18 januari 2022

Inom hemtjänsten kan relationen mellan beställare och utförare vara komplex och kundval innebär extra utmaningar i fråga om styrning. Dialog mellan beställare och utförare är primärt för att bygga tillit och skapa en positiv relation i organiseringen av en av kommunens centrala välfärdstjänster. Det visar en undersökning från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, vid Linköpings universitet.

En ung kvinna och en äldre kvinna pratar med varnadra.
Fotograf: Plattform

Tillit mellan människor och organisationer i ett samhälle är viktigt av flera skäl. Tillit underlättar samarbete, minskar tidsåtgång, och anses som något positivt. I den ständigt aktuella debatten om hur äldreomsorgen ska organiseras är frågor om tillit och misstro nyckelfaktorer.

I forskningsrapporten ”Tillit, misstro och kontroll i kundvalssystem för hemtjänst” har författarna tittat närmare på samspelet mellan kommunala beställare och privata utförare av hemtjänst. Analysen bygger på en studie av en kommun som nyligen infört ett kundvalssystem. I studien undersöks hur tillit och kontroll utvecklas över tid i en situation då systemet var nytt och aktörerna mer eller mindre okända för varandra.

– Användandet av kundvalssystem är ofta väldigt komplext. Det är kommunen som sätter spelreglerna för hemtjänsten samtidigt som det mesta av interaktionen sker i samspelet mellan utföraren av hemtjänst och dess kunder, helt utanför kommunens insyn, säger Lena Högberg, universitetslektor i företagsekonomi vid Linköping universitet och en av rapportens författare.

Utmanande att etablera tillit

Med utgångspunkt i nämnda komplexitet har forskarna intresserat sig för organisering och styrning i samspelet mellan kommuner och privata företag. De menar att relationerna mellan dessa båda i ett kundvalssystem sätts på hårda prov, av flera anledningar.

– Bland annat utförs tjänsten i den äldres egna hem, något som gör att användaren är mer utsatt i sin roll än inom andra typer av välfärdstjänster. I ett sådant sammanhang kan det vara extra utmanande att etablera tillit i relationen beställare - utförare, säger Birgitta Sköld, rapportförfattare och biträdande universitetslektor i företagsekonomi.

I rapporten lyfts några av de utmaningar och möjligheter som uppstår när kommunen ska auktorisera utförare, sett ur de närmast samverkande parternas perspektiv. Individer kan ha olika benägenhet att lita på andra individer. När en person agerar som representant för en organisation vägs också sådant som rör organisationens intressen, legitimitet och ansvar in och gör relationen långt mer komplex.

Tillit och misstro samexisterar

En slutsats från undersökningen är att kundvalssystem utgör en utmanande uppsättning relationer att skapa tillit i. Kommunens olika funktioner ska inte bara etablera tillit till en annan organisation, utan till flera andra organisationer som i sin tur utför en tjänst som konsumeras av en tredje part, användaren av hemtjänst. Just användarnas utsatthet och svårigheter för kommunen att följa upp kvaliteten i tjänstens utförande bidrar till att göra hemtjänsten till en extra komplex verksamhet.

Sammanfattningsvis visar studien också att tillit och misstro samexisterar i relationerna mellan kommunen och de privata utförarna samtidigt som det medför utmaningar för de olika parterna. Frågor om uppföljning, kontroll och kvalitetssäkring undersöks också.

– En annan viktig slutsats från vår undersökning är att behovet av dialog mellan kunder och utförare är primärt för att åstadkomma en positiv spiral av kontroll och tillit baserat på goda grunder. Samtidigt fyller misstro en viktig roll för att minimera osäkerhet och för en trovärdig kvalitetssäkring av kundvalssystemen, avslutar Lena Högberg.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

Kommunpolitiker som roterar i svängdörren - 4,7 miljoner till ny forskning

Att vara kommunpolitiker och samtidigt ha starka företagskopplingar kan skapa risk för jäv och korruption. Ett nytt projekt ska undersöka hur vanligt det är att förtroendevalda sitter på dubbla stolar och vilka ekonomiska effekter det har.

Hur påverkas välfärden när samhällsfastigheter privatiseras? 4,5 miljoner till ny forskning

Det saknas tillräcklig kunskap om hur privatiseringen av olika typer av samhällsfastigheter, så som äldreboenden eller förskolor, påverkar den lokala välfärden. Ett nytt forskningsprojekt får bidrag av Forte för att belysa just det.

Människor som går i olika riktningar

Från demografi till bostäder - de många dimensionerna av social dumpning

Forskare undersöker fenomenet där vissa kommuner flyttar socialt utsatta invånare till andra delar av landet. Utifrån forskningen väcks nya frågor: möjliggör tomma bostäder social dumpning och hur hanterar kommunerna det?

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Rymden inte bara teknik – även plats för kultur och etik

I skuggan av raketer, satelliter och miljardärers rymdprojekt växer ett nytt forskningsfält fram. Det handlar om att förstå rymden även som en kulturell, politisk och etisk arena.

Inför klimatmötet COP30: ”Det ser riktigt risigt ut”

Det görs för lite och för långsamt. Den bistra bedömningen gör LiU-forskarna Mathias Fridahl och Maria Jernnäs inför årets stora internationella klimatmöte i brasilianska Belém. Men de flesta länder har inte gett upp klimatarbetet.

Brandman framför bilvrak.

Forskning om exoskelett, lokalvårdare och chefer får 16,7 miljoner

LiU får 16,7 miljoner kronor från Afa Försäkring. Forskningsprojekten handlar om exoskelett för räddningspersonal, sjukskrivning för lokalvårdare, hur det är att vara chef på deltid samt digitala arbetsmiljöer inom vård och omsorg.