Forskning vid Medicinska fakulteten

Geriatrik

Den geriatriska forskningen vid LiU är inriktad på två huvudområden. Det första rör den äldre individen, hennes åldrande, sjukdomar och hur vi i vården bäst möter den åldrade individens behov.

Allmänmedicin

Bred forskning med ett patientnära perspektiv. Forskning och undervisning i allmänmedicin berör många stora patientgrupper och sjukdomspanoraman i primärvården.

Bojmars forskargrupp

Cancer är en systemisk sjukdom. Vår forskning fokuserar på att förstå överhörning mellan olika organ i människokroppen och hur detta påverkar cancerutvecklingen. Vi fokuserar främst på gastrointestinala cancerformer och deras vanliga levermetastaser.

Zetterqvists forskargrupp

Vår forskning syftar till att utveckla nya och effektiva metoder för att förebygga och behandla självskadebeteende och svårigheter med känsloreglering som är ett avsevärt hälsoproblem hos barn och ungdomar.

Enheten för unga överlevare

Vår forskning syftar till att bättre förstå utvecklingen hos barn som varit svårt sjuka tidigt i livet. Vidare också att utveckla och studera interventioner som på lång sikt ökar barnens funktion i vardagen.

Arbetsterapiforskning

Arbetsterapiforskning syftar till att minska funktionshinder i samhället oavsett funktionsnedsättning. Inom vår arbetsterapiforskning finns fyra olika forskningsteman med tillhörande forskningsprojekt.

e-Hälsa - ett styrkeområde

e-Hälsa är ett styrkeområde i samarbete mellan LiU  och Region Östergötland. Styrkeområdenas uppdrag är att bedriva internationellt framstående forskning, samt skapa en inkluderande forskningsmiljö med hög vetenskaplig nivå.

MHED-Lab: Levnadsvanor och hälsointerventioner

MR-trångest

För de allra flesta personer fungerar det att göra en magnetkameraundersökning (MR-undersökning) men för en del kan det upplevas obehagligt. Det finns flera anledningar till detta obehag, som vi kallar "MR-trångest".

Forskningsgruppen för medicinsk pedagogik

Vi bedriver spetsforskning inom medicinsk pedagogik i ett brett perspektiv. Allt lärande inom både utbildning och inom hälso- och sjukvård studeras.

Journeys - trygg och begriplig väg genom Barnahus

Projektet Journeys ska bidra till en mer barnvänlig rättsprocess för barn som varit utsatta för brott samt stärka rätten till skydd och återhämtning. Projektet ska också bidra till ökad medvetenhet om barns rätt till information och delaktighet.

Bedömning och normering av körförmåga hos äldre - NorDAS

Förmågan att köra bil på ett säkert sätt kan påverkas av sjukdom eller skador. För att bedöma detta används olika utredningsmetoder, men resultaten kan påverkas av naturligt åldrande. Därför vill vi kunna jämföra med friska äldre bilförare.

Att mäta kontinuitet i vården

Att mäta upplevelsen av kontinuitet efter sjukhusvård: Ett frågeformulär ur patientens perspektiv.

Forskningsnätverket för studier av ektopisk fettinlagring

Vi studerar hur fettinlagring i olika organ, så som lever, muskel och hjärta, ökar risken för sjukdomsutveckling. Förhoppningen är att kartläggning kommer att hjälpa oss att identifiera de individer som löper högst risk att utveckla sjukdom.

SCAPIS Mikro

Förändringar i de minsta kärlen i kroppen, mikrocirkulationen, påverkar kroppens förmåga att leverera syre och näring till cellerna. En ny optisk teknik ger möjligheten att hitta kopplingar mellan en försämrad mikrocirkulation och hjärtkärlsjukdomar

Selektiv sårbarhet för neurodegenerativa sjukdomar

Neurodegenerativa sjukdomar orsakar specifika symptom som beror på vilken del av hjärnan som är drabbad. Vi vill förstå hur delar av hjärnan som inte är påverkade motstår sjukdomar, och kunna dra nytta av kunskapen för att skydda mer sårbara delar.

