Letar efter nya sätt att stoppa tuberkulos

Tuberkulos är en av världens mest spridda infektionssjukdomar. Varje år insjuknar cirka tio miljoner människor i världen och 1,5 miljoner dör av sjukdomen. LiU-professorn Maria Lerm letar efter nya sätt att stoppa tuberkulos.

Professor Maria Lerm letar efter nya sätt att stoppa tuberkulos. Foto David Einar
– Tuberkulosbakterien är en väldigt intressant mikroorganism. Jag har utvecklat en hatkärlek till den.

Maria Lerm, nybliven professor vid Linköpings universitet, vill ta reda på om det går att stärka kroppens eget skydd mot tuberkulos, som är den bakteriesjukdom som dödar flest människor i världen.

– På 1940-talet när man hade upptäckt antibiotika trodde alla att man kunde lägga ner forskningen om tuberkulos, för problemet var ju löst, säger Maria Lerm.

Under de kommande årtiondena hade tuberkulos, eller tbc, en undanskuffad plats inom medicinen. Teknikerna för att ställa diagnos, behandla och förebygga sjukdomen var samma som på 1950-talet. Men i slutet av 1900-talet började pendeln svänga. Hiv spreds över världen och i dess kölvatten blev tuberkulos en ofta dödlig infektion hos dem vars immunförsvar försvagats av hiv. Dessutom utvecklades tuberkulosbakterier som är resistenta mot de antibiotika som är standardbehandling. I början av 1990-talet bidrog ett utbrott av multiresistent tuberkulos i New York till att västvärlden fick upp ögonen för sjukdomen.

– Behandlingsresistensen är ett alarmerande problem. Som ett exempel har var tredje tuberkulospatient i Estland multiresistent tuberkulos. Då krävs behandling under två år med antibiotika som har mycket värre biverkningar än standardbehandlingen. Kostnaden kan gå upp emot en miljon svenska kronor.

"Vi måste tänka om"

I dag märker Maria Lerm att forskningsfinansiärer satsar på tuberkulosforskning. En av de stora utmaningarna är att hitta ett bättre sätt att förhindra spridningen. Det finns fortfarande bara ett enda vaccin. BCG-vaccinet började användas på 1920-talet och hindrar i princip inte smittspridning mellan vuxna alls.Rukogo Near Kayanza 2013-09-23 A baby is vaccinated against tuberculosis in a health station in Rukogo near Kayanza in the north of Burundi, 23 September 2013. Photo: Tom Schulze Foto Thomas Schulze / DPA / TT / kod 408 ref: Thomas Schulze ***BETALBILD***Ett barn i Burundi vaccineras mot tuberkulos. Men vaccinet är inte effektivt när det gäller att förhindra spridning av smitta. Foto Thomas Schulze

– Det har gjorts stora studier där man försökt att förbättra vaccinet, men ingen lyckas. Jag tror inte att skyddsmekanismen för tuberkulosvaccinet är samma som för andra klassiska vaccin, utan jag tror att det är en helt annan mekanism. Genom vår forskning försöker vi förstå den skyddsmekanismen bättre.

Vaccin bygger på det faktum att om du en gång haft sjukdomen i fråga, till exempel mässling, så har ditt immunförsvar lärt sig att bekämpa smittan så effektivt att du inte blir sjuk om du utsätts för smittan igen. Vaccinationen sätter igång samma skyddsmekanism genom att kroppen får träna sig på en liten mängd av smittämnet. Men Maria Lerm menar att vi måste tänka om när det gäller immunförsvaret och tuberkulos.

– Problemet är att om du har haft tbc så blir du inte immun, utan du kan få sjukdomen igen, så inte ens på den punkten stämmer det med hur klassiska vaccin fungerar.

Varför insjuknar inte alla smittade?

En annan sak som hon funderar på är det faktum att av tio smittade personer är det bara en som insjuknar i tuberkulos.

– Varför är det så? Vi är väldigt intresserade av de nio andra smittade som förblir friska. Dessutom är tbc ofta begränsad till ena lungan, även om personen har hostat i åratal. Bakterien har funnits överallt, men lyckas inte smitta den friska lungan. I vår forskning har vi sett att det sker en epigenetisk omprogrammering av immunförsvaret och vi tror att skyddet som man får av det existerande vaccinet baseras på dessa epigenetiska förändringar.

Hon syftar på förändringar av hur gener slås på eller stängs av i immuncellerna. Till skillnad från mutationer, som permanent ändrar en del av en gen, kan de epigenetiska modifieringarna av vårt DNA sättas dit och plockas bort vid behov. I en pågående studie studerar hennes forskargrupp både tuberkulospatienter och personer som de varit i kontakt med, som familjen, arbetskamrater och nära vänner. Deltagarna i studien får hosta upp lite slem och ur det kan forskarna plocka fram immunceller från lungorna och undersöka om de är olika bra på att döda tuberkulosbakterien.

– Jag hoppas att det vi gör nu ska leda till att forskare, även inom andra forskningsfält, ska få upp ögonen för att immunförsvaret kan reagera på fler sätt än den klassiska vaccinrelaterade mekanismen. Vi tror att de här epigenetiska förändringarna kan ske vid många sjukdomstillstånd. Det är spännande att vara med i att växla till ett nytt spår inom ett forskningsfält. I ett längre tidsperspektiv är det förstås en dröm att kunna använda kunskapen för att förhindra smittspridning, säger Maria Lerm.

Artikeln är publicerad i LiU Magasin nr 2/2019

 

Viktigaste utmaningarna i kampen mot tuberkulos

  • Multiresistens mot antibiotika har lett till ett stort behov av nya behandlingar.
  • Tbc är kopplat till levnadsstandard, så ett viktigt steg mot att få bukt med sjukdomen är att bekämpa fattigdom.
  • En stor utmaning är att hitta ett sätt att hindra smittspridningen av tbc.

Källa: Maria Lerm, professor vid Linköpings universitet

Maria Lerms forskning på 45 sekunder
Visa/dölj innehåll

Med fokus på tbc

Maria Lerms forskning har sedan några år tillbaka alltmer inriktat sig på hur vårt immunförsvar kan tränas upp att motstå angrepp från tuberkulosbakterien. Målet är att utveckla nya strategier som hindrar oss från att smittas och bli sjuka i tuberkulos, eller tbc.

En annan gren av hennes forskning har som mål att hitta nya antibiotika mot tbc, vilket är angeläget på grund av globala problem med multiresistent tbc.

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Mer om tuberkulosforskning
Visa/dölj innehåll

Relaterad forskning
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll