Samhälle och hälsa

Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle - REMESO

Institutet bedriver forskning inom migration, etnicitet och samhälle utifrån flera perspektiv - individuell erfarenhet, lokalsamhällets utveckling och det civila samhällets relation till arbetsmarknadens förändringar, medborgarskap och välfärd.

Epistemologi och post-Covid

Pandemin har påverkat oss alla, men vissa mer än andra. För dem som lider av post-Covid är den kvardröjande effekten särskilt påtaglig. Tvärvetenskaplig forskning behövs för att förstå denna nya hälsoutmaning.

Regional Infectious Disease Epidemiology and Simulations - RIDES

Vi forskar om utveckling och utvärdering av data- och informationsbehandling i samband med utbrott av infektionssjukdomar på lokal och regional nivå.

Etik och sociala konsekvenser av AI och vårdande robotar

Robotar har tagit klivet in i våra hem, snart stöter vi på dem i vården. Projektet studerar om och hur vi kan bygga relationer med sociala robotar som bygger på tillit, empati och ansvarstagande.

Forskarstudie om körbeteende

Körsimulatorer i förarutbildningen - ökar det trafiksäkerheten och förbättrar arbetsmiljön för trafikinspektörer? Delta i en studie under våren!

Digitalt stödprogram - leva med hjärtsvikt

Välfärdsrätt

Välfärdsrätt definieras i förhållande till begreppet välfärd och ämnesområdet är således inte begränsat till specifikt rättsområde. Genom kopplingen till välfärd och socialt arbete är forskningen inom välfärdsrätt i huvudsak tvärvetenskaplig.

PiL - Delaktighet på äldre dagar

Forskningen handlar om vardagslivet och möjligheter till aktivitet och delaktighet i samhället för olika grupper av äldre personer. Frågor om åldrande, delaktighet, kvarboende och teknikanvändning är väsentliga delar av forskningen.

Kan jag klara det här? – Teknik, hälsa och åldrande hos äldre-äldre

Nya artefakter och tekniska system förväntas påverka äldre personers oberoende och sociala relationer samt erbjuda möjligheter till omvårdnad och service i hemmet. Hur ser äldre personer på detta, leder teknikanvändning till trygghet och kvarboende?

Kulturell kompetens för hälso- och sjukvårdspersonal

Kulturell kompetens Självskattningsinstrument för personal (KKS) kan användas både inom forskning som datainsamlingsinstrument och som kliniskt tillämpat instrument i olika verksamheter. Just nu pågår flera forskningsprojekt kopplat till detta.

Aktivitet vid omfattande flerfunktionsnedsättning – Rett syndrom

Målet med vår forskning är att öka kunskapen om individer med Rett syndrom när det gäller upplevelse av aktivitet. Vi tittar främst på deras vardagliga aktiviteter.

Sport Without Injury ProgrammE - SWIPE

Vi studerar skadeförekomst och uppkomstmekanismer av skador i samband med idrott. Vi studerar även effekten av skadeförebyggande åtgärder samt deras tillämpbarhet i olika idrotter och populationer.

SWEPPE - ett digitalt stöd för personer med långvarig smärta och deras arbetsgivare

Ett forskningsbaserat verktyg för dig med långvarig smärta och din arbetsgivare när du är på väg tillbaka till arbetet. Syftet med SWEPPE är att främja en hållbar återgång till arbetslivet.

SWEdigS – Digitala lösningar för en hållbar arbetssituation

SWEdigS är ett koncept med olika digitala redskap för att stödja individer med långvarig smärta i att skapa en hållbar arbetssituation.

Innovativa livsstilsinterventioner

Våra levnadsvanor bidrar till en majoritet av de sjukdomstillstånd som vi idag behandlar inom hälso- och sjukvården. Därför är det angeläget att utveckla, utvärdera och implementera behandlingar som effektivt bidrar till en bättre folkhälsa.

REAGERA - Sjukvårdens ansvar i mötet med äldre utsatta för övergrepp

I svenska studier har ca 15% av äldre kvinnor och män uppgett att de efter 65 års ålder utsatts för emotionella, fysiska eller sexuella övergrepp alternativt försummelse eller ekonomiskt utnyttjande.

Forskningsgruppen för sköra, svårt sjuka patienter

Enheten för unga överlevare

Vår forskning syftar till att bättre förstå utvecklingen hos barn som varit svårt sjuka tidigt i livet. Vidare också att utveckla och studera interventioner som på lång sikt ökar barnens funktion i vardagen.

