25 augusti 2022

Tre forskare från Linköpings universitet medverkar i ”Snabbtänkt – reflektioner från valet 2022”, ett unikt forskningssamarbete där närmare 100 forskare bidrar med reflektioner över årets val och valrörelse.

Gissur Ó Erlingsson, Susanne Wallman Lundåsen och Richard Öhrvall.
Tre statsvetare från Linköpings universitet bidrar med expertanalyser i rapporten Snabbtänkt.    Fotograf: Marie-Louise Elebring

Tio dagar efter valet publiceras rapporten Snabbtänkt med analyser, resultat och reflektioner från valet 2022. Från LiU medverkar statsvetarna Susanne Wallman Lundåsen, Richard Öhrvall och Gissur Ó Erlingsson, forskare på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

99 forskare från 25 svenska lärosäten och organisationer är med i projektet som leds av Mittuniversitetets forskningscentrum DEMICOM. Kajsa Falasca, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid DEMICOM, är en av rapportens redaktörer:

− Vår förra snabbrapport om valet 2018 fick mycket stor uppmärksamhet och dessa expertanalyser utgör en viktig länk mellan den dagliga nyhetsrapporteringen och den traditionella akademiska forskningen, säger Kajsa Falasca i ett pressmeddelande från Snabbtänkt.

Den första upplagan av Snabbtänkt publicerades tio dagar efter valet 2018. Rapporten gavs även ut efter EU-valet 2019 och efter det amerikanska presidentvalet 2020. Satsningen Snabbtänkt leds av Mittuniversitetets forskningscentrum DEMICOM.

Mer om Snabbtänkt

Tre frågor till expertpanelen

Foto Marie-Louise Elebring

 Gissur Ó Erlingsson, professor i statsvetenskap

Vad blir mest intressant att följa i årets valrörelse?

Personligen finner jag det mest spännande att se i vilken utsträckning det faktiskt finns två tydliga regeringsalternativ ju närmare själva valdagen vi kommer.

Vad tror du att vi kommer att minnas 2022 års val för?

Att så många av de partierna, så snabbt, och så samtidigt, i sina utspel börjat leka med tanken att utmana några av den liberala rättsstatens principer. 

Vad kommer ditt bidrag till ”Snabbtänkt” att handla om?

Tillsammans med Susanne Wallman Lundåsen ska jag följa upp och analysera hur det går för de genuint lokala partierna i kommunvalen.

Foto Marie-Louise Elebring

Susanne Wallman Lundåsen, universitetslektor i statsvetenskap

Vad blir mest intressant att följa i årets valrörelse?

Med tanke på den väldigt långa regeringsbildningsprocessen efter valet 2018 kommer antagligen partiernas ställningstagande i regeringsfrågan att vara viktig i valet till riksdagen.


Vad tror du att vi kommer att minnas 2022 års val för?

Kanske för det att prisökningar och stigande räntor för första gången på länge åter tar plats i den politiska debatten. Rysslands invasion av Ukraina har även återaktualiserat frågor som rör beredskap, tillgång till energi/el i olika delar av landet och vilka energislag som Sverige bör satsa på i framtiden. Därutöver är frågor som rör lag och ordning (brottsbekämpning), skolan och vård/omsorg högt på dagordningen.

Vad kommer ditt bidrag till ”Snabbtänkt” att handla om?

Det kommer att vara skrivet tillsamman med Gissur Erlingsson och kommer att handla om lokala partier, alltså de partier som enbart ställer upp i kommunvalet.

man vid träd under höstenFoto: Mikael Sönne

Richard Öhrvall, biträdande universitetslektor i statsvetenskap

Vad blir mest intressant att följa i årets valrörelse?

För min del är det mest intressanta att studera om årets val visar tydligare skillnader i partival mellan olika delar av landet, i synnerhet mellan stad och land och mellan centrum och periferi.


Vad tror du att vi kommer att minnas 2022 års val för?

Det är svårt att spekulera om i det här skedet, men man kan alltid hoppas att det går till historien som ett val med välinformerade väljare som i hög grad begav sig till valurnorna.

Vad kommer ditt bidrag till ”Snabbtänkt” att handla om?

Mitt bidrag kommer att handla om den eventuella konflikten mellan stad och land i 2022 års val.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

Närbild av en hand som stoppar ett röstkuvert i en låda

Så kan den lokala demokratin stärkas

När demokratins grundläggande värden hotas behöver kommunerna stå emot auktoritära strömningar. Vissa reformer kan bidra till en mer motståndskraftig lokaldemokrati. Att införa kommunal parlamentarism är en sådan reform.

Mindre kommuner ska stärka välfärden genom fördjupad samverkan

Att leverera välfärd har blivit en allt större utmaning för många kommuner. Genom statligt bidrag och forskningsstöd ska Dalslands kommuner nu fördjupa sin samverkan och därigenom stärka förmågan att möta välfärdens utmaningar.

Valentin Polishchuk.

Miljonstöd till forskningsprojekt som stärker Norrköping och universitetet

Tre projekt vid Campus Norrköping får 3,9 miljoner kronor från Norrköpings fond för forskning och utveckling för att stärka lokal samhällsutveckling och universitetets forskningsmiljö.

Senaste nytt från LiU

Drygt 23 miljoner till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap

Riksbankens Jubileumsfond beviljar drygt 23 miljoner kronor till forskningsprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap vid LiU. Det handlar bland annat om vikten av namn, konsekvenserna av uranbrytning, politisk polarisering och robotar.

Närbild av en hand som stoppar ett röstkuvert i en låda

Så kan den lokala demokratin stärkas

När demokratins grundläggande värden hotas behöver kommunerna stå emot auktoritära strömningar. Vissa reformer kan bidra till en mer motståndskraftig lokaldemokrati. Att införa kommunal parlamentarism är en sådan reform.

Sex personer, tätt ihop, tittar på en dator tillsammans.

LiU i samarbete med NASA

Linköpings universitet och NASA har tillsammans tagit fram en ny workshop om att hantera det oväntade. Kursen ska ge kunskap om, och viss erfarenhet av, att ta beslut i tuffa situationer. I slutet av september hölls en pilot på LiU.