25 augusti 2022

Tre forskare från Linköpings universitet medverkar i ”Snabbtänkt – reflektioner från valet 2022”, ett unikt forskningssamarbete där närmare 100 forskare bidrar med reflektioner över årets val och valrörelse.

Gissur Ó Erlingsson, Susanne Wallman Lundåsen och Richard Öhrvall.
Tre statsvetare från Linköpings universitet bidrar med expertanalyser i rapporten Snabbtänkt.    Marie-Louise Elebring

Tio dagar efter valet publiceras rapporten Snabbtänkt med analyser, resultat och reflektioner från valet 2022. Från LiU medverkar statsvetarna Susanne Wallman Lundåsen, Richard Öhrvall och Gissur Ó Erlingsson, forskare på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

99 forskare från 25 svenska lärosäten och organisationer är med i projektet som leds av Mittuniversitetets forskningscentrum DEMICOM. Kajsa Falasca, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid DEMICOM, är en av rapportens redaktörer:

− Vår förra snabbrapport om valet 2018 fick mycket stor uppmärksamhet och dessa expertanalyser utgör en viktig länk mellan den dagliga nyhetsrapporteringen och den traditionella akademiska forskningen, säger Kajsa Falasca i ett pressmeddelande från Snabbtänkt. 

Den första upplagan av Snabbtänkt publicerades tio dagar efter valet 2018. Rapporten gavs även ut efter EU-valet 2019 och efter det amerikanska presidentvalet 2020. Satsningen Snabbtänkt leds av Mittuniversitetets forskningscentrum DEMICOM.

Mer om Snabbtänkt

Tre frågor till expertpanelen

Foto Marie-Louise Elebring

 Gissur Ó Erlingsson, professor i statsvetenskap

Vad blir mest intressant att följa i årets valrörelse?

Personligen finner jag det mest spännande att se i vilken utsträckning det faktiskt finns två tydliga regeringsalternativ ju närmare själva valdagen vi kommer.

Vad tror du att vi kommer att minnas 2022 års val för?

Att så många av de partierna, så snabbt, och så samtidigt, i sina utspel börjat leka med tanken att utmana några av den liberala rättsstatens principer. 

Vad kommer ditt bidrag till ”Snabbtänkt” att handla om?

Tillsammans med Susanne Wallman Lundåsen ska jag följa upp och analysera hur det går för de genuint lokala partierna i kommunvalen.

Foto Marie-Louise Elebring

Susanne Wallman Lundåsen, universitetslektor i statsvetenskap

Vad blir mest intressant att följa i årets valrörelse?

Med tanke på den väldigt långa regeringsbildningsprocessen efter valet 2018 kommer antagligen partiernas ställningstagande i regeringsfrågan att vara viktig i valet till riksdagen.


Vad tror du att vi kommer att minnas 2022 års val för?

Kanske för det att prisökningar och stigande räntor för första gången på länge åter tar plats i den politiska debatten. Rysslands invasion av Ukraina har även återaktualiserat frågor som rör beredskap, tillgång till energi/el i olika delar av landet och vilka energislag som Sverige bör satsa på i framtiden. Därutöver är frågor som rör lag och ordning (brottsbekämpning), skolan och vård/omsorg högt på dagordningen.

Vad kommer ditt bidrag till ”Snabbtänkt” att handla om?

Det kommer att vara skrivet tillsamman med Gissur Erlingsson och kommer att handla om lokala partier, alltså de partier som enbart ställer upp i kommunvalet.

man vid träd under höstenFoto: Mikael Sönne

Richard Öhrvall, biträdande universitetslektor i statsvetenskap

Vad blir mest intressant att följa i årets valrörelse?

För min del är det mest intressanta att studera om årets val visar tydligare skillnader i partival mellan olika delar av landet, i synnerhet mellan stad och land och mellan centrum och periferi.


Vad tror du att vi kommer att minnas 2022 års val för?

Det är svårt att spekulera om i det här skedet, men man kan alltid hoppas att det går till historien som ett val med välinformerade väljare som i hög grad begav sig till valurnorna.

Vad kommer ditt bidrag till ”Snabbtänkt” att handla om?

Mitt bidrag kommer att handla om den eventuella konflikten mellan stad och land i 2022 års val.

Mer om valet

Kontakt

Fler nyheter från CKS

Hand stoppar valsedel i låda.

Mer stöd för SD bland väljare i landsbygdsområden

De senaste valen har visat att stödet för Sverigedemokraterna (SD) har varit starkare på landsbygden än i städerna. Liknande mönster syns även i många andra länder i Europa och USA. Skillnaderna i stöd kan också finnas inom en och samma kommun.

Gissur Ó Erlingsson.

Extremt viktigt att kommunala beslutsprocesser fungerar rättssäkert

Gissur Erlingsson är professor inom statsvetenskap och har ett djupt engagemang i kommunforskning. Med fokus på demokrati och demokratiska processer återkommer han ofta till några ledord samverkan, legitimitet, opartisk, rättssäkerhet och korruption.

bild på ett snötäckt landskap och en brun stuga

Ny bok om samhällsplanering för landsbygdsutveckling

Det finns en bild av landsbygden som en homogen, idyllisk plats som samtidigt är lite omodern och inte förändringsbenägen. Med boken ”Hållbar samhällsplanering för landsbygden” vill forskare bidra till att sprida en mer nyanserad bild av landsbygden.

Senaste nytt från LiU

Tre personer i labbrock står och pratar.

Bättre neutronspeglar kan avslöja materiens inre hemligheter

Med bättre neutronspeglar kan effektiviteten vid materialanalyser i neutronkällor bli högre. Den förbättrade spegeln har LiU-forskare utvecklat genom att belägga en kiselplatta med tunna lager av järn och kisel blandat med borkarbid.

Ensamt barn i silhuett.

Riktlinjer saknas kring barn som utsatts för sexövergrepp

Hälften av 34 undersökta länder i Europa saknar riktlinjer för hur barn som utsatts för sexuella övergrepp ska få hälsovård och behandling. Ett av dem är Sverige. Det visar en studie som gjorts vid Linköpings universitet.

Person intervjuas och pratar om sin avhandling

Sigrid blev dubbeldoktor - vid 26 års ålder

En lång men också väldigt rolig resa, så beskriver Sigrid Nilsson sin tid som forskarstuderande vid Forskarlinjen. För nu har hon disputerat och kan därmed både blicka framåt och bakåt på sin forskning.