Hållbarhet / LiU Sustainable

LiU-forskning för Agenda 2030

En flygplats med FN:s miljömål på fönstret ut mot flygplanenFN:s miljömål Foto Susie Hedberg

Omfattar miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Starka forskargrupper finns exempelvis inom klimat och klimatpolitik, ekologi, hållbara städer, cirkulär ekonomi, biogas, industriell symbios, miljöledning, nya material och lantbruk.

Biogas

Biogas bidrar till FN:s samtliga hållbarhetsmål. LiU har stark tvärvetenskaplig forskning som täcker hela vägen från förfining av processerna till distribution, användning och biogasens samhällseffekter. LiU är även värduniversitet för nationella Biogas research center, BRC.

Cirkulär ekonomi

Innefattar resurssnåla lösningar, livscykelbaserade affärsmodeller och en utveckling av kombinerade produkt- och tjänsteerbjudanden. Här samsas teknik, ekonomi och samhällsvetenskap, och forskningen bedrivs i nära samarbete med små och stora företag.
LiU koordinerar även forskningsprogrammet Mistra REES - resurseffektivitet och effektiva lösningar vars vision är att påskynda omvandlingen inom svensk tillverkande industri mot en cirkulär och hållbar ekonomi.

Ekologi

Forskningen handlar såväl om hur djur och växter påverkas av sin omgivning och av varandra som människans roll i ekosystemet och hur viktiga näringsämnen som kol, klor och växthusgaser, som koldioxid och metan, cirkulerar i olika ekosystem.

Hållbara städer

Här samsas tekniska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga utgångspunkter. Industrins roll i staden studeras liksom hur valet av tekniska system styr människors agerande. Forskningen sträcker sig från studier av cykling, trafik och hållbarhet i Norrköping och Linköping till resurshantering och hållbar utveckling i världens megastäder.

Klimat och klimatpolitik

Forskningen är tvärvetenskaplig där naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och humanistiska traditioner förenas. Klimatproblemet sätts i sitt sammanhang med andra åtgärder för hållbar utveckling. Forskarna studerar även hur kunskap och kommunikation används som underlag för beslut liksom om storskalig manipulering av klimatet.

Miljöledning

Fokus för forskningen ligger på förändringsarbete och miljömanagement och den bedrivs utifrån såväl tekniska som ekonomiska och samhällsvetenskapliga utgångspunkter. Industriell symbios mellan lokala och regionala aktörer möjliggör en effektivare användning av material, energi och andra resurser. Miljöproblem och miljöperspektiv leder till förändringar samtidigt som politik och system ibland konserverar gamla tänkesätt och blir till hinder för utvecklingen mot ett mer resurssnålt samhälle.

Nya material

Vid LiU finns AFM, regeringens strategiska satsning på Avancerade Funktionella Material, med såväl grundforskning som tillämpad forskning kring nya material för effektivare energiomvandling, vit LED-belysning, vattenrening, elektroniska växter med mera för ökad hållbarhet.

Skog och lantbruk

Skogen och lantbruket är centrala resurser för en hållbar samhällsutveckling. Vid LiU bedrivs framstående forskning kring nya material från skogen och LiU är också värduniversitet för Vinnväxt-programmet Agtech 2030.

Närliggande forskningsområden som innefattar ökad hållbarhet Energi (och energieffektivitet), Flöden och föroreningar, Grön humaniora, (hållbar) Produktion och (hållbara) Transporter.

Forskning

Biogas

Virtuella världar: digital teknik i styrning av klimat och biologisk mångfald

Virtuella världar undersöker digitala teknikers roll i styrning av frågor om klimatförändringar och biologisk mångfald. Programmet granskar hur tekniken kan förbättra miljöstyrning och inkludera lokal kunskap för hållbar utveckling.

Svart bil tankas med biogas.

Biogas Solutions Research Center

BSRC är ett nationellt kompetenscentrum för biogasforskning som administreras av LiU. Det är en bas för utvecklingen av innovativa och resurseffektiva biogaslösningar ofta med positiva, lokala och regionala effekter på miljö och ekonomi

Liten båt på flod i Amazonas.

