25 augusti 2022

Tre forskare från Linköpings universitet medverkar i ”Snabbtänkt – reflektioner från valet 2022”, ett unikt forskningssamarbete där närmare 100 forskare bidrar med reflektioner över årets val och valrörelse.

Gissur Ó Erlingsson, Susanne Wallman Lundåsen och Richard Öhrvall.
Tre statsvetare från Linköpings universitet bidrar med expertanalyser i rapporten Snabbtänkt.    Marie-Louise Elebring

Tio dagar efter valet publiceras rapporten Snabbtänkt med analyser, resultat och reflektioner från valet 2022. Från LiU medverkar statsvetarna Susanne Wallman Lundåsen, Richard Öhrvall och Gissur Ó Erlingsson, forskare på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

99 forskare från 25 svenska lärosäten och organisationer är med i projektet som leds av Mittuniversitetets forskningscentrum DEMICOM. Kajsa Falasca, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid DEMICOM, är en av rapportens redaktörer:

− Vår förra snabbrapport om valet 2018 fick mycket stor uppmärksamhet och dessa expertanalyser utgör en viktig länk mellan den dagliga nyhetsrapporteringen och den traditionella akademiska forskningen, säger Kajsa Falasca i ett pressmeddelande från Snabbtänkt. 

Den första upplagan av Snabbtänkt publicerades tio dagar efter valet 2018. Rapporten gavs även ut efter EU-valet 2019 och efter det amerikanska presidentvalet 2020. Satsningen Snabbtänkt leds av Mittuniversitetets forskningscentrum DEMICOM.

Mer om Snabbtänkt

Tre frågor till expertpanelen

Foto Marie-Louise Elebring

 Gissur Ó Erlingsson, professor i statsvetenskap

Vad blir mest intressant att följa i årets valrörelse?

Personligen finner jag det mest spännande att se i vilken utsträckning det faktiskt finns två tydliga regeringsalternativ ju närmare själva valdagen vi kommer.

Vad tror du att vi kommer att minnas 2022 års val för?

Att så många av de partierna, så snabbt, och så samtidigt, i sina utspel börjat leka med tanken att utmana några av den liberala rättsstatens principer. 

Vad kommer ditt bidrag till ”Snabbtänkt” att handla om?

Tillsammans med Susanne Wallman Lundåsen ska jag följa upp och analysera hur det går för de genuint lokala partierna i kommunvalen.

Foto Marie-Louise Elebring

Susanne Wallman Lundåsen, universitetslektor i statsvetenskap

Vad blir mest intressant att följa i årets valrörelse?

Med tanke på den väldigt långa regeringsbildningsprocessen efter valet 2018 kommer antagligen partiernas ställningstagande i regeringsfrågan att vara viktig i valet till riksdagen.


Vad tror du att vi kommer att minnas 2022 års val för?

Kanske för det att prisökningar och stigande räntor för första gången på länge åter tar plats i den politiska debatten. Rysslands invasion av Ukraina har även återaktualiserat frågor som rör beredskap, tillgång till energi/el i olika delar av landet och vilka energislag som Sverige bör satsa på i framtiden. Därutöver är frågor som rör lag och ordning (brottsbekämpning), skolan och vård/omsorg högt på dagordningen.

Vad kommer ditt bidrag till ”Snabbtänkt” att handla om?

Det kommer att vara skrivet tillsamman med Gissur Erlingsson och kommer att handla om lokala partier, alltså de partier som enbart ställer upp i kommunvalet.

man vid träd under höstenFoto: Mikael Sönne

Richard Öhrvall, biträdande universitetslektor i statsvetenskap

Vad blir mest intressant att följa i årets valrörelse?

För min del är det mest intressanta att studera om årets val visar tydligare skillnader i partival mellan olika delar av landet, i synnerhet mellan stad och land och mellan centrum och periferi.


Vad tror du att vi kommer att minnas 2022 års val för?

Det är svårt att spekulera om i det här skedet, men man kan alltid hoppas att det går till historien som ett val med välinformerade väljare som i hög grad begav sig till valurnorna.

Vad kommer ditt bidrag till ”Snabbtänkt” att handla om?

Mitt bidrag kommer att handla om den eventuella konflikten mellan stad och land i 2022 års val.

Mer om valet

Kontakt

Fler nyheter från CKS

en väg in och ut från en rondell

Har storleken betydelse? Det beror på, säger ny forskning om kommundelningar

Svenska kommuner står inför stora utmaningar och det har under en tid funnits en stark tro på att bästa lösningen är att slå ihop kommuner. Nu visar en färsk studie från CKS av bl.a. Gissur Ó Erlingsson att delningar av kommuner  kan ha bättre effekt.

en man i rutig skjorta och kavaj vid ett konferensbord

Möt CKS nya ordförande Niklas Borg

I januari togs beslut om en ny styrelse på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. Den nya styrelsen, som är vald på en period av tre år, leds av Niklas Borg, kommunalråd och vice ordförande i kommunstyrelsen i Linköpings kommun.

Två barn cyklar efter varandra på en strand

Spänningar försvårar arbetet för jämlik hälsa bland barn och unga

Skillnaderna i hälsa ökar mellan barn och ungdomar med olika bakgrund. För att motverka detta förväntas svenska kommuner ta ett större ansvar. Men arbetet försvåras av spänningar inom den kommunala organisationen visar en ny rapport från CKS.

Senaste nytt från LiU

Norrköping har fått en digital tvilling

Med hjälp av AI och djupinlärning har LiU-forskare tagit fram en digital tvilling av Norrköping. Modellen, som skapar möjligheter att upptäcka staden på helt nya sätt, tar nu plats i en utställning på Visualiseringscenter C.

Kaj Holmberg och Roghayeh Hajizadeh

Effektivisering av snöröjning i städer

Forskare på Matematiska institutionen vid Linköping har tagit fram en matematisk modell om hur snöröjning kan optimeras i svenska städer.

Man som står i en matbutik

Edvin pausade studierna och startade obemannad matbutikskedja

Edvin Johansson pausade studierna på civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi för att starta AutoMat, en obemannad matbutikskedja. Nu är han tillbaka på campus med sin hittills största butik – belägen mitt i det myllrande studentlivet.