Livsstil och hälsa hos patienter som ska utföra ett planerat kirurgiskt ingrepp (elektiv kirurgi)

En god hälsostatus innan operation minskar risken för post-operativa komplikationer. Det här projektet syftar till att stödja hälsosamma levnadsvanor innan operation.

Stressheart

Forskargruppen Stressheart har utvecklat en analysmetod där man mäter stresshormonet kortisol ur människors hår för att studera stressnivåerna flera månader bakåt i tiden, likt årsringarna på ett träd.

Livsvillkor, stress och hälsa - LSH-studien

Kan stress och psykobiologiska mekanismer förklara socioekonomiska skillnader i hälsa? Fokus i projektet är att identifiera skyddande psykologiska resurser med målet att minska skillnader i hälsa för olika socioekonomiska grupper i samhället.

Bristningars betydelser

Vårdtagares och vårdgivares perspektiv på andra gradens förlossningsbristningar, deras implikationer, och förbättringsmöjligheter i vården.

Logistikkunskap i sjukvården

För att kunna utnyttja potentialen i logistikkunskap behövs insikt om hur kunskapen ska överföras från en industriell kontext till vården. Stipendiet ger möjlighet att testa nya arbetssätt i vården för att uppnå effektivare patientflöden.

Forskningsgruppen för digital hälsa och vård

Denna forskargrupp är tvärprofessionell och består av sjuksköterskor, psykologer, läkare, samt andra professioner inom hälso- och sjukvården.

Apps and downs: Psykisk hälsa och tonårstjejers förståelse av budskapet i sociala medier

Tonårstjejer följer ofta influencers som diskuterar sin psykiska hälsa. Men vilka normer om hälsa och välbefinnande förmedlas i sociala medier? I studien vill vi undersöka influencers inlägg om psykisk hälsa och hur inläggen tolkas av följarna.

Livsstil och hälsa hos unga vuxna

Insatser för att främja goda levnadsvanor bland unga vuxna är en god investering. Det här projektet riktas därför till målgruppen gymnasie- och universitetsstuderande.

Buddy-studien

En digital intervention för hälsosamma levnadsvanor hos universitetsstudenter.

Ung och delaktig - YoPa

I forskningen ingår barn och unga med aktivitetsbegränsningar i sin vardag, såsom barn och unga med ADHD, autism, intellektuell funktionsnedsättning och rörelsehinder, men också barn och unga utan diagnos men med behov av särskilt stöd i skolan.

Geriatrik

Den geriatriska forskningen vid LiU är inriktad på två huvudområden. Det första rör den äldre individen, hennes åldrande, sjukdomar och hur vi i vården bäst möter den åldrade individens behov.

Patientkritik i vårdmöten och hur den kan förbättra vården

Hur påverkas vårdmöten av att patienter uttrycker kritik? Hur kan sådan kritik leda till en bättre, säkrare och mer jämlik vård? Det är frågor som projektet ”Vad klagar du på?” utforskar.

BAS – Bedömning av anpassningar i skolmiljön

BAS är ett intervjuinstrument som utifrån elevens perspektiv identifierar behov av anpassningar i skolan.

En ”livsviktig” gåva?

Världens första framgångsrika transplantationer av livmoder från levande donator gjordes år 2012 i Sverige. I det här unika projektet studerades de sociokulturella aspekterna av denna behandling ur olika aktörers perspektiv.

Demensvänligt samhälle – Norrköpingsmodellen

Det är angeläget att utveckla forskning om sociala innovationer för att bidra till ett demensvänligt samhälle genom att personer med demens synliggörs, blir hörda och inkluderade i samhället.

SWEDEwork – Sustainable work and everyday life

Forskargruppen SWEDEwork har som mål att utreda individens förutsättningar för ett fungerande arbetsliv och utforma personcentrerade interventioner inom medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Stöd i mobilen för de som vill ändra sina levnadsvanor - Coach

Ett nytt stöd för de som vill förändra sina levnadsvanor. Coach har tagits fram av forskare vid LiU och ser olika ut beroende på vilken version av stödet personen fått.

SUNRISE-projektet

SUNRISE – International Surveillance Study of Movement Behaviours in the Early Years är ett projekt initierat av University of Wollongong, Australien. Projektet undersöker bland annat barn och deras fysiska aktivitet.

