Arbetslöshet bland ungdomar och stigande konsumtionskrav är några av de faktorer som gör unga vuxna extra sårbara. Nu har Erik Eriksson på Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) fått 5 miljoner kronor från FORTE till projektet ”Skuldtyngd – Unga vuxna och skuldens dimensioner”, för att fördjupa sig i problematiken ur flera olika perspektiv. Unga vuxna definieras i det här sammanhanget som mellan 18 och 25 år.
– Det här är ett viktigt område, särskilt eftersom det idag inte finns mycket forskning om ungas överskuldsättning och de sociala aspekterna. Problemen som uppstår för unga kan bli långvariga, därför är det viktigt att förstå bakomliggande orsaker för att kunna hantera det så tidigt som möjligt, säger Erik Eriksson, doktor i socialt arbete och biträdande universitetslektor vid CKS.
– Problemet är inte nytt, men det har uppmärksammats mer på senare tid, när coronapandemin slagit till och lett till att unga vuxna drabbats ännu hårdare.
Tillsammans med Tobias Davidsson från Göteborgs universitet ska Eriksson undersöka ungas överskuldsättning, framför allt dess sociala aspekter. Sociala aspekter handlar här till exempel om hur den ekonomiska skuldsättningen påverkar individens självuppfattning och sociala relationer, liksom inträde i vuxenlivet.
Ambitionen är att följa överskuldsatta unga under en treårsperiod för att titta på hur processen ser ut när en ung vuxen hamnar i en problematisk skuldsättning, och vad som händer över den här tiden. Blir läget bättre, finns det någon ljusning eller blir det sämre med tiden?
– Vår ambition är att bidra med ny kunskap på flera olika plan. Genom våra empiriska undersökningar belyser vi frågan om unga vuxnas överskuldsättning på ett kvalitativt och djupgående sätt. Teoretiskt skiljer sig projektet från en klar majoritet av forskningen på området genom att vi studerar överskuldsättning som ett socialt, relationellt och multidimensionellt fenomen, snarare än som ett individuellt ekonomiskt problem, avslutar Erik Eriksson.