Hjärtrytm

Jonkanaler är avgörande för hjärtats rytm. De genererar och reglerar den elektriska aktivitet som ligger till grund för varje enskilt hjärtslag.

Forskning om reproduktionsendokrinologi

Med åldern minskar könshormonproduktionen som kan leda till såväl symtom som metabola förändringar. Gruppen forskar bland annat på detta samt rubbningar i temperaturregleringen som är vanligt förekommande.

ER-stress och dess roll i sjukdom

ER-stress är en viktig molekylär koppling i patologin av ett antal sjukdomar inklusive metabola syndromet och neurodegenerativa sjukdomar.

Endokrina tumörer

Molekylärgenetiska analyser av endokrina tumörer (sköldkörtel, bisköldkörtel, binjure, neuroendokrina tumörer): patogenes och metastasutveckling

CIRCA - hjälpmedel för samvaro med äldre med kognitiv nedsättning

Webbsidan CIRCA är ett digitalt verktyg som kan ge bättre ge bättre livskvalitet åt äldre personer med kognitiv nedsättning, som till exempel demenssjukdom.

Nagis forskargrupp

Forskning om ultrasnabb smärtsignalering hos människor. Vi är intresserade av att bättre förstå det perferia nervsystemets roll i akut och kronisk smärta genom att använda microneurografi.

Cellsignaler i inflammationer

Alla celler i en organism kommunicerar med varandra genom ett signalsystem. Genom att studera de molekylära mekanismer som styr det cellulära beslutsfattandet kan vi förutsäga och kontrollera vad som sker i enskilda celler och komplexa vävnader.

Zebrafiskfacilitet och laboratorium

Zebrafiskens embryon kan utnyttjas för forskning inom en mängd områden och kan reducera och ersätta forskning på andra försöksdjur.

Cirkulation och metabolism - CircM

CircM är ett styrkeområde och ett forskningsnätverk för forskare vid Linköpings universitet och Region Östergötland inom forskningsområdet cirkulation och hjärt-kärlrelaterade metabola riskfaktorer.

Hjärnan under narkos

Varför somnar vi när vi sövs? Vår forskning syftar till att förstå hur hjärnans celler påverkas av narkosmedel.

Tidig upptäckt av hjärtmuskelskador vid narkos och intensivvård

Hur påverkas viktiga organ såsom hjärta, lungor och hjärna, av narkos, intensivvård och akutsjukvård? Hur påverkas livskvalitet och överlevnad?

Mer än bara spermier?

Reproduktionsrubbningar är vanligt förekommande och prevention eller behandling är inte en lätt uppgift. Det centrala är att fastställa vad som är rubbat. För att nå dit krävs en förståelse av den normala funktionen och olika fertilitetsstörningar.

Nestors forskargrupp

Vår forskning syftar till att förstå DNA-metyleringens funktion i humana CD4 + T-celler, och använda denna kunskap för att noggrant analysera dess roll vid sjukdom.

Effekten av kvicksilver, silver, guld och läkemedel på immunsystemet

En av de miljöfaktorer som påverkar människors hälsa är metaller. Vi har under ett antal år studerat hur metallerna kvicksilver, silver och guld kan påverka kroppens vävnader, i synnerhet immunsystemet.

Skelett, mineralisering och vaskulär kalcifiering

I vår forskargrupp bearbetar vi frågeställningar som avser att öka kunskapen om den normala benomsättningen, men även för att förstå hur benomsättningen förändras vid olika sjukliga tillstånd.

Spänningsaktiverade jonkanalers molekylära fysiologi

Vi drivs av elektricitet. Varje tanke, varje hjärtslag, varje kroppsrörelse styrs av blixtsnabba elektriska impulser. Dessa impulser beror på att kanaler i cellernas membran öppnar sig och släpper igenom elektriskt laddade joner.