Twincities - folkhälsans bestämningsfaktorer

Tvillingstäderna Linköping och Norrköping erbjuder unika möjligheter att studera och jämföra faktorer som påverkar befolkningens hälsa på olika sätt. Vilken betydelse har den sociala miljön för folkhälsan? Vilka faktorer gynnar folkhälsan?

Funktionshinder i skolan

Vilka hinder finns i skolmiljön? Hur ser barn och unga med funktionsnedsättning på delaktighet? Vilken betydelse har teknikstöd för studieresultatet? Vi utvecklar intervjuinstrumentet BAS, där barn/unga själva identifierar sina behov av anpassningar.

Instrument för bedömning av arbetsförmåga

Bedömningsinstrumenten AWC, AWP, WEIS och WRI används av landstings/region baserade, statliga, kommunala och privata rehabiliteringsaktörer i Sverige för bedömning av personers arbetsförmåga och utformning av personcentrerade rehabiliteringsinsatser.

RemindMe

RemindMe är ett nytt webbaserat planerings- och påminnelsehjälpmedel. Vi utvecklar och prövar det nya digitala verktyget som är ett stöd för personer att komma ihåg aktiviteter och planera sin vardag.

Logistik och kvalitetsutveckling i vården

Vi utmanar vården att förbättra kvaliteten och flödeseffektiviteten genom anpassning av industriella koncept och utan ökning av kostnader.

Bättre omhändertagande av muskuloskeletala besvär

Muskuloskeletala sjukdomar rankas högst i den globala sjukdomsbördan. Syftet med vår forskning är att utvärdera och implementera evidensbaserad vård vid muskuloskeletala besvär.

Allmänmedicin

Bred forskning med ett patientnära perspektiv. Forskning och undervisning i allmänmedicin berör många stora patientgrupper och sjukdomspanoraman i primärvården.

En feministisk undersökning av medicinsk screening

Medicinska screeningprogram utarbetas och används i allt fler delar av hälso- och sjukvården. Fler sjukdomar screenas för. I ljuset av detta behöver vi förstå vad screeningprogram innebär och gör – och de gör mer än enbart identifiera sjukdomar.

Internetanvändning och delaktighet i vardagliga aktiviteter hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Hur använder ungdomar och unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning internet för att vara delaktiga i en digital vardag och ett alltmer internetbaserat samhälle? Vi utforskar detta från målgruppens eget perspektiv med anpassade metoder.

Livsstil och hälsa hos barn i förskoleåldern

Övervikt och fetma hos barn är fortfarande en global hälsoutmaning. Det här projektet syftar till att främja goda mat- och rörelsevanor bland förskolebarn.

Livsstil och hälsa hos vårdsökande inom primärvården

En stor andel av den svenska befolkningen har ohälsosamma levnadsvanor och i det här projektet är patienter i primärvården i fokus.

Livsstil och hälsa hos patienter på sjukhus

Det här projektet syftar till att stödja personer med kronisk sjukdom att öka sin kunskap om egenvård och livsstilsförändring.

Åldrande och delaktighet – Intellektuell funktionsnedsatta i gruppbostad

Delaktighet i alla åldrar är ett av funktionshinderspolitikens centrala mål. Detta projekt syftar till att belysa och problematisera åldrande och delaktighet bland äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i gruppbostad.

Stöd i skolan och övergång till gymnasiet, vidare studier och arbete

Vi undersöker övergångsprocessen från grundskola till gymnasiet, vidare studier och/eller arbete för unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Nya möjligheter med teknikstöd i skolan

Vilka hinder och svårigheter upplever elever med olika nedsättningar i skolan? Hur får vi dem delaktiga och aktiva? Genom bedömningar med instrumentet BAS, individuella stödinsatser och teknikstöd ökar delaktighet och möjlighet att få godkända betyg.

Tolkning inom hälso- och sjukvård

Betydelsen av den omgivande organisationen och det sammanhang tolkningen sker i belyses för att studera gränserna/villkoren för att tolkning ska kunna ske och konsekvenserna av olika metoder och traditioner som används vid tolkning diskuteras.

Arbetslivsinriktad rehabilitering – bedömning och intervention

Fokus för forskningsområdet är arbetsförmåga och hur detta komplexa fenomen kan bedömas och förstås som underlag för intervention.

