Det största forskningsbidraget går till professor Markus Heilig, som får 9 miljoner kronor till translationell forskning om varför vissa fortsätter sitt alkoholbruk trots negativa konsekvenser. Professor Håkan Olausson, beviljades 7,2 miljoner kronor till forskning om social hudberöring och människans smärtsignalering.
Två forskare kammade hem etableringsbidrag om 6 miljoner kronor vardera. Bidragen ska hjälpa dem att starta upp sina egna forskargrupper. Det är Rebecca Böhme, postdoktor vid IKE, CSAN, som forskar om hur vi upplever jaget genom beröring och som ska studera grundläggande mekanismer och förändringar i jaget hos såväl friska individer som personer med schizofreni. Det andra etableringsbidraget gick till Leah Mayo, förste forskningsingenjör vid IKE, CSAN, som studerar betydelsen av kroppens egna cannabisliknande ämnen, det endocannabinoida systemet, vid posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.
Martin Hallbeck, biträdande professor vid avdelningen för neurobiologi, fick 4,8 miljoner kronor för forskning om hur neurodegenerativa sjukdomar, som Alzheimers och Parkinsons sjukdomar, sprids i hjärnan. Maria Jenmalm, professor vid avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap, har beviljats 2,4 miljoner kronor till forskning om möjligheterna att förebygga utveckling av allergi genom mikrobiella och dietära interventioner till mor och barn. Neil Lagali, universitetslektor vid samma avdelning, får också 2,4 miljoner kronor till forskning om återaktivering av blodkärl under ögats näthinna. Även Huan Zhang, förste forskningsingenjör vid avdelningen för barns och kvinnors hälsa, har beviljats 2,4 miljoner kronor till preklinisk forskning om reumatoid artrit för tidig och individualiserad behandling.
Forskningsbidragen löper över mellan tre och fem år. Totalt delar Vetenskapsrådet ut nästan 1,1 miljarder kronor i denna utlysningsomgång. Beviljandegraden var 23 procent, och något högre för män än för kvinnor.