Hornhinneforskning

Vår forskargrupp fokuserar på att förstå ursprunget till olika sjukdomar i hornhinnan, utvärdera ny farmakologisk, kirurgisk och regenerativ terapi för behandling av sjukdomar och diagnosticera och bedöma statusen av hornhinnan.

Avslöja lysosomens hemligheter

Målet med vår forskning är att kartlägga och förstå lysosomens funktion för att kunna behandla och bota sjukdomar där lysosomen är påverkad.

Feta pappor ger feta söner

Ja det verkar så, i alla fall om man är bananfluga. En hel del forskning visar att miljöpåverkan i en generation kan ge effekter i nästa och eventuellt flera generationer framåt.

Att hindra fortskridandet av neurodegenerativa sjukdomar

De flesta demenssjukdomar karakteriseras av en kontinuerlig försämring. Det visar sig både som tilltagande symptom och som engagemang av nya nervceller och områden i hjärnan.

Strategier för att bekämpa allergi-epidemin: Kan vi förutse och förebygga allergier hos barn?

Kan vi bekämpa allergi-epidemin? Betydelsen av moderns mikrobiella exponering under graviditeten för omprogrammering av barnets immunologiska utmognad och allergiutveckling.

Studier av kronisk lymfatisk leukemi

KLL är den vanligaste leukemiformen i västvärlden och uppträder i heterogena former. Flera av dessa former bildar så kallade subset av stereotypa immunglobuliners (IG) tunga- och lätta kedjas komplementära diversitets regioner 3 (CDR3).

Klinisk och experimentell hörselforskning

Vår forskning handlar om hur hörselorganet "översätter" ljud till elektriska signaler. Denna omvandling, som har grundläggande betydelse för hörselförmågan, beror av små utskott, stereocilier, på innerörats sinnesceller.

Experimentella och kliniska studier av psoriasis

Forskning vid Ingrid Asp Psoriasis Research Center kan delas in i tre delområden; cellbiologiska studier, immunologiska studier och genetiska studier.

Ingrid Asp Psoriasis Research Center

Experimentella och kliniska studier av psoriasis. Psoriasis är en vanlig hudsjukdom som drabbar cirka 3 % av befolkningen. Det är en immunologiskt medierad sjukdom som uppstår hos individer med en genetisk predisposition.

Ingrid Asp centrum för njurmedicinsk forskning

Vid Ingrid Asp Kidney Research Center bedrivs patientnära njurmedicinsk forskning med fokus på att hitta nya effektivare behandlingar.

DETECT-HCC-ESLD

DETECT-HCC-ESLD är en jämförande studie av magnetkameraundersökning och ultraljud för detektion av levercancer, kroppsammansättning och riskfaktorer för allvarliga komplikationer till levercirros.

ACCESS

ACCESS är en studie om effektiv prediktering av muskeldegeneration leversjukdomsrelaterade komplikationer.

EPSOMiP

I detta forskningsprojekt har ett tvärvetenskapligt team av forskare det gemensamma intresset att utforska kopplingen mellan fettlever, epikardiellt fett och hjärt-kärlsjukdom vid typ 2-diabetes.

WellTECH@age

Hur bidrar välfärdsteknik till trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet inom äldre omsorgen?

En ”livsviktig” gåva?

Världens första framgångsrika transplantationer av livmoder från levande donator gjordes år 2012 i Sverige. I det här unika projektet studerades de sociokulturella aspekterna av denna behandling ur olika aktörers perspektiv.

Tumörimmunologi och immunterapi

Syftet med vår forskning är att kartlägga immunsystemets roll vid utvecklingen av lymfom och andra cancerformer, och utnyttja denna kunskap till att utveckla effektivare immunterapier mot cancer.

