30 mars 2020

Mängder av sensorer håller koll och larmar vid fel eller avvikelser i industrins produktionssystem. I ett Vinnova-finansierat projekt ska artificiell intelligens nu användas för att hitta mönster i avvikelserna och förhindra att felen uppstår.

Fotograf: sergeyryzhov
Med hjälp av AI kan mönster upptäckas i de fel och avvikelser som uppstår i industrins produktionssystem.  

– Det finns en stor potential i att kombinera de kunskaper vi har inom artificiell intelligens, AI, med livscykeltekniker för att förbättra både miljön och företagens ekonomi, säger Tomohiko Sakao, biträdande professor vid avdelningen Industriell miljöteknik.

Tomohiko Sakao är koordinator för det treåriga projektet Adapt2030, finansierat av Vinnova inom det strategiska innovationsprogrammet Produktion 2030. Vinnova bidrar med drygt nio miljoner kronor. Målet för hela satsningen är att med forskning bidra till en mer konkurrenskraftig svensk produktion 2030 och användningen av AI är här en viktig del.

Mönster kan ge svar

Det finns idag mängder av insamlade data om fel och avvikelser i industrins produktionssystem, det handlar om avvikelser vid tillverkning, montering och även fel som uppstår när produkten används och underhålls.

Foto Monica Westman– Vi har ett antal digitala tekniker som gör det möjligt att återkoppla fel och avvikelser från produktion, montering, användning och underhåll, tillbaka till design och konstruktion under en produkts hela livslängd, säger Tomohiko Sakao.

Tanken är nu att med hjälp av AI-algoritmer hitta mönster i felen och avvikelserna för att kunna definiera de faktorer som leder till fel. Det blir då möjligt att snabbt reagera på felen och även förhindra att de uppstår. En kritiskt design- eller konstruktionsdetalj kanske snabbt kan ändras. En produkt kan också bete sig olika beroende på vilken i miljö den används, om det exempelvis är fuktigt, sandigt, blåsigt, inom- eller utomhus, och förhoppningen är också att design och produktion ska kunna anpassas, beroende på hur och var produkten ska användas.

– Det finns enstaka vetenskapliga arbeten från Nordamerika där positiva resultat av den här typen har rapporterats och vårt mål är att ha framme en demonstrator om tre år där vi kan vissa att detta fungerar, inte bara teoretiskt utan även i praktiken. Det här är både ett steg mot en mer cirkulär ekonomi och en möjlighet att få ut AI till praktisk nytta i företagen, säger Tomohiko Sakao.

Adapt2030

Adapt 2030 står för Adaptive lifecycle design by applying digitalization and AI techniques to production. Förutom forskare vid LiU deltar även forskare vid Mälardalens högskola i projektet liksom storföretag som Volvo Construction Equipment och Siemens Industrial Turbomachinery, AI-företag som Addiva och Imagimob, konsultföretaget Semcon samt Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.
Projektet ska vara avslutat i februari 2023.

Forskning industriell miljöteknik

En man som knäböjer framför en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Samtidigt visar LiU-forskning att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

Senaste nytt från LiU

En grupp människor i blå tröjor utanför en byggnad.

Först med studentavdelning i kommunal vård och omsorg

Studenter från fyra olika utbildningar får arbeta tillsammans i team på en korttidsavdelning vid Åleryds vårdboende. Linköpings kommun och Linköpings universitet testar en ny modell för hur framtidens vård- och omsorgspersonal utbildas.

En person i vit rock och blå handskar håller ett lila föremål framför ett mikroskop.

Hälsodata ska ge bättre vård och nya innovationer

Den 1 september tillträdde Mattias Ekstedt, biträdande professor på LiU som föreståndare för Centrum för informationsdriven precisionshälsa, CIP. CIP är en gemensam satsning från LiU och Region Östergötland inom AI, hälsodata och precisionshälsa.

Män och kvinnor i högtidsdräkt med fanor i bakgrunden.

Högtid med hedersdoktorer på middag

Vad pratar sex hedersdoktorer om på en middag? Ett nytt evenemang låter publiken tjuvlyssna på deras samtal. Promoveringen av hedersdoktorer vid Linköpings universitet flyttas nu från vårens till höstens akademiska högtid.