Söker bättre behandling av PTSD

Spåren efter traumatiska upplevelser kan sitta kvar i en person under lång tid efteråt. Nyligen presenterade Linköpingsforskare fynd som väcker hopp om att läkemedel kanske kan förbättra effekten av psykologisk behandling av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

Professor Markus Heilig och förste forskningsingenjör Leah Mayo. Bilder tagna till artikel i tidningen Forskning och utveckling.Leah Mayo har lett en studie som visar lovande effekter av en läkemedelsbehandling, som kanske kan stärka effekten av psykologisk behandling av PTSD. Foto Anna Nilsen

Markus Heilig är framför allt känd som en av Sveriges främsta experter på beroendesjukdomar. Men beroende existerar inte i ett vakuum. Påfallande ofta finns även posttraumatiskt stressyndrom med i bilden, ett tillstånd som uppstår hos vissa personer som upplevt livshotande händelser. Av patienter med PTSD utvecklar drygt hälften ett beroende.

– Det är ett stort kliniskt problem. Inom vården upptäcker vi sällan den dubbla problematiken, för vi tittar inte aktivt efter den hos personer som söker hjälp för det ena tillståndet. Eller så anser man att PTSD inte kan behandlas under ett pågående beroende, och vice versa. Personer med denna samsjuklighet skickas runt. Det är en dålig idé, för man måste behandla båda tillstånden samtidigt, säger Markus Heilig, professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN) vid Linköpings universitet.

I Stockholm används numera COPE-metoden, en psykologisk kombinationsbehandling av PTSD och substansberoende. Forskning av Åsa Magnusson, som även Linköpingsforskare varit delaktiga i, har visat att metoden har god effekt.

Ur frågan om samsjuklighet har också en annan fråga väckt Markus Heiligs intresse. Hur påverkas vi av att uppleva trauma tidigt i livet? Ett samarbete med BUP Elefanten, Östergötlands mottagning för barn och ungdomar som utsatts för övergrepp, har gett unika möjligheter. I en studie som leds av överläkaren Andrea Capusan undersöker forskargruppen bland annat om trauman tidigt i livet gör människor särskilt sårbara för att senare utveckla ett beroende.

Markus Heilig nöjer sig inte med att forskningen ökar förståelsen för hur människans psyke fungerar.Professor Markus HeiligProfessor Markus Heilig. Foto Anna Nilsen

– Vi vill ju att vår forskning ska leda till bättre behandling. Det finns ett stort behov av behandling av PTSD, och av PTSD i kombination med beroende.

Den bästa behandlingen i dag är exponeringsterapi. Med stöd av en terapeut exponeras patienten vid upprepade tillfällen för de traumatiska minnena. Det hjälper patienten att lära om, så att minnena inte längre förknippas med akut fara. Exponeringsterapi är användbar i vården, men effekterna är begränsade. Många patienter blir inte bättre av behandlingen, och hos dem som blir hjälpta återkommer rädslorna ofta med tiden.

Nyligen presenterade forskargruppen fynd från en experimentell studie, som visar att en läkemedelsbehandling har lovande effekter på hjärnans förmåga att glömma skrämmande minnen när dessa inte längre är meningsfulla. Studien leddes av postdoktorn Leah Mayo, som rekryterats till CSAN från University of Chicago.Leah Mayo, förste forskningsingenjör IKE Leah Mayo, postdoktor. Foto Anna Nilsen

– Vi har använt en medicin som blockerar nedbrytningen av kroppens egna cannabisliknande ämnen, eller endocannabinoider. Vår studie visar att denna kategori av läkemedel, kallade FAAH-hämmare, kan möjliggöra ett nytt sätt att behandla PTSD och kanske också andra stressrelaterade psykiatriska tillstånd, säger Leah Mayo.

Studien gjordes på friska försökspersoner, som lottades till att få ett experimentellt läkemedel, eller sockerpiller. Läkemedlet höjer nivåerna av kroppens egna cannabisliknande ämnen i delar av hjärnan som styr rädsla och ångest.Genom att mäta aktiviteten i små ansiktsmuskler detekterar forskarna om försökspersonen reagerar med obehag, glädje, förvåning eller andra känslor i experimentet.Med elektroder som fästs över små ansiktsmuskler kan forskarna mäta försökspersonens känslomässiga reaktioner, även sådana som hon eller han inte är medveten om själv. Foto Anna Nilsen

Efter tio dagars behandling genomgick deltagarna flera psykologiska och fysiologiska tester. I ett test lärde sig deltagarna att associera ett mycket obehagligt ljud med en specifik visuell signal. Därefter tränades den inlärda rädslan bort på liknande sätt som vid exponeringsbehandling vid PTSD.

– Vi ser att deltagarna som fick FAAH-hämmare hade mycket lättare för att minnas att den inlärda rädslan tränats bort. Det är mycket spännande, säger Leah Mayo.

– Många lovande behandlingar som kommer ur grundforskning om psykiatriska sjukdomstillstånd har misslyckats när de prövats på människor. Det här är den första mekanismen på länge där lovande resultat från djurstudier verkar hålla måttet när de testats i människa. Nästa steg är förstås att se om behandlingen fungerar hos personer med PTSD, säger professor Markus Heilig.

Artikeln har publicerats i Forskning & Utveckling 2/19


Kontakt
Visa/dölj innehåll

Nyheter om PTSD och trauma
Visa/dölj innehåll

Mer om forskningsmiljön CSAN
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll