Kirurgin som kan bromsa hungern

Fetmakirurgi är inte bara en effektiv metod att nå en mer hälsosam vikt utan minskar dessutom risken för och flera metabola sjukdomar. Det ser Torsten Olbers i sin forskning. Han är nytillträdd professor i kirurgi vid Linköpings universitet och dessutom kirurg vid kirurgiska kliniken på Vrinnevisjukhuset.

Torsten Olbers i samtal med en undersköterska på anestesienheten på Vrinnevisjukhuset. Torsten Olbers i samtal med en undersköterska på anestesienheten på Vrinnevisjukhuset. Kajsa Juslin

Kirurgiska kliniken i Norrköping är ett ledande centra för fetmakirurgi i landet. Med placering mitt i vården är Torsten Olbers kirurg, professor och handledare i forskning. Kirurgiska kliniken är Vrinnevisjukhusets första och hittills enda klinik som bedriver universitetssjukvård, vilket innebär att den både vårdar patienter och utvecklar vården och metoderna.

– Här vid Vrinnevisjukhuset och Linköpings universitet har jag hittat den enda tjänsten i Sverige där jag så tätt kan knyta ihop forskning och specialistsjukvård inom mitt ämne. Det är ett sjukhus där alla har tydliga roller, och jag känner mig väldig väl bemött, säger Torsten Olbers.

Engagerad i patientgruppen

Det var som kirurg på Sahlgrenska sjukhuset som han började jobba med fetmakirurgin och verkligen fascinerades av resultaten. Gastric bypass är kirurgtekniskt en avancerad operation som görs med titthålskirurgi där magsäcken och tolvfingertarmen kopplas förbi och att maten leds direkt till tunntarmen. Men han blev också djupt engagerad i patientgruppen.

– Jag har i princip inte träffat någon patient med svår övervikt som inte gång på gång har försökt gå ner i vikt. Men det är betydligt svårare än man kan tro, säger Torsten Olbers.

Något händer i signalsystemet i kroppen när en hög vikt har etablerats, det ser han i sin forskning. Det uppstår en störning på hungers- och mättnadssignalerna som leder till att kroppen vill försvara övervikten tvärt emot vad personen vill.

– Tyvärr ser vi att även om man lyckas gå ner kraftigt i vikt så är det mycket svårt att behålla den. Hos de flesta kommer kroppens signaler leda till viktuppgång igen inom ett par år, säger Torsten Olbers.

Forskning tyder på ärftlighet

Många känner skuld och skam efter alla resultatlösa försök att gå ner i vikt. Men alltmer forskning tyder på att viktproblem är en benägenhet som ärvs, och alltså sitter i generna. Historiskt har det varit en överlevnadsfördel att kunna lagra på sig vikt i goda tider, för att sedan klara sig bättre i svälttider. De som kunnat detta har överlevt och alltså har signalerna varit gynnsamma. Men i dagens matöverflöd i västvärlden leder signalerna istället ofta till viktproblem och sjukdomar inom det metabola syndromet.

– Det finns tydliga exempel på liknande viktmönster inom släkter, som pekar på att vikten i hög grad är ärftlig. I en studie i Finland fann man att bland 1500 vuxna enäggstvillingspar var det bara 26 tvillingpar som skiljde sig mer än 10 kilo i vikt. Dessa och andra data talar starkt för att vi är ganska predestinerade till en viss viktnivå.

Kirurgi bättre på lång sikt

Läkemedel mot fetma och övervikt har hittills visat sig vara mycket svårt att få fram, berättar Torsten Olbers. Kirurgi är faktiskt den enda behandlingen som visat sig leda till stor viktnedgång på lång sikt. Operationen kommer i fråga för personer som riskerar allvarlig ohälsa på grund av sin vikt, oftast med ett Body Mass Index (BMI) på över 35.

porträtt Torsten Olbers, Vrinnevisjukhuset. För Forskning och utveckling, Region Östergötland.Torsten Olbers, kirurg och professor. Foto Kajsa Juslin– Magsäckskirurgin leder förutom viktnedgång också till att patienternas risk för flera allvarliga sjukdomar minskade efter operationen, säger Torsten Olbers.

Många av patienterna som har utvecklat diabetes typ 2, får redan kort efter operationen normala blodsockervärden utan att ta mediciner. Många får alltså tillbaka en normal glukosmetabolism men också bättre blodtryck och bättre blodfetter. Det är rätt fantastiskt att det sker så stora förändringar i det metabola systemet direkt efter ingreppet, menar Torsten Olbers.

– Det kirurgiska ingreppet kan faktiskt förändra signalerna så att patienten inte längre känner de stora hungerskänslor som funnits tidigare. Jag hör de som säger att de äntligen kan känna sig normalt mätta och nöjda efter en måltid. Ibland undrar de om vi opererat i magen eller i huvudet.

Utmaningar i vården av patienter

Kirurgin framstår som den effektivaste metoden med många hälsofördelar, men på minussidan finns förstås att det är ett kirurgiskt ingrepp med allt vad det innebär och att det kan kräva en hel del av patienten. Det finns risk för komplikationer och man måste vara beredd att ändra sin livsstil. Torsten Olbers forskning rör också hur patienterna tas om hand under lång tid efter operationen, och han ser att patienter som får problem i efterhand kan mötas av passivitet i vården.

– Det är utmaningar vi har i vården att också kunna följa upp patienterna och ta hand om problem som kan uppstå. Denna kirurgiska behandling är mer komplex än exempelvis benbrott som är färdig när benet är läkt. Det finns många faktorer att ta hänsyn till och vi behöver bli bättre på det långsiktiga omhändertagandet, säger Torsten Olbers.

 

Artikeln har också publicerats i Forskning och utveckling #2 – 2018.
Läs det senaste numret av Forskning och utveckling #1 - 2019.

 

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Relaterat innehåll
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll