Vi ställde några frågor till CKS uppsatsvinnare:
Varför valde du just det här ämnet och varför är det viktigt att undersöka?
– Jag har i min roll som arbetsterapeut träffat många individer med funktionsnedsättning som inte har möjlighet att ägna sig åt de fritidsaktiviteter de önskar. Det här är ett relativt obeforskat område, men det har gjorts nationella kartläggningar som belyst att individer med funktionsnedsättning är mindre aktiva på fritiden, vilket delvis beror på bristande tillgänglighet i samhället. Det här är ett stort problem eftersom fritiden spelar en viktig roll för hälsan, säger Frida Henriksson.Frida menar att mycket i den kliniska vardagen kretsar kring individuella insatser för att främja delaktighet i vardagen för målgruppen. Insatserna kan handla om till exempel träning eller att få tillgång till hjälpmedel. Samtidigt blir tillgängligheten i samhället en avgörande faktor för om delaktighet i fritiden faktiskt blir möjlig eller inte.
– Även forskningen inom arbetsterapi har traditionellt sett haft ett stort fokus på individperspektivet. Jag ser dock behovet av att lyfta blicken till en samhällelig nivå, i det här fallet till kommunerna som tar mycket ansvar och är engagerade i fritidsfrågan, fortsätter Henriksson.
Avsaknad av tydlig styrning leder till osäkerhet
En av studiens viktigaste slutsatser är enligt författaren att det finns en problematik i att arbetet med fritidsfrågan på flera plan ligger i en gråzon, både politiskt, i förhållande till civilsamhället och inom kommunens egen organisation. Avsaknad av en tydlig statlig styrning tycks leda till en osäkerhet i hur kommunerna ska hantera frågan. Den här otydligheten leder i sin tur till utmaningar i att prioritera och samordna arbetet att främja delaktighet i fritiden för målgruppen.– Resultatet tyder emellertid på att välgrundade prioriteringar kan genomföras när arbetet baseras på kunskap. På så vis behöver inte rätten till delaktighet i fritiden stå och falla med eldsjälar i kommunen, säger Frida.
En annan slutsats är att det bör finnas en balans mellan universell utformning och individuella lösningar för att främja delaktighet i fritiden. Detta inte minst med tanke på att fritidssektorn till stor del bedrivs ideellt.
Fanns det några utmaningar med frågeställningen i uppsatsen?
– En av utmaningarna var att jag ville undersöka hur kommunerna arbetar med fritidsfrågan för personer med funktionsnedsättning i allmänhet. Det jag ganska snabbt märkte var att kommunerna hanterade frågan på väldigt olika sätt. Hos flera av kommunerna låg ansvaret över fritidsfrågan för målgruppen utspritt över flera förvaltningar. Det här ledde till att vissa av tjänstemännen hade mer fokus på arbetet utifrån ett LSS-perspektiv, medan andra tjänstemän utgick mer från arbetet som även täcker individer utanför LSS-lagen.Kom du fram till något som överraskade dig?
– Jag blev förvånad över att tjänstemännen lyfte att en av de största utmaningarna i arbetet är att nå ut till och komma i kontakt med personer med funktionsnedsättning. Det finns ju givetvis naturliga förklaringar på detta, så som sekretessregler och så vidare. Men jag själv har arbetat nära personer med funktionsnedsättning och har därmed mött målgruppen från ett annat perspektiv. Så det var spännande att få ta del av tjänstemännens synvinkel om att nå fram till målgruppen.Till sist - vad betyder det för dig att ha vunnit CKS uppsatspris?
Frida Henriksson tar emot diplom och vinstcheck av David Ekholm, forskare på CKS. Foto Marie-Louise Elebring – Jag är såklart oerhört glad för vinsten! Delaktighet i fritiden är en viktig och samhällsrelevant fråga, där jag ser att arbetsterapiforskningen behöver ta ett tydligare steg in.¬ Jag vill också lyfta att det är pågår många häftiga initiativ för att främja delaktighet i fritiden för vuxna personer med funktionsnedsättning ute i landet. Samtidigt har resultatet av den här studien lämnat mig ödmjuk för vilket komplext arbete det är. Det behövs mer kunskap kring hur arbete med tillgänglighet på en strategisk nivå kan främja delaktighet i fritiden, avslutar Frida Henriksson.
Vinnaren får sin uppsats tryckt och publicerad i CKS rapportserie samt en prissumma på 20 000 kronor.