25 mars 2019

Professorerna Anders Ynnerman, Erik G Larsson och Igor Abrikosov har utsetts till årets Wallenberg Scholars, vilket innebär att de tilldelas vardera 18 miljoner kronor i fria forskningspengar under fem år.

Anders Ynnerman, Erik G Larsson och Igor Abrikosov
Anders Ynnerman, Erik G Larsson och Igor Abrikosov
22 framstående forskare har utsetts till Wallenberg Scholars och av dem finns tre vid Linköpings universitet. Vetenskaplig visualisering, metastabila material och ny teknik och system för kommunikation bortom 5G är forskning som tilldelats fria anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

– Fri forskning är precis vad det låter som. Det är forskarna som med sin egen nyfikenhet och kunskap bestämmer vad de vill forska om. Stiftelsen ställer inga krav på resultat. Det är tillåtet att misslyckas om så skulle vara, men historien har visat att det är genom den fria grundforskningen som mest ny kunskap vunnits, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, i ett pressmeddelande.

Fri grundforskning

– Det är fantastiska pengar att få, Wallenberg-stiftelsen tar genom detta ett stort ansvar för den fria grundforskningen i Sverige, säger Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig Anders Ynnerman Foto Thor Balkhedvisualisering.

Visualisering används idag inom en lång rad vetenskapsområden, som exempelvis medicin, autonoma fordon eller utforskningen av rymden. Områden som får en injektion när Anders Ynnerman och hans medarbetare nu får möjlighet att dyka ner i de djupare teorierna inom visualiseringen.

– Vi hoppas också kunna lyfta på locket till den svarta låda som är artificiell intelligens och visa upp såväl träningsdata som hur algoritmerna för maskininlärning ser ut. Först då kan vi också påverka och styra lärandet, säger han.

Erik G Larsson, professor i kommunikationssystem, ska nu tillsammans med sina medarbetare utveckla ny teknik för trådlös kommunikation och fjärravkänning, bortom 5G.

Erik G Larsson Foto Thor Balkhed– Det är väldigt positivt att vi nu kan fokusera på det som är vetenskapligt mest relevant och utmanande. Den trådlösa tekniken har ju utvecklats under en längre tid och det känns roligt och stimulerande att få arbeta lite mer långsiktigt än vad industrin tänker sig i dagsläget, säger Erik G Larsson.

Det är forskning som kan handla om nya algoritmer för trådlösa sensormätningar, fjärravkänning med nya typer av antenner, förbättring av maskininlärningsalgoritmer och nya sätt att angripa säkerhetsproblem.

Inspiration från verkliga behov

Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik, forskar kring så kallade metastabila material. Det är material med hög energi som i andra faser än de vanligast förekommande får helt nya och användbara egenskaper.
 rIgor Abrikosov, professor i teoretisk fysik Foto Charlotte Perhammar
– Vi arbetar med teoretiska modeller och djup grundforskning, men med inspiration från verkliga behov, säger han.

Målet är att kunna ta fram material med speciella egenskaper för exempelvis hårda skärande verktyg eller effektiva och miljövänliga solceller.

– Fri forskning är nödvändigt för att vi ska kunna göra verkliga framsteg och det är helt fantastiskt att Wallenberg-stiftelsen satsar på den fria forskningen på det här viset, säger Igor Abrikosov.

I och med årets beslut från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse finns 63 aktiva Wallenberg Scholars. Nästa omgång Wallenberg Scholars utses 2023.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.