Teleyoga – när öst möter väst

Vi undersöker om medicinsk Yoga på distans kan ge människor bättre hälsa. I studien ingår hjärtsjuka och tidigare intensivvårdspatienter.

Svensktalande barn med språkstörning i jämförelse med barn som lär sig svenska som andraspråk

Projektet handlar om bearbetning av språk hos barn med språkstörning och hos barn med svenska som andraspråk (L2). Barn med språkstörning och barn med svenska som L2 har visat liknande svårigheter med att lära sig svensk grammatik.

Forskningsprogram för prevention av våld mot äldre personer, APPEAL

I både internationella och svenska studier rapporteras att ungefär 10-15% av alla äldre personer varit utsatta för någon typ av våld under det senaste året.

Forskarskolan Nära vård

Forskarskolan Nära vård i Sydöstra sjukvårdsregionen startade sin verksamhet hösten 2022. De första doktoranderna är antagna och nya doktorander antas löpande.

Akutklinikens forskargrupp

Forsknings- och utvecklingsenheten på Akutkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping startade 2016. Akutkliniken är sedan 2021 Sveriges första universitetssjukvårdsenhet i akutsjukvård och bedriver ett brett forskningsprogram inom akutsjukvård.

Prioriteringscentrum

Prioriteringscentrum arbetar med forskning, utbildning och policyutveckling gällande prioriteringar i hälso- och sjukvård samt omsorg. Vi erbjuder kunskapsstöd till regioner, kommuner, myndigheter och kliniska verksamheter gällande prioriteringar.

Forskarskola i medicinsk pedagogik

Forskarskolan i medicinsk pedagogik är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Syftet är att stärka forskningsanknytningen och öka kvaliteten i hälso- och sjukvårdsutbildningar.

Heart-exergame studien

SciLifeLab Linköping

SciLifeLab Linköping, är en lokal och nationell forskningsinfrastruktur, med unika teknologier och expertkompetens tillgänglig för akademiska forskare och industrin inom forskningsfältet livsvetenskaper, hälsa och datadriven life science.

Computational Cardio-Oncology

Många canceröverlevare drabbas av allvarliga hjärt-kärlkomplikationer senare i livet. Computational Cardio-Oncology använder avancerade datametoder för att bättre förutse och förebygga dessa komplikationer, och därmed förbättra patientvården.

ABOGRAFT

ABOGRAFT-studien är en internationell multicenterstudie för att utforska effekterna av lokala antibiotika vid höftprotesrevision. Målet är att minska antalet patienter som drabbas av infektion vid höftprotesrevision.

Post COVID-19 hos barn och ungdomar - POCOKIDS

POCOKIDS är ett multiprofessionellt forskningsprojekt som följer en grupp barn och ungdomar med långvariga symtom efter COVID-19 (postcovid).

Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM)

WCMM är ett forskningscentrum i molekylär medicin vid LiU som i samarbete med Region Östergötland och med stöd av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse ska stärka Sveriges position inom medicinsk forskning.

Internationella centret för egenvårdsforskning

GraBB – Biobank för graviditetsprover

I ett samarbete mellan LiU, Kvinnokliniken i Linköping och Linköpings Universitetssjukhus har en biobank skapats med blodprover från 8 000 gravida kvinnor i samband med inskrivning på mödrahälsovården i Linköping.

Atypical Interaction Conference 2025

Välkommen till Linköpings universitet, Sverige och Atypical Interaction Conference, 10-12 juni 2025.

McIntyres forskargrupp

När du håller en mugg, känner marken under dina fötter eller omfamnar ditt barn – alla dessa beröringssensationer börjar med huden som deformerar sig, vilket nervsystemet måste bearbeta för att uppfylla fysiologiska, emotionella och sociala mål.

Böhmes forskargrupp

Vi undersöker hur uppfattningen av ”jaget” genereras av hjärnan och kroppen – och hur själv-annan-igenkänningen påverkas av psykiatriska tillstånd eller experimentella manipulationer.

