Under årets sista CKS-seminarium presenterade Maria Solevid, docent i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet, resultat från den senaste SOM-undersökningen om samhällsoro som genomfördes 2021.
Vad är samhällsoro?
Seminariet började med en genomgång av vad begreppet ”samhällsoro” innebär. Maria Solevid förklarade att oro beror på osäkerhet, och försök att utveckla strategier för att minska osäkerheten. Känslan leder till att människor blir mer informationssökande och uppmärksamma, och kan lära sig nya saker för att hantera känslan. Samhällsoro förklarades därför vara de uppfattningar om risk och hot på den samhälleliga nivån, vilka varierar över tid.
Vilka framtidsproblem oroade vi oss för 2021?
Solevid fortsatte med att presentera de områden som folk rapporterat sig vara ”mycket oroliga” för. Mest oro kände folk inför den organiserade brottsligheten, tätt följt av oro för ökad narkotikaanvändning. Även oro för miljöförstöring, försämrad havsmiljö, klimatförändringar och terrorism var över hälften av respondenterna mycket oroade inför.
Dessa områden stämmer inte helt överens med de samhällsproblem som i samma undersökning angetts som viktigast. Det viktigaste samhällsproblemet var 2021 lag och ordning, vilket överensstämmer med oron, men på andraplats finns sjukvård, vilket inte är något som förekommer bland de områden som folk oroar sig mest för.
Minst oroade, förklarade Solevid, att folk var inför ekonomisk kris. Hon poängterar dock att undersökningen genomfördes innan nyligare utvecklingar i form av Rysslands krig mot Ukraina och den höga inflationen tagit plats. Andra områden som låg långt ner på oro-listan var situationen i USA, stor arbetslöshet och digital övervakning.
Förändringar i samhällsoro
För att visa hur förändringar i samhällsoro kan se ut, både på kort och lång sikt, gjorde Maria Solevid först en jämförelse mellan 2021 och 2017. Under tidsperioden hade oro för brottslighet, narkotika, försämrad havsmiljö och politisk extremism ökat, samtidigt som oro för klimatförändringar, terrorism och antibiotikaresistens minskat.
Den andra jämförelsen, som gjordes över en längre tidsperiod visade att oro för olika samhällsproblem varierar stort över tid. Oro för hög arbetslöshet har sedan 1991 minskat kraftigt, men har både gått upp och ner under olika tidpunkter. En ytterligare tanke som Solevid presenterade är att samhällsoro på någon nivå är relaterad till verkliga händelser. Ett tydligt exempel var en kraftigt ökad oro för framtida globala epidemier under 2020, vilket lär bero på covid-19-pandemin.
Hur skiljer sig samhällsoro mellan olika grupper?
Solevid gjorde sedan jämförelser mellan hur olika grupper rapporterat oro. Män och kvinnor förklaras oroa sig för ungefär samma saker, men kvinnor svarade i högre grad än män att olika samhällsproblem var ”mycket oroande”. De största skillnaderna fanns i oro för miljöförstöring och ökad främlingsfientlighet där kvinnor oroar sig mer för dessa samhällsproblem. Yngre personer oroar sig mest för klimat- och miljörelaterade samhällsproblem, samtidigt som äldre verkar oroa sig mer för lag och ordning. I helhet var äldre något mer oroade.
När skillnader mellan stad och land undersöks förklarade Solevid att det endast fanns små skillnader mellan stad och land, förutom när samtliga orter jämförs med Sveriges tre storstäder: Stockholm, Malmö och Göteborg. I dessa städer är miljöförstöring det samhällsproblem som folk oroar sig mest för, i kontrast till resterande orter, som sätter organiserad brottslighet på förstaplats. Sammanlagt är den totala oron lika stor, och skillnaderna kan i huvudsak förklaras av en högre utbildningsnivå och att storstädernas invånare tenderar att i högre grad stödja vänsterlutande partier, vilka också oroar sig mer för dessa frågor.
Politiska konsekvenser
Presentationen avslutades med en redovisning av hur samhällsoro kan ge politiska konsekvenser. Å ena sidan förklarar Solevid att oro kan bli en mobiliserande känsla genom det förhöjda informationssökningsintresset, men å andra sidan kan oro, i kombination med en misstro mot makthavare leda till en politisk förlamning. Oro kan alltså både öka och minska politiskt engagemang, beroende på tilltro till makthavare och demokrati. Vidare verkar de som oroar sig för något samhällsproblem också oroa sig för andra.
Samhällsoro har en svag korrelation med ett ökat politiskt intresse, och med en minskad nöjdhet med den svenska demokratin. En intressant observation som Solevid uppmärksammade under 2021, när Sverige hade en S-ledd regering, är att en ökad samhällsoro kombinerad med regeringssympatier leder till en minskad nöjdhet med svensk demokrati. Kombineras oron istället med oppositionssympatier försvinner sambandet.
