Matproduktion behöver vara hållbar – men hur? Foto Björn Forenius
Ett team av LiU-forskare har gjort en systematisk genomgång av forskningsstudier som gjorts om hållbarbar matproduktion i Sverige. De ville bland annat identifiera möjliga åtgärder för att öka hållbarheten i olika delar av matproduktionskedjan. Forskarna riktade in sig på fem dimensioner: klimatförändringar, miljö, djurvälfärd, spridning av smittsamma sjukdomar hos djur (epidemiologi) samt ekonomi. De tog bara med åtgärder som föreslagits i tidigare studier och som benämndes i relation till mer än en av dimensionerna. De ville nämligen försöka se helhetsbilden och var intresserade av hur de olika dimensionerna kan hänga ihop med varandra.
En av forskarnas slutsatser av sin genomgång av forskningsläget är att de flesta studierna som gjorts hittills tittar på en av dimensionerna i taget.
– Den sortens studier behövs också, men bristen på studier som försöker titta på länkningar mellan olika dimensioner av matproduktionssystemet gör att det finns en risk att åtgärderna som föreslås bara blir hållbara ur ett perspektiv, säger Lotten Wiréhn, postdoktor vid Institutionen för Tema, Tema Miljöförändring.Malin Tälle
– En annan kunskapslucka är att det är få studier som har tittat på djurvälfärd och djurepidemiologi, både enskilt och tillsammans med andra dimensioner, säger Malin Tälle, postdoktor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM, avdelningen för teoretisk biologi.
Ett tredje område där mer forskning behövs handlar om klimatanpassning av matproduktionen.
– Det finns väldigt få studier som tittar på hur man ska anpassa det svenska jordbruket till de klimatförändringar som vi står inför, och framför allt i relation de andra dimensionerna, säger Lotten Wiréhn.
Krock mellan olika värden
Forskarna beaktade också den ekonomiska dimensionen för olika åtgärder som föreslås i olika forskningsstudier.
– Vi tittade på förutsättningarna för bönder och andra aktörer i matproduktionskedjan ur ett lönsamhetsperspektiv. Lönsamhet är en förutsättning för att en bonde eller ett företag ska vilja jobba med åtgärder som syftar till att göra matproduktionen mer hållbar, säger Daniel Ellström, biträdande universitetslektor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI.
Några av åtgärderna som studerats, till exempel interventioner för att få ökad energieffektivitet och minskat svinn i livsmedelsproduktionen, bedöms ha positiva effekter ur både klimat- och miljösynpunkt och samtidigt kunna öka den ekonomiska lönsamheten. Men att ekonomisk lönsamhet bedöms gå hand i hand med de andra dimensionerna hör till undantagen. Studien pekar på att det är relativt ovanligt att åtgärder som bedöms vara bra för några av de andra aspekterna samtidigt anses vara ekonomiskt hållbara.
– Till exempel ser ekologisk produktion bra ut ur perspektiven miljö, klimatförändringar och djurvälfärd, lite beroende på hur man ser på det, medan det bedöms minska avkastningen och därmed ha lägre ekonomisk hållbarhet i form av lönsamhet, säger Malin Tälle.
På liknande sätt finns det generellt sett synergieffekter mellan klimat- och miljöaspekter för biogasproduktion från restprodukter i matproduktionskedjan, men det är i dagsläget svårt att få det ekonomiskt lönsamt.Lotten Wiréhn
– Att forskningen i dag visar på att det kan behövas avvägningar kring olika föreslagna åtgärder betyder ju inte att utmaningen inte går att hantera alls. Vi måste skaffa kunskap om kopplingarna som finns mellan olika delar i matproduktionssystemet. Med mer kunskap blir vi bättre rustade att hantera avvägningar mellan olika dimensioner, säger Lotten Wiréhn.
Daniel Ellström menar att orsaken till utmaningarna är att det finns mycket intressekonflikter.