Tidiga icke-verbala kommunikativa beteenden hos barn

Projektet syftar till att skapa en checklista för föräldrar, identifiera tidiga kommunikativa beteenden hos små barn, upp till ett års ålder och undersöka deras koppling till senare språklig och kommunikativ förmåga.

Internetbaserad kognitiv beteendeterapi för patienter med icke-kardiell bröstsmärta

Forskningsstudien IKSIT fokuserar på patienter med oro och ångest över sina återkommande icke-kardiella bröstsmärtor. Patientgruppen faller ofta mellan stolarna, men kognitiv beteendeterapi via internet kan vara en möjlig lösning.

Forskningsgruppen för digital hälsa och vård

Denna forskargrupp är tvärprofessionell och består av sjuksköterskor, psykologer, läkare, samt andra professioner inom hälso- och sjukvården.

Suicidvård

Forskningens inriktning är att undersöka suicidala processer för att vidga klinisk tillämpning av prevention i utformning av vård och bedömningssituationer för människor i suicidala tillstånd.

Livsvillkor, stress och hälsa - LSH-studien

Kan stress och psykobiologiska mekanismer förklara socioekonomiska skillnader i hälsa? Fokus i projektet är att identifiera skyddande psykologiska resurser med målet att minska skillnader i hälsa för olika socioekonomiska grupper i samhället.

WCMM symposium

WCMM at LiU focuses on the medicine-technology interface and build upon our existing strengths in research within molecular medicine, medical technology and bioengineering.

Medborgarskap och demens: Internationellt forskarnätverk

”Citizenship and Dementia: International Research Network” är ett internationellt forskarnätverk som syftar till att stimulera och utveckla internationell forskning kring hur det är att leva med demenssjukdom ur ett medborgarperspektiv.

Samverkan vid vård- och omsorgsinsatser för personer med demenssjukdom

Hur skapas förutsättningar för planering och samordning av insatser från hälso- och sjukvård samt socialtjänst för personer med demenssjukdom?

Regional Infectious Disease Epidemiology and Simulations - RIDES

Vi forskar om utveckling och utvärdering av data- och informationsbehandling i samband med utbrott av infektionssjukdomar på lokal och regional nivå.

SweMSK onlinekonferens 2021

En konferens där förarbetet kring forskningsnätverket SweMSK presenteras samt framtidsutsikterna för nätverket. Datum: 26 november 2021.

Sport Without Injury ProgrammE - SWIPE

Vi studerar skadeförekomst och uppkomstmekanismer av skador i samband med idrott. Vi studerar även effekten av skadeförebyggande åtgärder samt deras tillämpbarhet i olika idrotter och populationer.

Nationella prioriteringskonferensen

Den 13:e Nationella prioriteringskonferensen hålls 8-9 oktober 2025 i Umeå. Konferensen är en mötesplats för dig som arbetar med prioriteringar inom vård och omsorg på ett eller annat sätt.

Rehabiliteringsmedicin

Rehabiliteringsmedicinska kliniken i Linköping är sedan 2017 en Universitetssjukvårdsenhet (USVE) och har som målsättning att bedriva högkvalitativ patientnära forskning, utveckling och undervisning inom sitt ämnesområde.

Epistemologi och post-Covid

Pandemin har påverkat oss alla, men vissa mer än andra. För dem som lider av post-Covid är den kvardröjande effekten särskilt påtaglig. Tvärvetenskaplig forskning behövs för att förstå denna nya hälsoutmaning.

Hälsoundersökningar av barn placerade i samhällsvård

Forskning visar att barn och unga placerade i samhällsvård inte har inte samma möjlighet att få den sjukvård som de har behov av och rätt till. Denna forskning undersöker hälsoundersökningar av barn och unga ur ett beställar- och utförarperspektiv.

Digitalt stödprogram - leva med hjärtsvikt

Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi

Inom Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT) bedrivs metodutveckling, kunskapsspridning och utvärdering av metoder och procedurer inom hälso- och sjukvård.

