Kan brist på antibiotika lösas med säkerhetslager?

Inför nationella lager för antibiotika, för att lösa problemet med att det uppstår brist på nödvändiga antibiotika för sjukhusen. Det föreslår samverkansplattformen PLATINEA. Håkan Hanberger, professor i infektionsmedicin, är en av de drivande och sedan länge engagerad i antibiotikafrågan.

Pharmacist holding medicine box and capsule pack in pharmacy drugstore.En expertgrupp föreslår att Sverige ska införa nationella säkerhetslager för att komma åt den bristande tillgängligheten av antibiotika. Foto MJ_Prototype När vi pratar om antibiotika handlar det oftast om resistenta bakterier och att nya sorters antibiotika måste utvecklas. Men det finns fler utmaningar inom antibiotikafrågan. En är tillgängligheten av de läkemedel som redan finns, eller snarare: bristen på tillgänglighet.

Antibiotika hör nämligen till de mest restnoterade läkemedlen enligt Läkemedelsverket. Den bristande tillgängligheten har vid upprepade tillfällen drabbat sjukvården.

LiU-professorn Håkan Hanberger var med och startade PLATINEA (Plattform för innovation av existerande antibiotika), en samverkansplattform där sjukvård, akademi, myndigheter och industri möts. Han är ansvarig för det arbetspaket inom PLATINEA-projektet som undersöker förbättrad tillgänglighet av viktiga antibiotika inom Sverige. I dagarna kom den första rapporten, där plattformen tittat närmare på antibiotikabrister inom slutenvården, alltså vård där patienten är inlagd på en vårdavdelning.

– Det har varit så här i flera år, och problemet är ännu inte löst. Vi tycker att situationen är så akut att vi rekommenderar en snabblösning med nationella säkerhetslager säger Håkan Hanberger, professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, och överläkare vid Infektionskliniken på Universitetssjukhuset i Linköping.

Drabbar de sköraste först

När antibiotika tar slut drabbas de som är allergiska mot penicillin särskilt hårt, eftersom det redan i vanliga fall finns få behandlingsalternativ för dem. Enligt rapportförfattarna drabbas i första hand gravida, barn och kroniskt sjuka.Håkan Hanberger Foto John Karlsson

– När det gäller gravida och barn har vi färre behandlingsalternativ då flera antibiotikatyper kan skada det växande fostret och barnet. Kroniskt sjuka som fått upprepade antibiotikakurer drabbas ofta av infektioner med bakterier som är okänsliga för standardantibiotika, så i de fallen behöver vi reservpreparaten, säger Håkan Hanberger.

I sitt arbete som infektionsläkare med övergripande ansvar för antibiotikarekommendationer inom Region Östergötland får han ofta larm om brist på olika antibiotika. När det blir en bristsituation är han en av dem som har ansvar för att föreslå alternativa antibiotika och det blir ofta akut i samband med långhelger, som nu senast under jul- och nyårshelgerna.

– Man kan jämföra bristerna i tillgång till antibiotika med bristen på vårdplatser. Det stör sjukvårdens arbete när vårdpersonal måste lägga tid på att lösa problemen vid bristsituationer, i stället för att ägna tiden åt vård och behandling av patienterna. Dessutom kanske de alternativa preparaten som vi tvingas ge har sämre effekt, har ett onödigt brett spektrum med påverkan på stora delar av den normal bakteriefloran eller ger mera biverkningar, säger Håkan Hanberger.

Sårbart system

PLATINEA-parterna har tillsammans identifierat flera riskfaktorer som påverkar tillgången till antibiotika. När patentet för ett läkemedel har gått ut är det mindre lönsamt, vilket gör att leverantörer i allt högre utsträckning tar bort produkter från den svenska marknaden.

– Värdet av antibiotika där patentet gått ut är underskattat i dagens affärsmodeller. Engångsmaterialet som krävs för att ge antibiotika direkt in i blodet inom slutenvård kan kosta mera än vad själva antibiotikan kostar. Antibiotika är så billiga att minsta störning i leverantörskedjan gör att företag väljer att inte tillhandahålla dem för svensk sjukvård, säger Håkan Hanberger.Antibiotikaresistenta bakterier är ett växande globalt problem. Foto Thor Balkhed

Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag utrett olika modeller för att minska risken för dålig tillgänglighet. Myndigheten planerar att i en pilotstudie testa ett förslag med fasta årliga ersättningar till leverantörer av nya patentskyddade, specifika sjukhusantibiotika som har särskilt medicinskt värde. Men detta försök inkluderar inte äldre antibiotika, vilka utgör den absoluta majoriteten av antibiotika som används i Sverige och som blir restnoterade.

I sin första rapport föreslår PLATINEA att Sverige ska införa nationellt koordinerade säkerhetslager för slutenvård där antibiotika omsätts hela tiden.

– Huvuddelen av de bristsituationer som har uppstått de senaste åren hade kunnat undvikas om vi haft den typen av lager. Idéen är att öka flödet, volymerna och tillgången på antibiotika i hela distributionskedjan, från grossisterna som tar hem läkemedel, till förråden på enskilda vårdavdelningar, säger Håkan Hanberger.

Det rör sig alltså inte om beredskapslager av den typ samhällen har för att klara krigstillstånd, utan om säkerhetslager i normaltillstånd som kan öka tillgången på antibiotika och fungera som en buffert i systemet.

Innovationer måste funka i verkligheten

I rapporten föreslås också förändringar som skulle kunna stärka leveranskedjan genom att samma läkemedel upphandlas från flera aktörer, och ekonomiska modeller som ger läkemedelsföretagen bättre incitament att säkerställa antibiotikaförsörjningen. Håkan Hanberger menar att det är viktigt att systeminnovationer kring antibiotikafrågan är synkade med de kommersiella aktörerna.

– Det som gör att PLATINEA kan ge konkreta förslag på innovationer som förbättrar tillgängligheten av antibiotika är dess breda kompetens med företrädare för läkemedelsindustrin, myndigheter, sjukvård, och medicinsk forskning, men även forskare inom business management.

Håkan Hanberger hoppas att PLATINEA kan bidra med andra idéer till lösningar för att bevara värdet av existerande antibiotika för kommande generationer. Exempelvis kan nätverket koordinera analyser som inte görs av andra aktörer och designa interventioner som behövs för att bevara effektiva antibiotika.

– PLATINEA kan fungera som en tankesmedja, det vill säga en idégivare för att åtgärda brister som finns i systemet när det gäller tillgänglighet av antibiotika, säger Håkan Hanberger.

Rapporten: Preliminära resultat från PLATINEA, Arbetspaket 1 och 4

Det här är PLATINEA

  • Samverkansplattformen PLATINEA (Plattform för innovation av existerande antibiotika) är ett projekt finansierat av VINNOVA.
  • Syftet är att förbättra tillgänglighet och användning av antibiotika.
  • 15 parter från akademin, vården, industrin och myndigheter är involverade i PLATINEA.

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Antibiotikaforskning
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll