30 mars 2020

Mängder av sensorer håller koll och larmar vid fel eller avvikelser i industrins produktionssystem. I ett Vinnova-finansierat projekt ska artificiell intelligens nu användas för att hitta mönster i avvikelserna och förhindra att felen uppstår.

Med hjälp av AI kan mönster upptäckas i de fel och avvikelser som uppstår i industrins produktionssystem.   sergeyryzhov

– Det finns en stor potential i att kombinera de kunskaper vi har inom artificiell intelligens, AI, med livscykeltekniker för att förbättra både miljön och företagens ekonomi, säger Tomohiko Sakao, biträdande professor vid avdelningen Industriell miljöteknik.

Tomohiko Sakao är koordinator för det treåriga projektet Adapt2030, finansierat av Vinnova inom det strategiska innovationsprogrammet Produktion 2030. Vinnova bidrar med drygt nio miljoner kronor. Målet för hela satsningen är att med forskning bidra till en mer konkurrenskraftig svensk produktion 2030 och användningen av AI är här en viktig del.

Mönster kan ge svar

Det finns idag mängder av insamlade data om fel och avvikelser i industrins produktionssystem, det handlar om avvikelser vid tillverkning, montering och även fel som uppstår när produkten används och underhålls.

Foto Monica Westman– Vi har ett antal digitala tekniker som gör det möjligt att återkoppla fel och avvikelser från produktion, montering, användning och underhåll, tillbaka till design och konstruktion under en produkts hela livslängd, säger Tomohiko Sakao.

Tanken är nu att med hjälp av AI-algoritmer hitta mönster i felen och avvikelserna för att kunna definiera de faktorer som leder till fel. Det blir då möjligt att snabbt reagera på felen och även förhindra att de uppstår. En kritiskt design- eller konstruktionsdetalj kanske snabbt kan ändras. En produkt kan också bete sig olika beroende på vilken i miljö den används, om det exempelvis är fuktigt, sandigt, blåsigt, inom- eller utomhus, och förhoppningen är också att design och produktion ska kunna anpassas, beroende på hur och var produkten ska användas.

– Det finns enstaka vetenskapliga arbeten från Nordamerika där positiva resultat av den här typen har rapporterats och vårt mål är att ha framme en demonstrator om tre år där vi kan vissa att detta fungerar, inte bara teoretiskt utan även i praktiken. Det här är både ett steg mot en mer cirkulär ekonomi och en möjlighet att få ut AI till praktisk nytta i företagen, säger Tomohiko Sakao.

Adapt2030

Adapt 2030 står för Adaptive lifecycle design by applying digitalization and AI techniques to production. Förutom forskare vid LiU deltar även forskare vid Mälardalens högskola i projektet liksom storföretag som Volvo Construction Equipment och Siemens Industrial Turbomachinery, AI-företag som Addiva och Imagimob, konsultföretaget Semcon samt Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.
Projektet ska vara avslutat i februari 2023.

Forskning industriell miljöteknik

LiU-professor bidrar till en ny ISO-standard i världen

Det finns hundratals definitioner av cirkulär ekonomi i världen, vilket skapar förvirring. LiU-forskning med professor Mattias Lindahl i spetsen, har bidragit till att en ny ISO-standard kan råda bot på detta.

Två kvinnliga studenter vid arbetsbänk, demonterar lampa.

Studenterna granskar Ikeas produkter

Ta isär några Ikea-produkter och dokumentera möjligheten att laga, byta ut och återbruka delarna. Det är en del av ett forskningsprojekt där LiU-studenterna får samarbeta med den svenska möbeljätten.

Foto på kvinnlig forskarstuderande i sitt kontor.

Biogas i Brasilien en resurs som inte används

Brasilien har en betydande kapacitet att producera biogas från organiskt avfall. Men den har ännu inte realiserats. Hanna Zanatta har studerat samhällspolitiska aspekter som påverkar införandet av biogassystem.

Senaste nytt från LiU

Stor donation ger fem nya professorer vid LiU

En donation på 125 miljoner kronor möjliggör inrättandet av fem nya professurer inom Filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet. Donationen riktas till ämnena nationalekonomi, statsvetenskap och historia.

Förmultnat löv.

En kemisk gåta löst – reaktionen som förklarar stora kolsänkor

En gåta som gäckat forskarvärlden i 50 år har nu fått sitt svar. Forskare från bland annat LiU har visat att en särskild typ av kemisk reaktion kan förklara varför organiskt material i sjöar och vattendrag är så motståndskraftigt mot nedbrytning.

Flaggor vajar utanför Studenthuset.

LiU:s nya universitetsdirektör – en erfaren och driven chef

Anna Thörn blir ny universitetsdirektör vid LiU. Hon jobbar för närvarande som regiondirektör i Region Dalarna och har tidigare haft flera chefsbefattningar i Östergötland, bland annat som kommundirektör i både Norrköping och Söderköping.