30 mars 2020

Mängder av sensorer håller koll och larmar vid fel eller avvikelser i industrins produktionssystem. I ett Vinnova-finansierat projekt ska artificiell intelligens nu användas för att hitta mönster i avvikelserna och förhindra att felen uppstår.

Med hjälp av AI kan mönster upptäckas i de fel och avvikelser som uppstår i industrins produktionssystem.   Fotograf: sergeyryzhov

– Det finns en stor potential i att kombinera de kunskaper vi har inom artificiell intelligens, AI, med livscykeltekniker för att förbättra både miljön och företagens ekonomi, säger Tomohiko Sakao, biträdande professor vid avdelningen Industriell miljöteknik.

Tomohiko Sakao är koordinator för det treåriga projektet Adapt2030, finansierat av Vinnova inom det strategiska innovationsprogrammet Produktion 2030. Vinnova bidrar med drygt nio miljoner kronor. Målet för hela satsningen är att med forskning bidra till en mer konkurrenskraftig svensk produktion 2030 och användningen av AI är här en viktig del.

Mönster kan ge svar

Det finns idag mängder av insamlade data om fel och avvikelser i industrins produktionssystem, det handlar om avvikelser vid tillverkning, montering och även fel som uppstår när produkten används och underhålls.

Foto Monica Westman– Vi har ett antal digitala tekniker som gör det möjligt att återkoppla fel och avvikelser från produktion, montering, användning och underhåll, tillbaka till design och konstruktion under en produkts hela livslängd, säger Tomohiko Sakao.

Tanken är nu att med hjälp av AI-algoritmer hitta mönster i felen och avvikelserna för att kunna definiera de faktorer som leder till fel. Det blir då möjligt att snabbt reagera på felen och även förhindra att de uppstår. En kritiskt design- eller konstruktionsdetalj kanske snabbt kan ändras. En produkt kan också bete sig olika beroende på vilken i miljö den används, om det exempelvis är fuktigt, sandigt, blåsigt, inom- eller utomhus, och förhoppningen är också att design och produktion ska kunna anpassas, beroende på hur och var produkten ska användas.

– Det finns enstaka vetenskapliga arbeten från Nordamerika där positiva resultat av den här typen har rapporterats och vårt mål är att ha framme en demonstrator om tre år där vi kan vissa att detta fungerar, inte bara teoretiskt utan även i praktiken. Det här är både ett steg mot en mer cirkulär ekonomi och en möjlighet att få ut AI till praktisk nytta i företagen, säger Tomohiko Sakao.

Adapt2030

Adapt 2030 står för Adaptive lifecycle design by applying digitalization and AI techniques to production. Förutom forskare vid LiU deltar även forskare vid Mälardalens högskola i projektet liksom storföretag som Volvo Construction Equipment och Siemens Industrial Turbomachinery, AI-företag som Addiva och Imagimob, konsultföretaget Semcon samt Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.
Projektet ska vara avslutat i februari 2023.

Forskning industriell miljöteknik

Forskare håller en lysande glasplatta i pincett.

Framtidens lysdioder är billiga och miljövänliga

Kostnad, teknisk prestanda och miljöpåverkan – det är de tre viktigaste aspekterna för att en ny typ av lysdiodsteknik ska få brett kommersiellt genomslag på i samhället. Det har LiU-forskare kommit fram till i ett tvärvetenskapligt samarbete.

Porträttbild, vinnlig forskare.

Nytt verktyg kan mäta industrins cirkulära beredskap

Hur ska ett företag mäta sitt arbete med återtillverkning och cirkulär ekonomi? LiU-forskaren Jelena Kurilova-Palisaitiene har tagit fram ett verktyg för just detta. Enligt henne lämpar sig Sverige särskilt bra för återtillverkning.

Byggnad från utsidan, skylt med

Tvärvetenskaplig forskning på IVA:s 100-lista

Fem forskningsprojekt från LiU finns med på 100-listan från IVA 2024. Listan samlar årligen projekt som har stor potential att komma till nytta i samhället. Årets lista har fokus på innovation genom tvärvetenskap.

Senaste nytt från LiU

En utomhusmässa vid Linköpings universitet där industriföretag och studenter möts. Två stora kranar håller upp banderoller, och flera personer står runt specialbyggda cyklar och diskuterar.

Max kombinerar forskning och vanliga arbetet: "Verkligen ett privilegium"

Sedan hösten 2022 är Max Ahlqvist en av Linköpings universitets industridoktorander. På företaget Epiroc Rock Drills AB bedriver han forskning inom hållfasthetslära och material i kombination med sina vanliga arbetsuppgifter.

Manlig forskare i campusmiljö.

Influencers behöver sin frihet i ny digital industri

Influencers behöver en viss frihet för att fungera, även om deras jobb sker i samarbete med något varumärke. Sociala medier utgör en ny typ av industri, men i utvecklingen av den är det viktigt att tänka på användarnas välmående

Från studentliv till framgång

Niclas Söör sög ut det göttigaste ur studentlivet vid LiU. Det formade karriären. Här fick han idén till Dospace, ett slags kontorshotell med nära 1 400 medlemmar på elva platser i Sverige.