Igelströms forskargrupp

Sinnesintryck kan vara överväldigande eller svåra att förstå när en lever med autism eller ADHD. Vi använder psykologiska tester, virtual reality-spel och hjärnavbildning för att testa perception och kognitiv funktion hos dessa personer.

ANOPIVAs forskargrupp för anestesi, intensivvård och perioperativ vård

Vår forskargrupp har som målsättning att bedriva en bred forskning inom området anestesi & intensivvård. De projekt vi driver för tillfället är alltifrån randomiserade kontrollerade prövningar till omfattande populationsbaserade registerstudier.

N-forte-studien

N-forte-studien är en svensk studie som undersöker hur bröstmjölksbaserad berikning jämfört med komjölksbaserad berikning påverkar risken för svåra komplikationer såsom nekrotiserande enterokolit och blodförgiftning hos extremt för tidigt födda barn.

Astrid Janzon symposium 2024

Välkomna till 2024 års upplaga av Astrid Janzon Symposium den 9 februari, som i år hålls vid Linköpings universitet.

Pantazis laboratorium för cellulär excitabilitet - PaLaCE

I Pantazis-laboratoriet använder vi banbrytande experimentella tekniker och beräkningsmetoder för att förstå jonkanalernas funktion i relation till deras komplexa struktur.

Praktikarkitekturer i interprofessionell hälso- och sjukvårdsutbildning, ALLin4IPE

I detta internationella forskningsprojekt studerar vi interprofessionell utbildning (IPE) med fokus på VFU, dvs där studenter genomför någon form av praktiskt moment i olika hälso-och sjukvårdssammanhang.

Smärta och nutrition

Många patienter med komplex smärtproblematik har också dålig nutrition (icke-optimal kroppsvikt, dåligt näringsintag och ohälsosamma matvanor).

Pragmatisk forskning inom ortopedi - PRIO

Pragmatisk forskning inom ortopedi (PRIO) är en forskargrupp som syftar till att optimera kvaliteten på vården inom ortopedisk kirurgi. Vi har stort fokus på de ortopediska insatserna riktade mot nedre extremiteterna.

Olaussons forskargrupp

Varför framkallar mänsklig beröring starka känslor? Hur fungerar det ultrasnabba smärtsystemet som vi nyligen upptäckt? Hur kan nervsystemet skilja mellan beröring av någon annan och från en själv? Dessa är frågor som vi försöker besvara.

EPeCS – En epidemiologisk kartläggning av den perioperativa vården i Sverige

Vi hoppas att resultaten från våra studier och vår nyskapade databas EPeCS i förlängningen ska komma till nytta för den enskilde patienten som genomgår ett kirurgiskt ingrepp samt bidra med rekommendationer som förändrar vården till det bättre.

Heiligs labb för translationell psykiatri: preklinisk forskargrupp

Vi använder djurmodeller för att identifiera molekylära och neurala mekanismer som orsakar utveckling av alkoholberoende, och för att identifiera angreppspunkter för nya behandlingsmetoder.

Ung och delaktig - YoPa

I forskningen ingår barn och unga med aktivitetsbegränsningar i sin vardag, såsom barn och unga med ADHD, autism, intellektuell funktionsnedsättning och rörelsehinder, men också barn och unga utan diagnos men med behov av särskilt stöd i skolan.

Virala vacciner med särskilt fokus på influensa- och HIV-virus

Vår forskning ska ge ny kunskap om hur effektiv vaccination ska kunna ske med inriktning på virala infektioner. Varför och hur vacciner fungerar är ett spännande forskningsområde inom vilket vi verkar.

Det finns i ditt DNA - din kropps upplevelser präntas in i arvsmassan

Målet med vår forskning är att förstå hur våra kroppar reagerar när de utsätts för olika typer av stress. I första hand studerar vi infektioner så som tuberkulos och covid-19.