– I dag är det mest lönsamt att göra saker på sätt som inte är de mest hållbara ur andra perspektiv, exempelvis en omfattande användning av konstgödsel, eller att inte ta hand om djuren på bästa sätt. För att få det ekonomiska perspektivet att gå hand i hand med andra dimensioner behövs i första hand ekonomiska styrmedel. Det handlar mycket om att utforma subventioner för att det ska finnas lönsamhet i det vi som samhälle tror på och på motsatt sätt beskatta sådant som vi vill ha mindre av, säger Daniel Ellström.
Valen vi gör
Så vilken roll har du och jag – konsumenterna – när det kommer till hållbar matproduktion?Daniel Ellström
– Det är konsumenterna som betalar för allt, så på det sättet har konsumenterna och deras vilja att betala för olika saker en stor påverkan. Men det innebär inte att allt ansvar kan läggas på dem som konsumenter. Konsumenterna agerar efter de förutsättningar som ges. Vi måste utforma ett system som underlättar för konsumenterna att agera hållbart, säger Daniel Ellström.
En annan sak att jobba med är märkningar på varorna. Märkningar kan fungera som ett underlag för konsumenten som ska fatta beslut om vad han eller hon ska köpa.
– Ekologisk märkning till exempel växer och en andel av konsumenterna köper mer ekologisk mat. Men alla kommer inte att vara beredda att betala ett högre pris för exempelvis mat där åtgärder tagits för att förbättra för djuren. Men om man som konsument vet vad det är man får när man köper mer hållbart producerade matvaror, så blir det ett lättare val att göra, säger Daniel Ellström.
Till stor del handlar vår påverkan om vad vi väljer att äta, hur mycket vi slänger och hur vi hanterar vårt hushållsavfall.
– Studier visar att generellt är vegetarisk kost framför kött mest effektivt för att reducera utsläppen från ett konsumentperspektiv. Återförsäljarna har en viktig roll i att erbjuda ett utbud som gör det möjligt för konsumenten att välja exempelvis vegetariskt framför kött, säger Lotten Wiréhn.
Samtidigt behövs djuren i jordbruket. Som en del av studien hade forskarna en workshop med intressenter inom bland annat matproduktion, transporter, djurvälfärd, länsstyrelsen och återförsäljare för att ta del av deras perspektiv.
– Många av de aktörer vi intervjuade i studien lyfter vikten av att ha djur på gården. Integrering av djurhållning och växtproduktion är fundamental för jordbrukssystemet, framförallt för ekologiskt jordbruk, säger Lotten Wiréhn.
Det handlar bland annat om att kunna använda gödsel från gårdens egna djur i stället för att köpa konstgödsel till åkrarna, att få bättre jordar och mer cirkulation i produktionen. Djur som går fritt och betar bidrar till att upprätthålla den biologiska mångfalden med stor artrikedom i jordbrukslandskapet.
– Intressenterna i vår studie var inne på att de kan minska hur mycket kött som produceras, men att det inte vore bra att ta bort det helt, säger Malin Tälle.
Genom att kombinera en litteraturstudie med intervjuer med intressenter fick forskarna del av aktörernas kunskap och perspektiv, och möjlighet att stämma av relevansen av det som litteraturstudien kommit fram till. Samverkan innebär också att de medverkande aktörerna kunde få del av såväl varandras perspektiv som vad forskningen inom området visat.
– Det är ju de olika aktörerna i matproduktionskedjan som ska genomföra förändringar. De är en del av systemet och en del av lösningen, säger Malin Tälle.
Artikeln: ”Synergies and trade-offs for sustainable food production in Sweden: an integrated approach”, Malin Tälle, Lotten Wiréhn, Daniel Ellström, Mattias Hjerpe, Maria Huge-Brodin, Per Jensen, Tom Lindström, Tina-Simone Neset, Uno Wennergren och Geneviève Metson, Sustainability 2019 11(3) 601, publicerad online 23 januari 2019, doi: 10.3390/su11030601
