Kycklingar som är en korsning mellan tamhöns och djungelhöns. Foto: Dominic Wright
Dominic Wright, universitetslektor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM), får nästan två miljoner euro, motsvarande 19,6 miljoner kronor, fördelat över fem år.
Människan har under många tusen år avlat vissa djur för att de ska passa som husdjur. Processen kallas domesticering och har länge intresserat forskare som vill ta reda på mer om hur evolutionen går till. Dominic Wright har siktat in sig på att utforska den omvända processen som uppstår när en domesticerad grupp djur återvänder till ett liv i det vilda.
Dominic Wright. Foto: Private Ett exempel är tamhöns som rymt ut i djungeln på Kauai, en av öarna i Hawaii.
När djuren återanpassar sig till att leva i naturen kan de exempelvis välja fritt vem de ska para sig med. Hotet från rovdjur och sjukdomar kan också bli större. Både naturligt och sexuellt urval börjar påverka populationen under förvildningsprocessen.
Forskare har använt domesticeringsprocessen för att hitta gener som påverkar ett stort antal egenskaper som förändras av människans domesticering av djur. Men nästan inget är känt om vilka genetiska förändringar som sker under förvildningsprocessen. Dominic Wright hoppas kunna bidra med viktiga insikter med sin forskning.
ERC delade denna gång ut totalt 630 miljoner euro i form av Consolidator Grants till forskare i Europa som bedriver forskning av högsta kvalitet. Konkurrensen om anslagen är hård. Inför denna omgång ansökte 2 538 forskare och 329 av dem, motsvarande 13 procent, fick pengar. Av dessa projekt kommer fjorton att utföras i Sverige. Forskningsfinansieringen är en del av EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020 och stödjer forskare inom alla vetenskapliga områden.