Misstänkt infektion hos sköra äldre

Kan ny teknik som involverar äldre och deras anhöriga leda till tidig upptäckt av infektion och minska antalet vårddagar på sjukhus?

Hudcancerprevention i primärvård

Hudcancer är den cancerform som ökar mest i Sverige och många andra delar av västvärlden. Trots att hudcancer är en av de enklaste cancerformerna att förebygga har det ändå visat sig vara svårt i praktiken.

Football Research Group – FRG

Vi är en internationell forskargrupp som samarbetar med UEFA. Vi studerar skador på spelare i klubbar som deltar i Champions League med målet att minska risken för idrottsskador inom fotboll.

Bortom altruism

Att ge blod utan ekonomisk vinst ses som altruistiskt. Detsamma gäller organdonation efter döden. Samtidigt varierar synen på altruistiska donationer stort. Det här projektet undersöker kroppslig generositet och dess etiska gränser inom medicinen.

Forma(nde) etik - Livmodertransplantation i svensk media

Hur diskuteras etiska aspekter av livmodertransplantation i media? Vilka frågor lyfts fram som centrala? Vilka frågor diskuteras inte? Det här projektet studerar svensk medierapportering om världens första systematiska livmodertransplantationsförsök.

Färre vårdplatser kopplas till fler dödsfall

Antalet vårdplatser är kopplat till dödlighet, enligt en studie från LiU. Forskare har undersökt utvecklingen i Sverige under 2001 till 2019 och deras beräkningar ger stöd för att minskat antal vårdplatser fått negativa konsekvenser för patienter.

Hjälp att dricka mindre med stöd i mobilen

En digital intervention i mobilen kan hjälpa den som vill minska sin alkoholkonsumtion. Det visar en studie av LiU-forskare som har utvecklat och utvärderat ett stöd som hjälper användaren att på egen hand minska sitt intag av alkohol.

Forskarutbildning - inte bara för forskarna

Är en högskoleexamen futtigt? En kandidat otillräcklig och en master för lite? För dem som vill utbilda sig mer finns forskarutbildning. ”Jag hade inte trott att det kunde vara så kul, men det var det. Hela tiden”, säger en doktorand.

Ny metod underlättar samtal med unga om sexuell ohälsa

En rutin med skriftliga frågor för att fånga upp besökare på ungdomsmottagning som har erfarenhet av eller riskerar sexuell ohälsa uppskattas av både personal och besökare. Det visar en ny avhandling från LiU.

App hjälper gravida till en hälsosam livsstil

Forskare har utvecklat och utvärderat en app som stöttar kvinnor till en hälsosam viktuppgång under graviditeten. Appen bidrog till förbättrade matvanor och hade en positiv effekt på viktuppgången i den grupp gravida som hade övervikt eller fetma.

Pandemimodeller var osäkra men bidrog till förståelse

Sedan covid-19-pandemins start har flera modeller utvecklats för att förutse spridning av viruset och sjukvårdsbelastning i Sverige. En ny rapport visar att pandemimodeller bidrog till förståelse för pandemins utveckling, men pekar också på brister.

Allmänheten har svårt att bedöma allvaret i blodförlust

Forskare har undersökt om allmänheten uppfattar allvaret när en person i deras närhet börjar blöda. Resultatet visade en skillnad som hade med offrets kön att göra – hos blödande kvinnor underskattades både blodförlust och livshotande skador.

7 miljoner till forskning om covid-19 och arbetsmiljö

Martina Berglund och Per Nilsen leder två av de nio projekt som nu får pengar när AFA Försäkring finansierar forskning om hur covid-19-pandemin påverkar arbetsliv, hälsa och ledarskap ur olika perspektiv.

Skolan kan vara nyckeln till att förbättra för barn i samhällets vård

Barn i samhällets vård mår och presterar sämre i skolan. Men de har förtroende för skolpersonal och presterar bättre efter individuell kartläggning i skolan. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Ny forskning om fysisk distans

Fysisk distansering är viktig för att bromsa spridningen av coronaviruset. Nu har ett forskningsprojekt inletts för att studera hur bestämmelser om fysisk distansering har efterlevts av befolkningen i Danmark och Sverige.

