22 januari 2019

Kläder som kan ge användaren mekanisk feedback som känns – det är målet med ett nytt stort forskningsprojekt som har beviljats forskningsmedel inom EU:s forskningsprogram Horizon 2020. Ansvarig forskare för LiU:s del i samarbetet är Edwin Jager, som forskar om textila muskler.

En remsa En remsa "textil muskel" med elektriska kopplingar. Foto Thor Balkhed

Forskningsprojektet, som leds från Twente universitet i Nederländerna, handlar om att utveckla en helt ny sorts kläder som kan ge mekanisk feedback till bäraren, så kallade haptiska kläder. Tanken är att plaggen ska kunna ge användaren en känsla i form av ett lätt tryck eller en smekning. Det finns många möjliga tillämpningar. Forskarna bakom projektet föreslår att kläder som ger återkoppling till användaren exempelvis skulle kunna ge blinda personer information om omgivningen och hjälpa bäraren att navigera utan att behöva se, inom ergonomi för att genom mekanisk feedback hjälpa bäraren att förbättra sina rörelser och sin hållning, eller inom spel och underhållning för att förhöja virtuell eller förstärkt verklighet (virtual reality eller augmented reality).Edwin Jager.Edwin Jager.


Projektet Wearable Electroactive Fabrics Integrated in Garments (WEAFING) har beviljats totalt 3,8 miljoner euro, vilket motsvarar drygt 39 miljoner kronor, under åren 2019–2023. Ungefär 7 miljoner kronor av dessa går till Linköpings universitet, LiU. Edwin Jager, som forskar kring ”textila muskler”, är ansvarig forskare vid LiU.

– Det är ett väldigt roligt projekt och en längre satsning på 4,5 år, så det ger oss tid att arbeta ordentligt med det här. Vi drar igång i princip omgående.

Från material till prototyp

I samarbete med bland annat Nils-Krister Persson vid Textilhögskolan i Borås utvecklar Edwin Jagers forskargrupp tyg som har förmåga att dra ihop sig så att det uppstår en kraft i tyget, på liknande sätt som levande muskler. De använder ett elektroaktivt material som omväxlande förlängs eller drar ihop sig när det utsätts för en svag spänning. I dagsläget fungerar materialet bara tillsammans med en vätska som leder strömmen, en elektrolyt, vilket är något opraktiskt. Forskarnas nästa steg är att utveckla tekniken så att den kan fungera i torrt tillstånd.Två forskare monterar labutrustningEdwin Jager vid Linköpings universitet (höger) och Nils-Krister Persson vid Högskolan i Borås monterar en ”textil muskel” i en uppställning av mätinstrument som mäter kraft. Foto Thor Balkhed

– En forskargrupp i Frankrike ska utveckla en elektrolytisk gel åt oss, så att våra textila muskler kan fungera i vanlig luft och inte är beroende av elektrolyt i vätskeform. Våra kollegor vid Textilhögskolan i Borås kommer sedan att sticka och väva fibrerna i olika mönster, så att vi kan utvärdera vad som fungerar allra bäst för att ge haptisk återkoppling, säger Edwin Jager.

Andra forskargrupper i olika länder kommer inom projektet att arbeta med att integrera elektronik, sensorer och batterier i tyget så att de kan bäras som kläder, ta reda på vilken typ av mekanisk stimulans som ger bäst feedback till bäraren och hur mycket kraft som behövs. Även ett par företag som arbetar med smarta textiler medverkar i projektet för att göra ett prototypplagg av materialet.

– Projektet innehåller hela kedjan, från material till produkt, säger Edwin Jager.


Kontakt

Mer forskning om textila muskler

Senaste nytt från LiU

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.