En del hbtq-ungdomar väljer yrken efter var de tror att de bättre "passar in". Foto: iStock”Jag är rädd för att börja jobba och att hitta en arbetsplats och ifall jag skulle bli accepterad”.Orden är en ung finsk hbtq-ungdoms och visar på de problem som denna grupp av unga står inför vad gäller yrkesval.
Unga hbtq-personer mår sämre än andra ungdomar. Den växande psykiska ohälsan hos unga är en av hälsoutmaningarna i Sverige och den påverkar ungdomarnas etablering på arbetsmarknaden. Mot bakgrund av det beslutade regeringen 2015 att mer kunskap behövs om unga hbtq-personer hälsa i relation till arbetsplatsen.
– Bilden som framträder i rapporten är att många unga hbtq-personer trivs på sina jobb. Samtidigt kämpar ett stort antal med om de bör vara öppna med sin sexuella läggning eller könsidentitet på jobbet och många har utsatts för trakasserier och diskriminering, säger Sara Ahlstedt, forskare vid Linköpings universitet, som har skrivit rapporten ”Bredda normen, en kunskapssammanställning om unga hbtq-personers etablering på arbetsmarknaden”.
Sara Ahlstedt är författare till en rapport om hbtq-ungdomars
möte med arbetslivet. Foto: LiU
Eftersom det saknas svensk forskning om hur unga hbtq-personer väljer yrke, etablerar sig på arbetsmarknaden och upplever sina arbetsplatser, har Sara Ahlstedt utgått från forskning i andra västländer: Finland, Norge, Storbritannien, Kanada, USA och Australien.
”Vad händer om jag väljer detta yrke? Vad får det för konsekvenser?”
För många hbtq-personer sammanfaller steget ut i arbetslivet med insikten att man inte tillhör normen. Dessa stora händelser kan därför påverka varandra och ibland tar funderingarna kring den sexuella läggningen eller könsidentiteten så mycket energi att yrkes- eller studievalet tvingas komma i andra hand.
– Men, det kan också vara tvärtom. Att personen stänger ute funderingar på sin sexuella läggning eller könsidentitet för att orka ta itu med yrkesvalet, säger Sara Ahlstedt.
De ungdomar som klarar av att fokusera både på val av yrke och processen att inse att man inte tillhör normen är ofta de som får mycket stöttning från omgivningen.
I vissa fall bidrar den sexuella läggningen och/eller könsidentitet till valet av arbete. I rapporten nämner Sara Ahlstedt en amerikansk studie där 64 procent av de unga hbtq-personerna uppger att deras sexuella läggning och/eller könsidentitet har påverkat deras studie- eller yrkesval. En finsk studie visar liknande resultat då 66 procent uppger att deras hbtq-identitet påverkat deras studie- eller yrkesval.
En del ungdomar undviker vissa yrken för att de inte tror att deras sexuella läggning och/eller könsidentitet passar in eller kommer bli ifrågasatt. Att unga hbtq-personer väljer bort yrken där man kommer i kontakt med barn, eftersom man är rädd att anklagas för pedofili, är vanligt.
Hbtq-ungdomar som står inför ett yrkesval har inte i första hand yrket i åtanke. De frågar sig inte "Kan jag göra det här?" utan snarare "Vad händer om jag gör detta? Vad får det för konsekvenser?"
Det känslomässiga extraarbetet på jobbet
Väl på arbetsplatsen ställs många hbtq-personer inför att omgivningen antar att de är heterosexuella cis-personer och att arbetsplatsen utgår från heterosexuella normer.
Många unga hbtq-personer trivs på sina jobb. Samtidigt
kämpar ett stort antal med om de bör vara öppna med sin
sexuella läggning. Foto: iStock
– Att behöva förhandla med sig själv mellan osynlighet och synlighet i olika situationer beskriver ungdomarna som ett hårt arbete, särskilt som detta sker första gången de är ute i arbetslivet och ska lära sig hur en arbetsplats fungerar, säger Sara Ahlstedt.
Diskriminering, menar Sara Ahlstedt, handlar dock inte bara om att själv vara måltavla utan också om att behöva lyssna på negativa kommentarer, exempelvis i form av ”skämt”. Forskningen som Ahlstedt gått igenom visar att i många fall när unga hbtq-personer hamnar i dessa situationer känner de sig tvingade att skratta med samtidigt som de känner sig utsatta och tycker att situationen är obehaglig. Speciellt jobbigt upplevs ”skämtandet” när arbetsledare och chefer deltar.
– Det ligger en börda på dessa ungdomar som deras arbetskamrater inte behöver bära. De blir de som måste föra förändringsarbetet framåt och det är ett känslomässigt extraarbete många andra slipper på jobbet.
Rapporten presenterades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor den 16 mars 2018.
Rapporten:
Bredda normen, En kunskapssammanställning om unga hbtq-personers etablering på arbetsmarknaden (2018), rapportförfattare Sara Ahlstedt.
Ordförklaring:
- Cisperson är en person vars könsidentitet, juridiska kön och biologiska kön alltid hängt ihop enligt normen, det vill säga en person som inte har erfarenhet av att vara transperson. Begreppet har inget med sexuell läggning att göra.
- Hbtq står för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera personer och är den term som används i rapporten som en samlingsterm för icke-normativa sexuella
läggningar och könsidentiteter.
- Transperson är ett paraplybegrepp för personer som inteidentifierar sig med det kön de fått tilldelade sig vid födelsen.Gemensamt för transpersoner är att
en är en person vars könsidentitet, juridiska kön och biologiska kön inte alltid har hängt ihop enligt normen. Begreppet har inget med sexuell läggning att göra
- Queer är ett brett begrepp som kan avse en teori som växt fram inom den akademiska sfären (queerteori), aktivism eller identitet. Queer som identitet innebär att på något sätt bryta mot heteronormen. Queeraktivism handlar om att synliggöra queer och ifrågasätta normer kring kön och sexualitet.
