Sprang sju trappor upp
Arbetet inom Södertörns brandförsvarsförbund startade för drygt ett år sedan och innebär att ett 90-tal så kallade CIP-ar fått grundläggande utbildning i släckningsarbete och livräddning. Med hjälp av en mobilapp kan de frivilliga snabbt vara på plats vid olyckor och bränder och göra en viktig första insats. När polis och räddningstjänst kommit fram kan de hjälpa till i räddningsarbetet.
I satsningen ingår både mindre samhällen som Hölö och Mörkö och förorter som miljonprogramsområdet Hovsjö. Planer finns på att utöka med ytterligare socialt utsatta förorter.
Målsättningen är både att minska skadorna vid enskilda händelser och mer generellt öka tryggheten och säkerheten. I utanförskapsområden är förhoppningen att civila insatspersoner långsiktigt ska bidra till bättre förståelse och samverkan mellan boende och myndigheter.
Sofie Pilemalm.
- CIP-arna har gjort flera viktiga insatser. De har kommit fram först och både släckt bränder och gjort hjärt- och lungräddning där personen överlevt. En gång fanns den frivillige till och med i samma hus där larmet gick. Men han fick springa sju trappor upp, säger Sofie Pilemalm, föreståndare vid forskningscentret Carer.
Flera parter i projektet
Forskningsstudien Att förhindra och hantera händelser i socioekonomiskt utsatta områden: vidareutveckling och utvärdering av konceptet Civilinsatsperson i förort (CIP) startade formellt vid årsskiftet. Det drivs i samarbete med Södertörns brandförsvarsförbund, Södertälje kommun, Telge bostäder och företaget United Eyes, som utvecklat den speciella mobilapplikationen.
Vad ska ni göra?
- Vi har ett helhetsperspektiv och tittar på allt ifrån vilken utbildning och utrustning som behövs till samverkan med räddningstjänsten och hur man håller engagemanget levande. Genus är också en aspekt. I förorterna är det nästan bara män som är CIP-ar, en stor skillnad mot landsbygden. Vi arbetar också med att vidareutveckla tekniskt stöd, säger Sofie Pilemalm.
Vilka erfarenheter finns hittills?
- Intresset har verkligen varit jättestort, egentligen större än räddningstjänsten har resurser att hantera. Människor är trötta på bilbränder och kriminalitet och vill att det ska vara lugnt i deras områden. En gång var det en hel kvinnoförening som dök upp på ett möte.
- Däremot är det betydligt färre som verkligen åker ut på larm. Hittills har det mest varit några få eldsjälar. Det är också en stor skillnad jämfört med glesbygd. Där kan det komma sju personer till samma händelse och man är aldrig ensam CIP på plats.
Vad tror du om de långsiktiga effekterna?
Leif Jonsson, SBFF. Bild: Mikael Sönne
- Vi vet att den här typen av frivilliga behövs, och även Göteborg och Malmö har liknande initiativ. Men det är en knäckfråga är att få fler att inte bara anmäla sig utan verkligen rycka ut. Att det gått trögt hittills kan bero på språksvårigheter eller att man inte tycker man känner räddningstjänsten, säger Sofie Pilemalm.
Kopplas till brandvarnare
I projektet ingår också en ny teknisk lösning där den mobilapp CIP-arna använder kopplas direkt till brandvarnare i ett 20-tal flerbostadshus. Målet är att minska utryckningstiden jämfört med vanliga larm via SOS Alarm och snabbare släcka bränder.
- Tiden är avgörande vid akuta situationer. Med uppkopplade brandvarnarsystem går det att ta bort de första tidskrävande momenten. Det vill säga upptäcka brand och larma, säger Leif Jonsson, utvecklingschef på Södertörns brandförsvarsförbund.
Studien har möjliggjorts genom ett projekt finansierat av Brandforsk. Erfarenheter från projektet kommer även att inarbetas i den uppdragsutbildning runt CIP som Carer planerar ge hösten 2019.
