21 december 2022

Samhällsoro varierar över tid och kan leda till både politisk mobilisering och förlamning. Det berättar Maria Solevid under året sista CKS-seminarium.

Ungefär hälften av de som svarade på den senaste SOM-undersökningen oroade sig för miljöförstöring, försämrad havsmiljö och klimatförändringar. Fotograf: rrodrickbeiler

Under årets sista CKS-seminarium presenterade Maria Solevid, docent i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet, resultat från den senaste SOM-undersökningen om samhällsoro som genomfördes 2021.

Vad är samhällsoro?

Seminariet började med en genomgång av vad begreppet ”samhällsoro” innebär. Maria Solevid förklarade att oro beror på osäkerhet, och försök att utveckla strategier för att minska osäkerheten. Känslan leder till att människor blir mer informationssökande och uppmärksamma, och kan lära sig nya saker för att hantera känslan. Samhällsoro förklarades därför vara de uppfattningar om risk och hot på den samhälleliga nivån, vilka varierar över tid.

Vilka framtidsproblem oroade vi oss för 2021?

Solevid fortsatte med att presentera de områden som folk rapporterat sig vara ”mycket oroliga” för. Mest oro kände folk inför den organiserade brottsligheten, tätt följt av oro för ökad narkotikaanvändning. Även oro för miljöförstöring, försämrad havsmiljö, klimatförändringar och terrorism var över hälften av respondenterna mycket oroade inför.
Dessa områden stämmer inte helt överens med de samhällsproblem som i samma undersökning angetts som viktigast. Det viktigaste samhällsproblemet var 2021 lag och ordning, vilket överensstämmer med oron, men på andraplats finns sjukvård, vilket inte är något som förekommer bland de områden som folk oroar sig mest för.

Minst oroade, förklarade Solevid, att folk var inför ekonomisk kris. Hon poängterar dock att undersökningen genomfördes innan nyligare utvecklingar i form av Rysslands krig mot Ukraina och den höga inflationen tagit plats. Andra områden som låg långt ner på oro-listan var situationen i USA, stor arbetslöshet och digital övervakning.

Förändringar i samhällsoro

För att visa hur förändringar i samhällsoro kan se ut, både på kort och lång sikt, gjorde Maria Solevid först en jämförelse mellan 2021 och 2017. Under tidsperioden hade oro för brottslighet, narkotika, försämrad havsmiljö och politisk extremism ökat, samtidigt som oro för klimatförändringar, terrorism och antibiotikaresistens minskat.

Den andra jämförelsen, som gjordes över en längre tidsperiod visade att oro för olika samhällsproblem varierar stort över tid. Oro för hög arbetslöshet har sedan 1991 minskat kraftigt, men har både gått upp och ner under olika tidpunkter. En ytterligare tanke som Solevid presenterade är att samhällsoro på någon nivå är relaterad till verkliga händelser. Ett tydligt exempel var en kraftigt ökad oro för framtida globala epidemier under 2020, vilket lär bero på covid-19-pandemin.

Hur skiljer sig samhällsoro mellan olika grupper?

Solevid gjorde sedan jämförelser mellan hur olika grupper rapporterat oro. Män och kvinnor förklaras oroa sig för ungefär samma saker, men kvinnor svarade i högre grad än män att olika samhällsproblem var ”mycket oroande”. De största skillnaderna fanns i oro för miljöförstöring och ökad främlingsfientlighet där kvinnor oroar sig mer för dessa samhällsproblem. Yngre personer oroar sig mest för klimat- och miljörelaterade samhällsproblem, samtidigt som äldre verkar oroa sig mer för lag och ordning. I helhet var äldre något mer oroade.

När skillnader mellan stad och land undersöks förklarade Solevid att det endast fanns små skillnader mellan stad och land, förutom när samtliga orter jämförs med Sveriges tre storstäder: Stockholm, Malmö och Göteborg. I dessa städer är miljöförstöring det samhällsproblem som folk oroar sig mest för, i kontrast till resterande orter, som sätter organiserad brottslighet på förstaplats. Sammanlagt är den totala oron lika stor, och skillnaderna kan i huvudsak förklaras av en högre utbildningsnivå och att storstädernas invånare tenderar att i högre grad stödja vänsterlutande partier, vilka också oroar sig mer för dessa frågor.

Politiska konsekvenser

Presentationen avslutades med en redovisning av hur samhällsoro kan ge politiska konsekvenser. Å ena sidan förklarar Solevid att oro kan bli en mobiliserande känsla genom det förhöjda informationssökningsintresset, men å andra sidan kan oro, i kombination med en misstro mot makthavare leda till en politisk förlamning. Oro kan alltså både öka och minska politiskt engagemang, beroende på tilltro till makthavare och demokrati. Vidare verkar de som oroar sig för något samhällsproblem också oroa sig för andra.

Samhällsoro har en svag korrelation med ett ökat politiskt intresse, och med en minskad nöjdhet med den svenska demokratin. En intressant observation som Solevid uppmärksammade under 2021, när Sverige hade en S-ledd regering, är att en ökad samhällsoro kombinerad med regeringssympatier leder till en minskad nöjdhet med svensk demokrati. Kombineras oron istället med oppositionssympatier försvinner sambandet.

Kontakt

Mer om CKS seminarieserie

Fler nyheter från CKS

En kvinna sitter vid ett konferensbord med en dator och kaffekoppar framför sig

Årets kommunuppsats handlar om gränsdragningar i kommunalt beslutsfattande

Kristin Löf, tidigare masterstudent i statsvetenskap med inriktning på offentlig förvaltning, skrev den vinnande uppsatsen i 2024 års uppsatstävling på CKS.

Josefina Syssner expert i nytillsatt statlig utredning

I somras beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredning för att lämna förslag på utformning av den framtida regionala utvecklings- och landsbygdspolitiken. Josefina Syssner, forskare på CKS, deltar i utredningen som expert.

En flyttkartong på marken bredvid en man där bara benen syns

Drygt 4,9 miljoner till projekt om social dumpning

I vilken utsträckning förekommer social dumpning och vilka sociala konsekvenser kan det få? Det är några av frågeställningarna som ska undersökas i ett nytt projekt på LiU som fått drygt 4,9 miljoner kronor från FORTE. Projektet leds av CKS.

Senaste nytt från LiU

Forskare i labbrock håller blå platta (solcell) med pincett.

Så kan giftfria och effektiva solceller tillverkas

Storskalig produktion av organiska solceller med hög effektivitet och minimal miljöpåverkan. Det kan nu bli möjligt genom en ny designprincip som utvecklats vid LiU.

Kvinna står och tittar ut över havet.

Marietta Radomska har ett livligt intresse för döden

Marietta Radomska överraskar. Hon forskar kring död och sorg men är själv livlig och full av passion för det hon sysslar med. Just nu driver hon ett projekt som handlar om ekologisk sorg. Någonstans finns en förhoppning om att förändra världen.

Polisbil, avspärrat.

Ny forskning stärker kommuners krisberedskap

Sveriges kommuner står inför stora krisutmaningar. För att möta dessa krav startar nu ett forskningsprojekt som undersöker hur ledarskapet för att utveckla och organisera förmåga till kommunal krisberedskap kan stärkas.