Dålig kondition och fetma som ung kopplat till kronisk sjukdom

Personer som i övre tonåren har dålig kondition eller fetma löper ökad risk att som vuxna ha kroniskt nedsatt arbetsförmåga på grund av hjärt-kärlsjukdom, enligt en studie. Men även en mindre förbättring av konditionen är kopplat till lägre risk.

Ändrat fokus stärker parrelationer vid demens

Ett rikare liv för par där den ena parten har demens – det är målet för Therése Bielstens forskning. I början av april disputerade hon inom ämnet. ”Jag försöker få ett nytt ljus på demens som kanske kan ge både vården och forskningen ett annat fokus

Forskaren som blommade sent

Det var inte förrän han fyllt 30 som Peter Johansson började utbilda sig. Men när sonen från bruksorten väl börjat läsa kunde han inte sluta. Nu är han professor och arbetar för att få hjärtpatienter att må bättre psykiskt.

Antidepressiva läkemedel verkar generellt sett vara säkra

Antidepressiva är på det hela taget säkra, enligt en ny studie gjord av ett internationellt team av forskare. Forskarna har inte funnit starka bevis för att negativa hälsoeffekter är kopplade till användning av antidepressiva läkemedel.

Ingen tydlig koppling mellan lokal mat och cancer i glasbruksområde

Det finns ingen tydlig koppling mellan cancerförekomst och lokalt producerad mat från ett glasbruksområde med förorenad mark, enligt en ny studie.

Hör vi dåligt är risken större att drabbas av demens

Demenssjukdomar breder ut sig och är ett hot mot folkhälsan. Vad kan man göra för att bromsa förloppet? Det var ett av de ämnen som diskuterades under en internationell forskningskonferens i Linköping.

Stoppa blödning snabbt

En typ av förband lyfts av en forskargrupp fram som ett livräddande redskap. Kan allmänheten lära sig att stoppa allvarliga blödningar med det – och dessutom under extrema situationer som olyckor eller attentat?

Stoppa hjärtinfarkten innan den kommer

Med hjälp av en stor nationell befolkningsstudie letar forskarna efter allt bättre sätt att förutsäga vilka som löper den största risken att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdomar. Nu är studien i mål i Linköping.

En värld utan våld mot barn

Förebygg och stoppa allt våld mot barn – det var temat för den allra första Barnafridskonferensen. Ungefär 150 deltagare samlades i november under två dagar i Linköping för att ta del av den senaste forskningen om våld mot barn.

Äldre har små möjligheter till fysisk aktivitet på boenden

Äldre personer har små möjligheter till motion och att själva bestämma vilken fysisk aktivitet de vill utöva om de bor i särskilt boende. Anledningen är oftast tidsbrist och att personalen prioriterar rutinuppgifter. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Internationell konferens om prioriteringar i hälso- och sjukvården

13-15 september samlades forskare inom prioriteringsfrågor i hälso- och sjukvård i Linköping för konferensen ”Priorities 2018: Ideas in practice”. Deltagarna kom från hela världen för att utbyta idéer och insikter från den senaste forskningen.

Transplantation av livmoder är etiskt lika problematiskt som altruistiskt surrogatmödraskap

Forskare vid bland annat Linköpings universitet har undersökt etiska aspekter av livmodertransplantation. Resultatet visar att livmodertransplantation med levande donatorer etiskt är lika problematiskt som altruistiskt surrogatmödraskap.

Skillnader i hjärthälsa mellan Linköping och Norrköping består

Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar har gått ner i både Linköping och Norrköping de senaste tio åren. Men skillnaderna i dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar har ökat, med lägre överlevnad i Norrköping. Skillnaden är störst för kvinnorna.

Vet allmänheten för lite om prioriteringar i vården?

Nya vårdsatsningar leder till att andra patientgrupper får stå tillbaka. Om politiker var tydligare med hur prioriteringar i vården görs, kanske allmänhetens förtroende för dem skulle öka, enligt en ny avhandling.

LiU ska stärka traumakompetens inom barn- och ungdomspsykiatrin

Regeringen har gett Barnafrid vid LiU i uppdrag att utveckla kompetensen inom traumavård för personal inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Söker stressnivåer i hårstrån

Tomas Faresjö, professor vid LiU, får sju miljoner från Afa försäkring för att undersöka långstidstress hos yrkesverksamma. Många tidigare studier visar på att långvarig stress ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom.