Hållbar förvaltning av Amazonas skogar

Projektet utforskar hur olika förvaltningsstrategier påverkar både gasutsläpp samt trädens och den närliggande jordens assimilation inom Amazonasregionen.

Cirkulär ekonomi

En snickare jobbar vid en arbetsbänk

Cirkulära arbetskläder

Projektet undersöker de legala och ekonomiska för- och nackdelarna med modulära arbetskläder, både ur ett leverantörs och kundperspektiv och även aktörers upplevda värde av kläderna.

AI skapat bild på en fiktiv stad i akvarell teknik.

Centrum för affärsmodellsinnovation

Centrum för affärsmodellsinnovation (CBMI) har sin utgångspunkt i företagens roll i samhället och sättet som affärsmodeller förändras och förnyas över tid - för att kunna anpassas till förändringar i samhället.

Trafikmyller i storstad.

Miljökontot

För att snabba på omställningen till fossilfria och hållbara godstransporter har detta projekt tagit fram verktyg och arbetssätt som stödjer ett mer proaktivt och strategiskt miljöarbete i godstransportföretag.

Ekologi

Hållbara städer

Virtuella världar: digital teknik i styrning av klimat och biologisk mångfald

Virtuella världar undersöker digitala teknikers roll i styrning av frågor om klimatförändringar och biologisk mångfald. Programmet granskar hur tekniken kan förbättra miljöstyrning och inkludera lokal kunskap för hållbar utveckling.

Hållbar utveckling och strategi

Forskargruppen Hållbar utveckling och strategi fokuserar på strategiskt hållbarhetsarbete inom företag och offentliga organisationer. Med utgångspunkt från miljöperspektivet arbetar vi med cirkulär ekonomi och de Globala målen inom Agenda 2030.

Att vända strömmen

Projektet "Att vända strömmen" syftar till att med hjälp av så kallade megaspel öka kunskapen om hur energisystemets utformning och framtida omvandling påverkar omgivande samhälle, miljö och klimat.

Klimat och klimatpolitik

Virtuella världar: digital teknik i styrning av klimat och biologisk mångfald

Virtuella världar undersöker digitala teknikers roll i styrning av frågor om klimatförändringar och biologisk mångfald. Programmet granskar hur tekniken kan förbättra miljöstyrning och inkludera lokal kunskap för hållbar utveckling.

Datahall

Megabytes vs Megawatts: Att förstå infrastrukturella spänningar mellan datahallar och elnät för en hållbar digitalisering

Megabytes vs Megawatts är ett forskningsprojekt som studerar datahallar och deras miljöhållbarhet.

En bild på en metallaser.

Hållbarhetssäkring av leverantörskedjor

Projektet studerar modeller och tillvägagångssätt som stora företag arbetar med för att främja en uppströms hållbarhetssäker leverantörskedja, identifiera framgångsfaktorer och ta fram en ny unik modell för hållbarhetssäkring av leverantörer.

Miljöledning

Virtuella världar: digital teknik i styrning av klimat och biologisk mångfald

Virtuella världar undersöker digitala teknikers roll i styrning av frågor om klimatförändringar och biologisk mångfald. Programmet granskar hur tekniken kan förbättra miljöstyrning och inkludera lokal kunskap för hållbar utveckling.

En hand håller en glasbubbla

Mot ett grönt digitalt folkhem

Digitaliseringen förändrar hur människor lever sina liv, i hemmet och i samhället. Förändringarna handlar inte bara om ny teknik, utan också om nya sätt att lösa uppgifter och hur vi organiserar vårt samhälle för att tillsammans skapa ett gott liv.

Trafikmyller i storstad.

Miljökontot

För att snabba på omställningen till fossilfria och hållbara godstransporter har detta projekt tagit fram verktyg och arbetssätt som stödjer ett mer proaktivt och strategiskt miljöarbete i godstransportföretag.