Centrum för social och affektiv neurovetenskap - CSAN

Centrum för social och affektiv neurovetenskap integrerar kunskap och metoder från olika områden av neurovetenskapen, basal såväl som klinisk.

Engbloms forskargrupp

Vi undersöker de molekylära mekanismer och nervcellskretsar som gör att man mår dåligt om man drabbas av exempelvis inflammatoriska sjukdomar eller depression.

Morrisons forskargrupp

Morrisons forskargrupp: Embodied Brain Lab undersöker emotionella och sociala aspekter av både beröring och smärta och hur dessa påverkar - och påverkas av - beteende.

Experimentell ortopedi

En tredjedel av alla patienter på en vårdcentral har problem med rörelseapparaten, mest i form av smärta. Endast sällan kan man hitta en förklaring till problemen och ännu mer sällan en botande åtgärd, såsom en ortopedisk operation.

Att lösa brott med postmortem metabolomik och artificiell intelligens

Framgångsrika insatser från denna forskningsmiljö kommer att implementeras i rutinärenden och hjälpa polisens arbete genom att tillhandahålla undersökningsledtrådar och nya verktyg för att utöka objektiva rättsmedicinska bevis.

Individualiserad behandling och diagnostik vid tuberkulos

Det övergripande syftet i vår forskning är att med nya metoder och strategier individualisera och därmed effektivisera handläggningen av tuberkulos (TBC). Forskargruppen består av tuberkulosspecialister inom flera professioner.

Klinisk och experimentell reumatologi

Ett långsiktigt mål är att bidra till en ökad förståelse av bakomliggande mekanismer för sjukdomsdebut, progress och upplevd livskvalité vid inflammatorisk systemsjukdom, särskilt systemisk lupus erytematosus (SLE)

Kulturell kompetens för hälso- och sjukvårdspersonal

Kulturell kompetens Självskattningsinstrument för personal (KKS) kan användas både inom forskning som datainsamlingsinstrument och som kliniskt tillämpat instrument i olika verksamheter. Just nu pågår flera forskningsprojekt kopplat till detta.

PAINOMICS® Research Group

Vi forskar om molekylär smärta. Vi vill förstå och mäta de komplexa nätverk av cellulära och molekylära händelser i kroppen som är aktiverade vid olika smärttillstånd.

Diagnostik av och prognostisering vid fettlever (MASLD)

Överförbrukning av alkohol ansågs länge vara den dominerande orsaken till leverförfettning men under senare år har det framkommit att övervikt och associerade sjukdomar är mer betydelsefulla.

Fredrikssons forskargrupp

Ett problem med behandling av individer med beroende är stor risken för återfall. Vi använder prekliniska modeller för att studera de mekanismer och signalvägar i hjärnan som är involverade i begär efter droger och återfall med ett fokus på opioider.

LOTS - Förståelse för och lärande av arbetsterapeutiska färdigheter

LOTS är en forskargrupp med intresse för forskning kring lärande av arbetsterapeutiska färdigheter, pedagogiska aspekter och utmaningar i arbetsterapeutens yrkesutövande.

PiL - Delaktighet på äldre dagar

Forskningen handlar om vardagslivet och möjligheter till aktivitet och delaktighet i samhället för olika grupper av äldre personer. Frågor om åldrande, delaktighet, kvarboende och teknikanvändning är väsentliga delar av forskningen.

Likvärdig utbildning för barn med språkstörning? En studie av måluppfyllelse, erfarenheter och deltagande

Internationella studier visar att barn med språkstörning ofta klarar skolan sämre än sina jämnåriga. I Sverige saknas information om hur det går för barn med språkstörning i skolan, varför detta blir en viktig uppgift för detta forskningsprojekt.

Forskargrupp för barn- och familjecentrerad vård

Vår vision är att skapa, främja, översätta och implementera innovativ forskning med hög kvalitet som kan göra skillnad för barn som är sjuka och deras familjer. Klicka här för mer information.