Läkemedel för sällsynta sjukdomar en svår balansgång

Psykologiska faktorer påverkar hur vi tar beslut om subventionering av läkemedel för sällsynta sjukdomar, visar en ny avhandling från LiU. Johanna Wiss har undersökt prioriteringar av så kallade särläkemedel från flera olika perspektiv.

Idrottares oro över symtom kopplat till skaderisk

Elitidrottares oro över sjukdomssymtom är kopplat till risken att skada sig under tävling. Det visar en LiU-ledd studie som gjorts vid världsmästerskapen i friidrott år 2015.

Kränkningar mot barn med funktionsnedsättningar

Trots kritik från FN har Sverige länge saknat en samlad bild av hur barn med funktionshinder har det i Sverige. Nu har LiU-forskare tagit fram en rapport om våld och kränkningar mot dessa barn.

Inflammation och fysisk ansträngning

Maria Bäck vid IMH har fått SSMF:s postdoktorsstipendium för sin forskning om inflammation och fysisk träning för personer med hjärtsjukdom. Hon ska nu kartlägga immun- och kortisolsvar hos kranskärlspatienter vid fysisk ansträngning.

Unga behöver hjälp att förstå sin förälders självmord

Att prata om självmord är så stigmatiserat att ungdomar vars föräldrar tagit livet av sig tvingas vända sig till utomstående, det visar en ny avhandling. Inte heller vården har någon uppbackning för dessa ungdomar, menar Anneli Silvén Hagström.

Gener väger tungt för missbruk vid ADHD

Det är till största delen ärftliga faktorer som ligger bakom att vuxna med ADHD oftare utvecklar alkoholberoende och hetsätningsbeteende, visar en avhandling från LiU.

Alkoholberoende saknar ett enzym

En forskargrupp, under ledning av professor Markus Heilig, har hittat ett enzym som inte produceras i tillräcklig mängd i framlobernas celler hos alkoholberoende människor. Bristen på enzym leder till att impulskontrollen bryts ner.

ADHD ger sämre tillgång till dator i skolan

Elever med ADHD använder dator mindre i skolarbetet än andra elever visar en studie av forskare i arbetsterapi vid Linköpings universitet.

Lärdom dras inte av att mäta infektioner

Att drabbas av en infektion under sin sjukhusvistelse är en vanlig vårdskada. För att förhindra utbredningen mäter alla sjukhus förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Men de tidsödande mätningarna misstros av personalen.

Stress i fosterlivet gör barnen sjukare

Barn i familjer som är psykosocialt pressade under graviditeten har högre nivåer av stresshormonet kortisol och drabbas oftare av vanliga barnsjukdomar, visar en doktorsavhandling vid Linköpings universitet.

Fler överbelastningsskador på konstgräs

Om konstgräs skulle vara farligare att spela fotboll på än naturgräs har länge diskuterats i fotbollsvärlden. En avhandling visar att spelare på konstgräs har fler överbelastningsskador än spelare på naturgräs.

Låg risk för donatorbarn att träffa sitt halvsyskon

Tydliga regelverk for assisterad befruktning saknas inom vården. Forskare kan dock visa att risken för att donatorbarn med genetiska band skaffar barn ihop är låg – mindre än en procent – om donatorn inte ger upphov till fler än tio barn.

Mindre kolhydrater gav bättre livskvalitet vid diabetes

Låghydratkost gav inte bara lägre blodsocker, utan också bättre fysik och allmän hälsa och mindre kroppslig smärta. Det visar en koststudie på patienter med typ 2-diabetes.

Idrottsskador beforskas i nytt centrum

Två–tre skador per säsong – det är vardagen för en genomsnittlig friidrottare. Följden kan bli livslångt lidande. Nu satsar Linköpings universitet på ett forskningscentrum kring problemet.

Aktivt stöd till sjukskrivna ger resultat

Att fokusera på förmågor istället för funktionsbegränsning, och på mål snarare än tidsgränser ger färre sjukskrivningsdagar, visar de preliminära resultaten av en interventionsstudie.

Miljögift kopplas till cancer och hjärtsjukdom

Mer än 40 år efter ett stort utsläpp av miljögiftet PCB kan det fortfarande spåras i blodbanan hos exponerade personer. Särskilt höga halter har uppmätts i lipoproteiner hos dem som drabbats av cancer och hjärt-kärlsjukdom, enligt forskare vid Linköpings universitet.