Nya material

Skog och lantbruk

Virtuella världar: digital teknik i styrning av klimat och biologisk mångfald

Virtuella världar undersöker digitala teknikers roll i styrning av frågor om klimatförändringar och biologisk mångfald. Programmet granskar hur tekniken kan förbättra miljöstyrning och inkludera lokal kunskap för hållbar utveckling.

En snickare jobbar vid en arbetsbänk

Cirkulära arbetskläder

Projektet undersöker de legala och ekonomiska för- och nackdelarna med modulära arbetskläder, både ur ett leverantörs och kundperspektiv och även aktörers upplevda värde av kläderna.

Tecknade figurer med banderollen

Lokala solelgemenskaper – en väg mot stärkt energidemokrati?

Vi undersöker vilka drivkrafter som finns för lokala aktörer att initiera lokala solelgemenskaper, vilka hinder som uppstår, och på vilket sätt lokala solelgemenskaper kan bidra till stärkt energidemokrati.

Nyheter

Biogas

Foto på kvinnlig forskarstuderande i sitt kontor.

Biogas i Brasilien en resurs som inte används

Brasilien har en betydande kapacitet att producera biogas från organiskt avfall. Men den har ännu inte realiserats. Hanna Zanatta har studerat samhällspolitiska aspekter som påverkar införandet av biogassystem.

Två kvinnor i laboratoriet. De pekar på något utanför bild.

Nytt men ändå samma - Temas laboratorium återinvigt

Sedan sommaren 2020 har Tema Miljöförändrings laboratorium restaurerats efter en brand. När det nu är klart är det mesta sig likt. Ingen kunde nämligen komma på något med lokalerna som de ville ändra.

Jonas Ammenberg.

LiU:s forskare sprider internationell kunskap om biogas

En rapport från IEA Bioenergy belyser olika perspektiv på att använda biogas i transportsektorn. "Forskningen visar att väl designade biogaslösningar är konkurrenskraftiga", säger Jonas Ammenberg, universitetslektor vid LiU.

Cirkulär ekonomi

Världens första ISO-standarder för cirkulär ekonomi klara

Flera forskare från LiU har deltagit i arbetet med att ta fram världens första ISO-standarder för en cirkulär ekonomi. Målet är ett mer hållbart samhälle.

LiU-professor bidrar till en ny ISO-standard i världen

Det finns hundratals definitioner av cirkulär ekonomi i världen, vilket skapar förvirring. LiU-forskning med professor Mattias Lindahl i spetsen, har bidragit till att en ny ISO-standard kan råda bot på detta.

Två kvinnliga studenter vid arbetsbänk, demonterar lampa.

Studenterna granskar Ikeas produkter

Ta isär några Ikea-produkter och dokumentera möjligheten att laga, byta ut och återbruka delarna. Det är en del av ett forskningsprojekt där LiU-studenterna får samarbeta med den svenska möbeljätten.

Ekologi

Vildsvin.

Bättre viltövervakning med ny beräkningsmetod

Ökar eller minskar viltpopulationerna i Sverige? Det är svårt att räkna vilda djur, men antalet som fälls genom jakt ger en indikation. Nu blir statistiken tydligare och mer användbar med en ny modell för att beräkna hur mycket vilt som jagas.

Två unga kvinnor tar prover i en odling framför flervåningshus.

Stadsodling - bara gott eller också en risk?

I många städer märks ett växande intresse för att odla ätbart. Närodlade grönsaker, frisk luft och social gemenskap lockar. Men finns det också en baksida av stadsodling i form av läckage av näringsämnen till vattendrag? Det vill forskare ta reda på.

fjällräv.

Arter vid polerna drabbas hårt av klimatförändringar

En stor mängd arter kommer att dö ut till följd av den globala uppvärmningen. Det förutspår en matematisk modell utvecklad vid LiU. I forskarnas simuleringar slår klimatförändringarna särskilt hårt mot ekosystem vid polerna.

Hållbar städer

Foto på kvinnlig forskarstuderande i sitt kontor.

Biogas i Brasilien en resurs som inte används

Brasilien har en betydande kapacitet att producera biogas från organiskt avfall. Men den har ännu inte realiserats. Hanna Zanatta har studerat samhällspolitiska aspekter som påverkar införandet av biogassystem.

