Flera forskargrupper vid LiU forskar om psykisk ohälsa bland unga. Foto Iamstocker
Maria Zetterqvist vid institutionen för klinisk och experimentell medicin är huvudsökande för ett projekt som får nästan 22 miljoner kronor över sex år. Projektet går ut på att bygga upp en kunskaps- och forskningsplattform med bas i Linköping och fokus på ungdomars självskadebeteende.
– Det är brist på kunskap om självskadebeteende hos unga och det saknas evidensbaserade metoder. I projektet ska vi både forska och sprida kunskap och, det som jag ser som allra viktigast, samarbeta lokalt, nationellt och internationellt eftersom vi måste hjälpas åt i de här frågorna, säger Maria Zetterqvist, adjungerad universitetslektor och psykolog vid Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, BUP, vid Universitetssjukhuset i Linköping.
Samarbetet kommer att ske på många nivåer mellan Linköpings universitet, BUP i Linköping, det nationella kunskapscentrumet Barnafrid, Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN) vid LiU samt forskare vid universiteten Vrije University i Belgien, Ulm University i Tyskland och Medical University of Vienna i Österrike. Tanken är att ta ett helhetsgrepp på frågor om både prevention och behandling av självskadebeteende.
– Vi ska bygga upp ett bra nätverk så att vi kan samverka med dem som kommer i kontakt med ungdomar med självskadande beteende och deras familjer, så som skolan. Hur kan vi nå ungdomarna så tidigt som möjligt och vilka förebyggande insatser har bäst effekt? Men vi kommer också att arbeta med behandlingar på specialistnivå och forska på nya metoder, som Region Östergötland sedan kan använda i sin verksamhet, säger Maria Zetterqvist.
Psykisk hälsa hos unga nyanlända
Professor Gerhard Andersson vid institutionen för beteendevetenskap och lärande har tilldelats nästan 22 miljoner kronor för utveckling och prövning av internetbaserad behandling för psykisk ohälsa hos nyanlända barn och ungdomar.Gerhard Andersson. Foto David Einar
De senaste åren har många barn och unga tagit sin tillflykt till Sverige från krig. Denna grupp kan vara svår att nå och behandla. Gerhard Anderssons tidigare forskning har visat att kognitiv beteendeterapi, KBT, via internet hjälper vuxna och tonåringar med psykisk ohälsa.
– Det här är ett stort projekt som kommer att pågå under sex år. Det riktar sig mot en grupp som har behov av vård efter traumatiska upplevelser eller utdragna asylprocesser. Förhoppningen är att vi ska förstå hur vi bäst kan hjälpa dem, säger Gerhard Andersson.
Forskningsprojektet ska, i första hand, kartlägga hälsan hos barn och ungdomar med arabiska och farsi som modersmål. Behandlingen kommer att bestå av texter och övningar som de gör via internet, med återkoppling från en terapeut.
Projektet kommer att ske i samarbete med forskargrupper i Dublin och Örebro.
Totalt har Vetenskapsrådet beviljat drygt 137 miljoner kronor till sex forskningsmiljöer inom barns och ungdomars hälsa.
