygplanskroppen kunnat förfinas och förbättras, tack vare den stadigt ökande beräkningskraften.
Philipp Schlatter, KTH, ordförande i SNAC Foto Göran BillesonPhilipp Schlatter riktade också ett stort tack till SNIC och Vetenskapsrådet för satsningen på Tetralith som ger svensk forskning kraftfullt utökade möjligheter.
Andra exempel på forskningsområden som med invigningen av Tetralith och LiU-resursen Sigma får tillgång till en kraftigt ökad datorkraft är utvecklingen av nya skräddarsydda material, nya flygplansmodeller, visualiseringar och maskininlärning, simuleringar av flöden i hjärta och kärl och många fler.
Roar Skålin, direktör MET Norway Foto Göran Billeson– Samarbetet mellan SMHI och MET kring både prognosproduktion och superdatorer är viktigt. Prognoserna blir bättre och genom samarbetet med NSC använder vi både kompetens och resurser effektivt, sa Roar Skålin, generaldirektör för Meteorologisk institutt, MET, vid invigningen.
Även SMHI:s generaldirektör Rolf Brennerfelt intygade vikten av samarbetet.
– SMHI och det norska väderinstitutet har under senare år utvecklat ett världsunikt samarbete kring prognosproduktion. Nu investerar vi också i gemensam superdatorkraft. Sedan 2017 är även finska väderinstitutet FMI med i prognossamarbetet och på sikt hoppas vi få med ytterligare sju länder i norra Europa, sa han.
Tätare väderprognoser och större möjligheter att ta fram olika scenarier för hur klimatförändringarna slår i olika delar i Norra Europa, är några direkta effekterna av samarbetet.
Förutom Tetralith invigdes även Sigma, finansierad av Linköpings universitet för lokal akademisk forskning, Stratus och Cirrus, två superdatorer för nordiska väderprognoser, finansierade av SMHI och MET Norway samt Nebula, finansierad av MET Norway för forskning och utveckling. Sammanlagt handlar det om 2 896 beräkningsservrar med 92 288 processorkärnor och en sammanlagd beräkningskapacitet på 6,2 petaflops (1015 flyttalsoperationer per sekund).
Hårdvaran är fördelad i tre separata enheter och ovanpå det finns sedan NSC:s mjukvaror. Underst en mjukvara som ser till att servrarna fungerar som ett kluster, som binder dem samman, däröver finns ytterligare en NSC-mjukvara för de vetenskapliga beräkningarna.
– Vi har arbetat hårt för med uppbyggnaden under hösten och förutom mjukvaran har det krävts en del blod, svett och tårar för att få detta att fungera utan att påverka användarna, skämtar Niclas Andersson, teknisk chef för NSC.
Nationell resurs
Den största enheten av dem alla, Tetralith, är nordens just nu kraftfullaste superdator med sin maximala beräkningskapacitet på runt 4 petaflops. Tetralith är finansierad via SNIC, Swedish National Infrastructure for Computing, som i sin tur får finansiering från Vetenskapsrådet, VR och från de tio svenska universitet som ingår i samarbetet.Tetralith är en nationell resurs, öppen för forskare vid svenska universitet och högskolor som får ansöka om tid hos SNIC:s allokeringskommitté SNAC. Ordförande för SNAC är KTH-forskaren Philipp Schlatter:
– Vi är glada att få fördela tid på Tetralith och ser fram emot alla nya forskningsresultat, sa han och exemplifierade med hur den egna forskningen inom flödesdynamik kring flygplansvingen och flygplanskroppen kunnat förfinas och förbättras, tack vare den stadigt ökande beräkningskraften.
Andra exempel på forskningsområden som med invigningen av Tetralith och LiU-resursen Sigma får tillgång till en kraftigt ökad datorkraft är utvecklingen av nya skräddarsydda material, nya flygplansmodeller, visualiseringar och maskininlärning, simuleringar av flöden i hjärta och kärl och många fler.
Viktiga samarbeten
Vid sidan av Finansieringen från SNIC har NSC även ett antal samarbeten, sedan många år med Saab Group, ett samarbete som var ett av skälen till att NSC som första svenska superdatorcentrum hamnade just i Linköping. Men också med SMHI kring resurser för väder- och klimatforskning. Det är just den breda kompetensen och de stabila systemen vid NSC som fått SMHI och MET Norway att fördjupa samarbetet.Även SMHI:s generaldirektör Rolf Brennerfelt intygade vikten av samarbetet.
– SMHI och det norska väderinstitutet har under senare år utvecklat ett världsunikt samarbete kring prognosproduktion. Nu investerar vi också i gemensam superdatorkraft. Sedan 2017 är även finska väderinstitutet FMI med i prognossamarbetet och på sikt hoppas vi få med ytterligare sju länder i norra Europa, sa han.
Tätare väderprognoser och större möjligheter att ta fram olika scenarier för hur klimatförändringarna slår i olika delar i Norra Europa, är några direkta effekterna av samarbetet.