Tankstation för bränslet HVO

Svårt skapa hållbara transportkedjor

Både transportföretag och handelsföretag har höga ambitioner när det gäller hållbara transporter. Det finns dock ett antal utmaningar kvar att hantera innan hela transportkedjan blir hållbar, visar forskare vid LiU och Linnéuniversitetet.

BRC gör studiebesök på Skövde biogas.

Biogas – ett område där Sverige kan bidra till en hållbar värld

Biogas Research Center vid Linköpings universitet bjuder genom boken ”Biogas i det hållbara samhället” på en resa genom Sverige som visar hur biogaslösningar gör städer, regioner och företag bättre och hur vi också kan bidra till en bättre värld.

Klimat och klimatpolitik

CO2 skrivet på blå himmel med bokstäver av moln.

Riskfylld väg mot klimatmål för Stockholm

Stockholms mål är att år 2030 fånga in mer koldioxid än vad som släpps ut. Därför satsar staden på ny teknik vid kraftvärmeverket Värtaverket. Men det är en strategi som antagits utan tillräcklig diskussion om riskerna, konstaterar forskare vid LiU.

LiU-professor bidrar till en ny ISO-standard i världen

Det finns hundratals definitioner av cirkulär ekonomi i världen, vilket skapar förvirring. LiU-forskning med professor Mattias Lindahl i spetsen, har bidragit till att en ny ISO-standard kan råda bot på detta.

Astronomen som vände blicken mot jorden

Magnus Gålfalk var tio år när han blev fascinerad av rymden. Doktorsavhandlingen handlade om hur stjärnor bildas. Men nu har han vänt blicken mot jorden och ägnar sig åt klimatforskning vid Linköpings universitet istället.

Miljöledning

Nya material

Mats Fahlman vid Laboratoriet för Organisk Elektronik.

380 miljoner till träforskning inom WWSC

Wallenbergstiftelsen anslår 380 miljoner kronor till träforskning i Wallenberg Wood Science Center, WWSC. Uppskattningsvis en fjärdedel av pengarna går till LiU, som driver programmet tillsammans med KTH och Chalmers. Målet: att bli främst i världen.

Spin-polariserad ljusemitterande halvledarstruktur.

Storsatsning på materialforskning för hållbarhet

En miljardsatsning på forskning sker nu inom Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability, WISE, som ska leda till utveckling av hållbara och effektiva material för att lösa några av samtidens stora utmaningar. LiU är värduniversitet.

Mikhail Vagin och Penghui Ding arbetar i laboratoriet.

De har tagit fram det första organiska batteriet

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har för första gången demonstrerat ett organiskt batteri. Det är ett så kallad redox-flödesbatteri, ett stort batteri som kan lagra vind- och solenergi och exempelvis användas som powerbank för bilar.

Skog och lantbruk

Traktor med såmaskin på åker.

Ny teknik ska säkra framtidens skördar

Katastrofer och klimatförändringar ställer lantbrukarna inför monumentala utmaningar samtidigt som de ska föda en alltjämt växande befolkning. Men med hjälp av högteknologiska lösningar kan framtidens matproduktion öka på ett hållbart sätt.

En ung man och en ung kvinna står bredvid sin monter på en mässa

Silvermedalj till Agtech2030

Ett svenskt team från innovationsplattformen Agtech2030 fick silvermedalj i Agritechnica Innovation Award för en innovation som kan förhindra markpackning och bidra till framtida matförsörjning.

Karola Reuterström (Stora Lövhulta gård), Per Frankelius (Linköpings universitet) och Mattias Larsson (Abbotnäs säteri).

Klimatsmart lantbruksrobot löser problemen

En uppfinning av LiU-forskaren Per Frankelius och två lantbrukare i Sörmland kan bli ett viktigt steg för att elektrifiera lantbruket. På köpet minskar andra problem i jordbruket som hårt packade jordar, utsläpp och sämre skördar.

Närliggande forskningsområden