Konferensen anordnas vartannat år av nätverket The International Society on Priorities in Health (ISPH) och var den tolfte i ordningen. Nätverket ISPH samlar både forskare, politiker och beslutsfattare inom hälso- och sjukvård från från många olika länder. Forskningen är tvärvetenskaplig och kombinerar medicin, ekonomi och samhällsvetenskap. Syftet är att alla dessa olika kompetenser och beslutsfattare ska mötas och kunna utbyta kunskap och erfarenhet med varandra.
Några av de viktigaste frågorna som togs upp på årets konferens handlade om:
- Politik och prioriteringar – när och hur kan vi sätta gränser i välfärdsstater?
- Hälsoekonomi och prioriteringar – prioriteringar med ekonomiska begränsningar, vad är en rimlig kostnad för att ge vård?
- Känslornas roll i svåra beslut om prioriteringar.
– På konferensen diskuterade vi frågor kring individens eget ansvar, prioriteringar i låg- och medelinkomstländer, tillgången till nya dyra läkemedel, om patientens ålder ska få spela roll, hur medborgare ska engageras och mycket mer, säger Lars Sandman, professor och föreståndare vid Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet, som stod som arrangör av konferensen.
Werner Brouwer, professor i hälsoekonomi vid Erasmus School of Health Policy & Management, talade på en av konferensens huvudföreläsningar. Temat var hälsoekonomiska utvärderingars roll i prioriteringen mellan olika typer av behandlingar, vikten av att väga in både rättvisa och effektivitet i besluten kring vilka behandlingar som ska prioriteras över andra.
– Vilka behandlingar bör samhället bekosta och vilka bör bekostas av patienterna själva när resurserna inte räcker till alla? Och hur ska vi bestämma var gränsen går, frågade Brouwer.
I ett av de nära hundratalet seminarier på konferensen diskuterades bland annat vilken roll individens eget ansvar för sin hälsa ska spela roll i prioriteringar av sjukvård? Om patienten röker för mycket eller inte tränar tillräckligt – ska det vägas in i besluten? Vilka etiska följder får det om man börjar prioritera vården utifrån olika riskbeteenden? Hur ser samhällets syn ut på detta och hur förändras den över tid?
– Det här är viktiga gemensamma frågor som diskuterats mycket både i Sverige och i övriga länder, säger Lars Sandman.
Ett viktigt intryck från konferensen är att vi blir bättre och bättre på att samverka mellan olika discipliner och ser hur dessa kan befrukta varandra. Exempelvis att hälsoekonomer och etiker börjar arbeta tillsammans när det gäller hur man ska göra ekonomiska utvärderingar. Eller att beslutsfattare i större utsträckning får förståelse för de psykologiska förutsättningar de som beslutsfattare har och utifrån det kan hitta strategier för att förhålla sig till detta, fortsätter Lars Sandman.
Nästa konferens planeras att hållas 2020 i Addis Abeba, Etiopien.
