Polisskjutningar: ”Bättre med smarta tag än med hårda tag”

Under 2018 har sex personer blivit ihjälskjutna av polis. Hade det kunnat undvikas? En ny rapport pekar på stora strukturella brister inom polisen som leder till misstag och övervåld inom poliskåren.

Stockholm, Sweden - May 29, 2012: Ambulances and police cars gathering. Just after some emergency or accident happened in central Stockholm. Police line, tape, do not cross Foto olaser– Övergrepp och otillåten våldsanvändning bland poliser är inte ett omfattande problem. Det finns många bra poliser som mestadels gör bra ingripanden. Den här rapporten fokuserar inte på dem utan på att komma tillrätta med de problem med övervåld som trots allt finns inom polisen, och som nu tenderar att öka, säger Stefan Holgersson, docent vid LiU och professor i polisvetenskap vid Polishögskolan i Oslo.
Han arbetar också som polis på halvtid.

Varumärket viktigare än förbättrade rutiner

Stefan Holgersson, 2018. Docent vid LiU och professor i polisvetenskap vid Polishögskolan i OsloStefan Holgersson. Foto: privatI polisarbetet ingår att utöva våld i vissa situationer. Det ifrågasätts inte i rapporten.
– Jag vill istället jämföra min rapport med en haveriutredning i de fall där polisarbetet gått snett.
Stefan Holgersson nämner exempelvis ihjälskjutningen av en ung man med Downs syndrom i Stockholm sommaren 2018.
– Alla de gånger som misstag inträffar från polisens sida är en gång för mycket. Genom att systematiskt granska vad som gått fel skulle det gå att förbättra rutiner och utbildning så att det inte ska hända igen.
Men det görs inte, menar Stefan Holgersson.
– Istället satsar polisledningen stora resurser på PR-arbete för att försvara och förbättra polisens varumärke, och därmed skyla över de strukturella problemen i polisorganisationen.

Stora strukturella brister

I rapporten lyfter Stefan Holgersson fram en rad strukturella brister som skulle behöva åtgärdas. Utbildningen i konflikthantering och våldsanvändning är en sådan brist och det gäller både i grundutbildning och fortbildning. Exempelvis genomför en polisstudent i genomsnitt under hela sin utbildning en mörkerskjutning trots att de flesta skjutningarna inträffar under dåliga ljusförhållanden, enligt rapporten.
Studien lyfter också fram stora brister i att öva kommunikationsförmåga i konfliktsituationer som polisen ställs inför. Den lyfter även fram avsaknaden av kritisk reflektion inom polismyndigheten, en oförmåga att ta till sig intern och extern kritik, och brister i rekryteringsprocessen i polisutbildningen där kvantitet får gå före kvalitet.

Bygga förtroende och tillit

Rapporten ifrågasätter också synen på att ”hårda tag” är lösningen på att komma till rätta med kriminaliteten, till exempel med den stora ökningen av skjutningar bland kriminella gäng.
Det är bättre med ”smarta tag” än med ”hårda tag”, menar Stefan Holgersson. Att agera på ett hårt sätt som inte är genomtänkt ökar risken för en polarisering, där förtroende och tillit till polisen och andra samhällsinstitutioner kan minska bland befolkningen
– Ibland slår de hårda tagen mot fel personer. Polisen kan absolut komma tillrätta med delar av problemen genom att agera bestämt och fokuserat mot vissa utvalda individer, men att ha ett hårt förhållningssätt riskerar också att få en motsatt effekt. Genom ingripanden som uppfattas som orättfärdiga kan polisen bli betraktad som en fiende bland ungdomar som från början inte haft en sådan bild. Det skapar på lång sikt större problem för samhället. Istället är det smartare att använda metoder som att bygga relationer och göra gedigna utredningar, säger Stefan Holgersson.

Mer resurser ingen självklar lösning

En slutsats som han drar av sin rapport är att polisens rop efter mer resurser kan ifrågasättas.
– Jag tycker det är viktigare att fråga sig hur polisens resurser används idag, till exempel varför det finns närmare 200 anställda på kommunikationsavdelningen, och varför polisledningen inte tar sitt ansvar för att komma tillrätta med de problem och brister som finns.
Polisyrket är ett svårt yrke. Många poliser gör ett fantastiskt jobb, poängterar Stefan Holgersson.
– Men inte tack vare den ledning och organisation som finns, utan trots den.

Rapporten ”Sätta hårt mot hårt” – en studie av polisens användning av våld och förmåga att hantera konflikter är publicerad vid CARER (Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem), LiU. Rapporten är en del av ett pågående treårigt forskningsprojekt som handlar om polisens agerande i utsatta förorter.


Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll