Forskarna har haft en dialog med LiU Innovation under hela vägen mot att starta ett företag. Foto Thor Balkhed
Vid ett epileptiskt anfall skickar en större mängd nervceller i hjärnan elektriska impulser på ett okontrollerat sätt. Epilepsi drabbar fler än 60 000 personer i Sverige, varav många är barn.– Ta kontakt tidigt! Lyft frågan med personer som har stor kunskap om kommersialisering, är Nina Ottossons råd till andra forskare. Foto Thor Balkhed
I många fall kan nya epilepsianfall förebyggas med läkemedel som påverkar hur lätt nervcellernas elektriska impulser utlöses. Vid Linköpings universitet har elektrofysiologer, molekylärbiologer och kemister slagit sig ihop och skapat nya substanser, som de hoppas ska kunna utvecklas till nya läkemedel mot epilepsi i framtiden.
– Det finns ett stort behov av nya epilepsiläkemedel. Runt 30 procent av de drabbade blir inte anfallsfria av sin medicinering och många har problem med biverkningar. Nya läkemedel skulle kunna göra nytta för många och det motiverar oss något enormt, säger Nina Ottosson, förste forskningsingenjör vid Institutionen för klinisk och experimentell forskning.
Snårigt att söka patent
Hon och de fem andra LiU-forskarna har nyligen startat ett aktiebolag för att kunna ta sina forskningsupptäckter vidare. Under hela vägen har de haft en dialog med LiU Innovation, som ägs av Linköpings universitet och stöttar studenter, forskare och anställda i frågor kring innovation och entreprenörskap. Professor Fredrik Elinder, som leder forskargruppen som studerar jonkanalernas funktion, tog kontakt med LiU Innovation för flera år sedan för att undersöka möjligheterna och få rådgivning kring sina idéer.– Att starta ett företag måste inte handla om att göra vinst. Det kan också vara företag för social innovation exempelvis, säger Ali Moshfegh vid LiU Innovation. Foto Thor Balkhed
Processen har inte följt en rät linje, utan forskarna har haft kontakt med innovationskontoret i flera omgångar. I dag får de stöd av Ali Moshfegh, som är innovationsrådgivare på LiU Innovation. Steg nummer ett är att innovationsrådgivaren utvärderar projektet.
– Vi ser på hur det kan komma samhället till nytta och hur hett ämnet är inom området. Går det att patentera, eller kan det ligga till grund för ett företag även utan patent? Det är också viktigt att det är ett engagerat team som har ett intresse av att starta ett företag, säger Ali Moshfegh.
LiU Innovation kan hjälpa företag tills de är redo att stå på egna fötter och gå vidare till en företagsinkubator.
– Vi har fått ekonomiskt stöd i flera omgångar för att göra det här. Vi kan ju inte använda forskningsmedel och det är svårt att ha privata, skattade pengar till så här kostsamma processer, säger Fredrik Elinder.
Genom LiU Innovation har forskarna fått hjälp av experter att skriva patentansökan. Nina Ottosson beskriver patenteringsprocessen som en djungel. De har haft mängder med frågor, som de har fått svar på längs vägen.
– Vägledningen från LiU Innovation har varit det mest värdefulla, även i det riktigt tidiga skedet. I början vet man ju inte om det finns ett värde i att patentera och då gäller det att avvakta med att visa något för andra, säger Nina Ottosson.
– Om LiU Innovation hade gett oss pengar men ingen hjälp, då tror jag inte att det hade blivit något av detta, säger Fredrik Elinder.
Lång väg till färdigt läkemedel
Det är mycket vanligare att forskare startar företag för att utveckla medicintekniska lösningar än läkemedel. Det är krasst uttryckt större chans att lyckas. Processen att utveckla ett läkemedel från en intressant substans är komplicerad och minst sagt kostsam.
– Kostnaden från idé till produkt brukar ligga på 10–15 miljarder svenska kronor. Om det ser lovande ut efter de första utvecklingsfaserna kan läkemedelsföretag komma in och hjälpa till att ta substansen ut till marknad, säger Ali Moshfegh.Fredrik Elinder och Nina Ottosson har startat ett bolag med fyra andra LiU-forskare. Foto Thor Balkhed
De flesta företagen med läkemedelsforskning finns i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Lund, så det nystartade bolaget i Linköping är något av en uppstickare. Hur det kommer att gå är förstås för tidigt att veta. I dag är det forskarna själva som är ägare i aktiebolaget. Fredrik Elinder ser flera möjliga sätt för företaget att utvecklas.
– En variant är att vi jobbar på en tid och sedan kan företaget vara värt för någon annan att ta över. Men jag tror att det kan vara mer inspirerande och roligare för alla inblandade att etablera någon form av samarbete med andra partner, säger han.
Oavsett vad som väntar i framtiden är Nina Ottosson och Fredrik Elinder överens om att de har lärt sig mycket av processen.
– En sak som jag slagits av är hur den vetenskapliga världens sätt att tänka på många sätt är väsensskilt från kommersialisering. Den viktiga frågan för kommersialisering är om det går att sälja. Finns det någon som vill ha detta? Det kan vara viktigt för forskare att ha med sig det tänket, för jag tror att forskningen blir lättare att göra en användbar produkt av då. Men vi måste ha fri och kreativ forskning också, som kan generera nytta långt senare, säger Fredrik Elinder.
