30 november 2022

Den 16 november var det återigen tid för CKS-seminarieserie att ta vid. Föreläsare i höstens andra CKS-seminarium var Niklas Bolin, docent i statsvetenskap, och Kajsa Falasca, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, vid Mittuniversitet.  

Anonym kvinna som röstar.
Anonym kvinna som röstar. andriano_cz
Bolin och Falasca presenterade några av de intressanta punkterna som återfinns i rapporten Snabbtänkt - reflektioner från valet 2022 som har samlat 87 analytiska texter om det senaste valet från 96 forskare verksamma i 29 akademiska institutioner.

Vem var valvinnaren 2022?

Niklas Bolin inledde seminariet med att sammanfatta årets val samt redogöra för intressanta reflektioner som forskarna har kommit fram till i rapporten. Till att börja med konstaterade Bolin att det finns svårigheter i att peka ut tydliga valvinnare. Å ena sidan gick de båda tidigare regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet framåt, men tappade regeringsmakten. Å andra sidan tappade Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna väljarstöd, men hamnade ändå i regeringsställning. Ett parti kan dock kalla sig valvinnare, och det är Sverigedemokraterna som har ökat vid varje val sedan bildandet av partiet 1988.

Bolin menar att 2022-årsval visar på att det svenska partisystemet är i förändring. De gamla blockkonstellationerna finns inte kvar på samma sätt som förut, där den nya skiljelinjen ter sig vara vilken syn ett parti har på Sverigedemokraterna. Dessutom är det små skillnader i valresultat mellan många olika partier, där det enbart skiljde cirka 0.7 procentenheter mellan de två regeringsunderlagen.

Skillnader mellan väljargrupper

I övrigt pekar Bolin på markanta skillnader mellan hur väljargrupper röstar över tid. Till exempel bland arbetare och arbetslösa går Socialdemokraterna bakåt och Sverigedemokraterna framåt, vilket medför att de nu två största partierna i riksdagen är jämnstora bland dessa väljare. Det går även att se en högervind hos förstagångsväljare och elever som har deltagit i skolvalet, men Bolin betonar också att unga är trendkänsliga och kan ändra sina preferenser på sikt.

Vilken betydelse hade då partiledarna i årets val? Bolin menar att deras betydelse ökar på lång sikt, men de har en sekundär betydelse, särskilt i förhållande till sakpolitiken. De röstmagneter som sticker ut mest är Magdalena Andersson (S) som lockar kvinnliga väljare från andra partier, och Jimmie Åkesson (SD) som lockar de manliga.

Den politiska agendan

En avslutande aspekt Bolin lyfte fram var att de viktigaste frågorna för väljarna var hälso- och sjukvård, skola samt lag och ordning, vilket delvis står i kontrast med de viktigaste frågorna utifrån partiernas och medias agenda som var lag och ordning samt miljö- och energi, där kärnkraften var en synnerligen viktig fråga.

Ett fragmentiserat medielandskap

Kajsa Falasca fortsatte föredragningen med att berätta om mediernas roll i valrörelsen och de politiska partiernas valkampanjer. Falasca menar att dagens medielandskap är fragmenterat med allt fler plattformar där traditionella medier utmanas av sociala medier och alternativa medier. En annan faktor stärker fragmentiseringen är individuella medievanor, det vill säga att människor konsumerar olika typer av medier. Konsekvenserna blir att det finns risk för informationsklyftor hos medborgare i och med att olika källor kan förmedla olika information, samt informationsutanförskap där det blir enklare för individer att undvika eller välja bort information om val, politik och samhälle. Partierna utmanas därför av hur de ska nå ut till väljare i detta komplexa medielandskap, enligt Falasca.

Partierna själva anser att de traditionella medierna är viktiga för att nå ut till väljarna såsom Tv-nyheter, politiska TV-program och radionyheter. Lokaltidningarna halkar dock ner i betydelse. Intressant nog är Facebook som en social medieplattform nästintill lika viktig som de traditionella medierna. Här visar Falasca statistik på att de största partierna har varit mest aktiva och haft flest interaktioner, vilket speglar deras resurser med personal som arbetar med sociala medier och hur mycket pengar som läggs på arbetet från budgeten.

Mediernas negativa rapportering?

Vad gäller nyhetsmediernas rapportering av de politiska partierna, är det de tre största partierna som förekommer och granskas mest. Inget parti sticker annars ut, och ingen överdriven negativ rapportering påträffas - vilket bekräftar tidigare forskning om att nyhetsjournalistiken inte är partisk. Avslutningsvis påtalar Falasca att negativa nyheter alltid får mer uppmärksamhet i media trots att svensk demokrati är stark, samt att Sverige har i jämförelse med övriga Europa ett högt valdeltagande, och hög ranking när det gäller friheter och rättsstatsprincipen.

Läs eller ladda ner rapporten Snabbtänkt - reflektioner från valet 2022 

Kontakt

Mer om CKS seminarieserie

Fler nyheter från CKS

Porträttbild på en kvinna utomhus med en tegelbyggnad i bakgrunden

CKS-forskare huvudtalare på EDAY 2024

Den 29 maj går EDAY 2024 av stapeln, en återkommande mötesplats för lokala, regionala och nationella aktörer inom energi- och miljöområdet. En av huvudtalarna är Brita Hermelin, professor i kulturgeografi på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS

Flygfoto över England och Frankrike

Ny studie kartlägger skillnader i befolkningsutveckling inom länen

Det är stora skillnader i befolkningstillväxt inom och mellan Sveriges län. Det visar en ny studie från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

katarina_sandberg

Första publiceringen en viktig milstolpe i doktorandutbildningen

Katarina Sandberg, doktorand i statsvetenskap, har nått en milstolpe i sina doktorandstudier. Häromveckan fick hon sin första artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift.

Senaste nytt från LiU

Bidrag från Familjen Kamprads stiftelse förlänger forskningsprogram om smarta elnät

Forskningsprogrammet “Resistans och effekt - om smarta elnät för de många människorna” har fått ytterligare 19,8 miljoner kronor i bidrag från Familjen Kamprads stiftelse och fortsätter i tre år till.

Keti Chukhrov.

"Den svenska akademiska världen är mycket unik"

Keti Chukhrov har uppskattat sitt år vid LiU som gästprofessor i Tage Danielssons namn. Hon är imponerad av hur demokratiskt arbetet är upplagt, samt det stöd och fina samarbete som präglar IKOS.

Superdatorn Berzelius.

Superdatorn Berzelius uppgraderas till dubbla kapaciteten

Superdatorn Berzelius används för forskning inom bland annat livsvetenskaperna, maskininlärning och AI. Till hösten ska Berzelius uppgraderas, en satsning som möjliggörs av en donation på 125 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.