Digitala medier, farligt för mindre barn?

”Barnen behöver mer hjälp att lösa konflikter och att lära sig det sociala samspelet”, säger Linda Axelsson, barnskötare, om dagens situation i förskolan. Anett Sundqvist, forskare på LiU, undersöker hur den digitala medieanvändningen påverkar.

Ett barn i den digitala generationen. Christian Carlsson

2007 kom smartphone och 2010 kom surfplattan. Efter det kunde vi vara uppkopplade var som helst när som helst. 2015-2016 kan man säga att nästan alla hade tillgång till digitala medier dygnet runt och överallt. Därför kan man säga att de första barnen i den ”digitala generationen” föddes 2015-2016.

I läroplanen för förskolan som träder i kraft i juli 2019 står det att utbildningen ska ”ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens”. Detta har man redan anammat på olika sätt i många förskolor. Men WHO´s råd lyder att de minsta inte ska hålla på med digitala medier över huvud taget.

På en förskola i Östergötland reflekterar barnskötaren Linda Axelsson över de senaste årens barnkullar.

- Barnen har mycket svårare att läsa av situationer och att fungera socialt. Det har blivit svårare att hantera barnen, de behöver mer hjälp att lösa konflikter och att lära sig det sociala samspelet.

Utvecklingen mot en alltmer digitaliserad värld gör att personal på förskolor och föräldrar till små barn ställer sig frågande till hur man ska ta sig an digitala medier. Hur påverkar det barnet? Hur mycket är lagom? Vilka effekter får användningen? Kan det vara farligt? Vad händer med barnens utveckling?

Detta är frågor som Anett Sundqvist och hennes kollegor försöker besvara genom forskningsprojektet Att växa upp i en digital värld: Familjeattityder och socio-kognitiv utveckling hos 9-22 månader gamla barn.

- Man kan anta att det precis som allt annat påverkar barnet och hur det lär sig saker, säger Anett Sundqvist om utgångspunkten för forskningsprojektet.

I projektet har forskarna tittat på 87 helt vanliga två-åringar. 73 procent av dem tittar på TV, 54 procent på mobil och 45 procent på surfplatta, mellan 30 minuter till 2 timmar per dag. 50 procent av föräldrarna uppger att dom tittar på sin egen mobil 40 gånger eller mer per dag. Mer än hälften använder mobilen hemma mer än 1 timme per dag för att surfa, chatta, med mera.Anett Sundqvist, biträdande professor i psykologi Foto Anna Bäcklin Lindén

Bra och dåligt

Många oroliga föräldrar och personal på förskolor har hört talas om forskningsprojektet och hör av sig med frågan om digitala medier kan vara farligt för små barn. Anett kan inte svara med ett enkelt ja eller nej på den frågan.

- Det beror på i vilken grad digitala medier används för lagom är viktigt och bra. Det beror också på hur man använder det. Om man tar kort på det man gör och sedan

pratar om bilderna så är det bra. Men att låta små barn sitta ensamma och spela spel på appar är inte så bra. Om du spelar ihop med någon som förklarar och interagerar, då kan det finnas fördelar.

Forskarna gick in i projektet utan att ha någon ståndpunkt att bevisa, men tidigare forskning visar att det behövs fler repetitioner för att barn ska lära sig om informationen kommer från en skärm. Man kan också se att föräldrarnas användning av digitala medier inte är bra för barnen- om inte barnet är med i användningen och man förklarar vad man gör.

- Man vet att det är svårare att lära sig saker från sådant som är platt, som till exempel ur en bok, eller från en app. Man lär sig snabbare om man får ta del av det socialt, av en annan person. Barn lär sig genom lek. Det är så det lär sig att sätta ord på saker och känslor och det är så det kommer ihåg saker. Det lär sig förstå genom interaktion. Upplevelsen av nya saker blir inte lika lätt för barnet om inte föräldrarna är delaktiga och lyssnar hela tiden. Med en mobiltelefon i handen har föräldern uppmärksamheten någon annanstans.

Det finns ett uttryck för detta: ”Technoference”. Det handlar om hur tekniken hela tiden stör oss i relation till våra barn, partners och på jobbet.

- Vi har inte så bra simultankapacitet att vi kan klara detta. Sätt i stället ord på vad du gör med telefonen, ta med barnen i samtalet, visa vad du gör. Tittar du på en rolig bild? Betalar du räkningar? Läser du tidningen? Skickar du ett meddelande? Kommunicera med barnet om det du gör, bjud in, avskärma dig inte.

I en studie som man har gjort på snabbmatsrestauranger i USA har man tittat på hur familjer interagerar med varandra. Där har man sett att störningen från mobiltelefonerna leder till att familjemedlemmarna missförstår varandra och det leder i sin tur till onödiga konflikter.

- Mobiltelefonen är inte transparent. Inte som en bok eller tidning där barnen vet vad föräldrarna gör. När de tittar i en mobil vet barnen inte vad de vuxna gör.

Påverkar utvecklingen

I tidigare studier vid LiU har man sett att hur föräldrar pratar med sina barn påverkar barnets utveckling. Anett som i grunden är logoped intresserar sig mycket för barns språkutveckling. Det är genom språkets olika yttringar som man kan se hur digitala medier påverkar barnet. Men med språk menas inte bara bokstäver och ord.

- Språk innebär att man ska bli delaktig av en värld. Man ska lära sig ögonkontakt, närhet, att förstå omvärlden, till exempel att när jag skriker så händer det här. Man behöver språket för att leva och att minnas. Det är ett sätt att bli delaktig i världen och att förstå den. Det är mycket viktigt!

Vad händer om för mycket tid läggs på digitala medier och om föräldrarna avskärmar sig när de tar upp sin mobil alltför ofta?

- Barnet får svårare att leka, att jämka. Allt påverkar barnets utveckling och den kommer antagligen gå lite långsammare. Om man sätter ord på sina känslor kan barn

tidigare leka och sätta sig in i sociala roller vilket leder till en stabilare bild av sig själv. Lekandet och samsandet blir lättare. Motsatsen leder till en mer negativ bild av sig själv.

Beroendeframkallande

Digitala medier är beroendeframkallande. Vi tittar ofta på våra smartphones för ibland blir vi belönade när vi kollar och det triggar oss att göra det igen.

- Barn OCH föräldrar behöver stöd i detta. Regler kring användningen kan vara en hjälp. När vi var små fick vi höra att vi inte skulle läsa för mycket- ut och lek i stället! En varierad vardag är bra både för oss och för barnen. Man har dessutom i forskning sett att man kommer ihåg mycket bättre när man rör på sig.

Anett vill poängtera att men inte ska ha dåligt samvete men om du själv tycker att du använder mobilen för mycket, så gör du nog det.

- Ta tag i det! I en studie av barn i 4-5-årsåldern där vi frågat föräldrarna svarar 73 procent att ”jag känner att jag använder min mobil för mycket.”

Hör Anett i podden Fakultet avsnitt nummer tre där vi också får höra förskolepedagoger och föräldrar: WHO säger NOLL timmar/dag för de minsta. Svenska regeringen, läroplanen, kommunen säger kör på, det här måste ni göra. Vem ska förskolan och föräldrarna lita på?

 

Läroplan för förskolan 2019 (Länk till Skolverket)

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Relaterat innehåll
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll