09 november 2022

Den lokala demokratins hälsotillstånd är i huvudsak är gott, trots att representativiteten har utrymme för förbättring. Det var en av slutsatserna från höstens första CKS-seminarium ”Deltagandet i den lokala demokratin” som hölls i oktober i Linköpings stadshus.

Bild på människor i en fullmäktigesal Höstens första CKS-seminarium hölls i fullmäktigesalen i Linköpings kommun. Marie-Louise Elebring

Bild på Paul Håkansson i talarastolenLinköpings kommundirektör Paul Håkansson hälsade alla välkomna till Linköpings stadshus.

Seminariet inleddes av Paul Håkansson, representant för värdkommunen Linköping, tillika kommundirektör, som hälsade välkomna till stadshuset där ett trettiotal åhörare samlats för att lyssna till seminariet.

Richard Öhrvall, doktor i statsvetenskap vid CKS, introducerade frågan om lokalt politiskt deltagande som stor och komplex. Valdeltagandet i Sverige har länge varit högt men sjönk tre procentenheter i höstens val, menar Öhrvall. I regel röstar fler när mycket står på spel eller när det är jämnt mellan alternativen. Det förklarar det ökande valdeltagandet i de senaste valen, men inte minskningen i höstens val. Att det svenska valdeltagandet i lokala val är högt, även internationellt sett, beror bland annat på den gemensamma valdagen och den automatiska registreringen i vallängden. Normalt sett har svenska vallokaler inte heller några problem med köbildning. Valet 2022 var ett undantag på grund av det nyligen förstärkta skyddet av valhemligheten. Öhrvall misstänker att köbildningen kan ha bidragit något till det sjunkande valdeltagandet men tror inte att det haft en allt för stor påverkan.

Om deltagande och engagemang i den lokala demokratin
Vidare presenterade Öhrvall olika teorier om demokratiskt deltagande. En teori är röstningsparadoxen: att nyttan av att rösta ställs mot kostnaden, det vill säga tiden det tar att sätta sig in i de enskilda partiernas politik och ideologier. Faktumet att en enskild röst oftast inte gör någon skillnad gör att det framstår som irrationellt att rösta, därför behövs det annat än rationella kalkyler som motiverar medborgarna. Öhrvall påvisar att det finns en rad bakomliggande faktorer som hänger samman med varför människor går och röstar, exempelvis utbildningsnivå. Valdeltagandet är oftast högre bland den högutbildade befolkningen och man kan även se statistik på att valdeltagandet tenderar att sjukna mest bland lågutbildade. Så varför ska vi bry oss om valdeltagandet? Richard Öhrvall framförde att det bland vissa ses som en indikation på demokratins legitimitet. Han lyfter även fram Sveriges genom tiderna mest kända statsvetare Herbert Tingsten, som argumenterade för att ett högre valdeltagande medför ett mer jämlikt valdeltagande.

Bland dem som engagerar sig i kommunalpolitiken är vissa grupper underrepresenterade, bland annat kvinnor och utrikesfödda. Ju tyngre uppdrag, desto mindre representativt. Representanter från underrepresenterade grupper tenderar också lämna sina uppdrag oftare, flest avhoppare återfinns bland unga politiker. Men avhoppare har generellt sett en ljus bild av politiken och över hälften kan tänka sig att ta på sig politiska uppdrag igen. Ungefär var fjärde förtroendevald uppger att de blivit utsatta för hot eller trakasserier, våld eller skadegörelse. Något som tyvärr också bidrar till att en del lämnar politiska uppdrag.

För att vitalisera den lokala demokratin mellan valen kan deltagardemokratiska inslag som medborgarråd, frågestunder för allmänheten och dialogmöten användas. Dessa är bra kommunikationskanaler mellan politiken och kommunens invånare men medför risker för missnöje om medborgarna får höga förväntningar som sedan inte kan infrias.

Kommunernas möjligheter att påverka
Avslutningsvis redogjorde Örvall för den lokala demokratins hälsotillstånd som i huvudsak är gott, trots att representativiteten har utrymme för förbättring. Ofta engagerar sig medborgare med högre socioekonomisk status i lokalpolitiken och vissa samhällsgrupper är underrepresenterade. Lokalpolitiken skulle kunna uppmärksammas ytterligare genom valdagar skilda från riksdagsvalet men det skulle med hög sannolikhet riskera det höga valdeltagandet.

Det är i regel svårt för kommunerna att påverka valdeltagandet menar Öhrvall, samtidigt har de en viktig roll i att informera medborgarna om valen.


Kontakt

Mer om CKS seminarieserie

Fler nyheter från CKS

En kvinna på scen och en man som står nedanför bredvid tre roll-ups

Ofrivillig ensamhet bland äldre tema på samverkansdag

Ensamhet och brist på personal. Dessa frågor dominerade när årets samverkansdag hölls på campus Valla på LiU i början av november. Temat för dagen var ”Den demografiska utmaningen - en åldrande och friskare befolkning”.

en kvinna i grå tröja med långt hår sitter vid en kateder

Sofia Nordmark ny avdelningschef på CKS

Hon tycker om att ta ansvar, uppskattar det kollegiala och vill ge sina nya medarbetare och sin avdelning bra förutsättningar i sitt arbete. Sofia Nordmark är ny avdelningschef på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

bild på doktorander som sitter runt ett bord

Unikt kunskapsretreat för kommunforskande doktorander

Rimforsa Strand vid sjön Åsunden utgjorde kulissen för ett speciellt doktorandretreat i slutet av sommaren. Under tre intensiva dagar samlades doktorander från skilda bakgrunder och forskningsområden för att få nya perspektiv i sina doktorandstudier.

Senaste nytt från LiU

Exjobb om distansarbete och välmående prisades

Möte på plats, distans eller i hybridläge? I sitt examensarbete studerade Anna Eckerborn Olsson och Natalia Masri möten där inte alla är på plats. Nu har de fått Christer Giléns stipendium för uppsatsen.

Forskare diskuterar framför stor bildskärm som visar en bild av en hjärna.

Hjärnförändringar vid postcovid avslöjas med avancerad magnetkamerateknik

Forskare vid LiU har undersökt hjärnan hos 16 personer med långvariga symtom efter sjukvårdskrävande covid-19. Deras fynd kan bidra till insikter om de underliggande mekanismerna vid kvardröjande neurologiska problem efter covid-19.

Forskarnas tre förslag för att klara EU:s klimatmål

Chansen att nå EU:s klimatmål stärks genom satsning på nya tekniker som tar bort koldioxid ur atmosfären. Problemet är att det idag är olönsamt, men det finns lösningar på det. Det skriver forskare från bland annat Linköpings universitet.