Johansson Capusans forskargrupp

Vi utforskar genetiska och miljömässiga risker och följer kliniska utfall inom beroendemedicin med hjälp av nationella och regionala svenska register med det övergripande syftet att förbättra vården för beroende.

Kan jag klara det här? – Teknik, hälsa och åldrande hos äldre-äldre

Nya artefakter och tekniska system förväntas påverka äldre personers oberoende och sociala relationer samt erbjuda möjligheter till omvårdnad och service i hemmet. Hur ser äldre personer på detta, leder teknikanvändning till trygghet och kvarboende?

Kardiovaskular bildtagning och modellering - CIM

CIM:s tvärvetenskapliga forskningskluster syftar till att öka förståelsen för det kardiovaskulära systemet i hälsa och sjukdom genom utveckling och tillämpning av nya bildbaserade metoder för bedömning av funktion, hemodynamik och vävnadens karaktär.

Katastrofmedicin

Katastrofmedicinsk kunskap är grunden för hälso- och sjukvårdens beredskap vid svåra påfrestningar och allvarliga händelser.

Aktivitet vid omfattande flerfunktionsnedsättning – Rett syndrom

Målet med vår forskning är att öka kunskapen om individer med Rett syndrom när det gäller upplevelse av aktivitet. Vi tittar främst på deras vardagliga aktiviteter.

Vårdprogrammet: BättreRygg

Vårdprogrammet BättreRygg är avsett att stödja diagnostisk- och behandlingsåtgärdsprocesser för mer effektiv primärvård för patienter med ny debut av ländryggssmärta, med eller utan radikulopati.

Klinisk smärtforskning

Var femte vuxen individ lider av långvarig smärta av moderat till svår intensitet. Smärta är således ett betydande medicinskt och samhälleligt problem.

Barbiers forskargrupp

Vi utforskar de neurala kretsarna och molekylära mekanismerna som ligger till grund för alkoholberoende och ångeststörningar. Dessutom undersöker vi potentiella gemensamma mekanismer som kan koppla samman dessa två störningar.

Genreglering under ryggradsdjurs utveckling - Cantùlabbet

Alla celler av en utvecklande organism har samma genom. Vi försöker förstå hur olika grupper av proteiner 'läser' den rätta delen av genomet i varje cell och hur störningen av denna process kan orsaka mänsklig sjukdom.

Szczots forskargrupp

Externa stimuli i samspel med interna tillstånd styr beteenden, humör och beslutsfattande. Avkodandet hur sensoriska representationer förändras av skada kan leda till stora framsteg i behandlingen av somatosensoriska dysfunktioner som kronisk smärta.

Heiligs labb för translationell psykiatri: klinisk forskargrupp

Vi använder hjärnavbildning, beteendeanalys och farmakologi för att studera hur nedsatt förmåga att hantera stress och reglera negativa emotioner bidrar till sjukdomar som depression, post-traumatisk stress och beroende.

Interprofessionellt lärande i praktiken

I det här projektet studerar vi hur studenter inom hälso- och sjukvård lär interprofessionell samverkan med varann och med patienter under sin utbildningstid.

SWEPPE - ett digitalt stöd för personer med långvarig smärta och deras arbetsgivare

Ett forskningsbaserat verktyg för dig med långvarig smärta och din arbetsgivare när du är på väg tillbaka till arbetet. Syftet med SWEPPE är att främja en hållbar återgång till arbetslivet.

SWEdigS – Digitala lösningar för en hållbar arbetssituation

SWEdigS är ett koncept med olika digitala redskap för att stödja individer med långvarig smärta i att skapa en hållbar arbetssituation.

Robusta, realistiska och pålitliga mätningar av metabolism

Nya mättekniker har alltid varit en av de viktigaste drivkrafterna för medicinska framsteg. Våra nya metoder kommer ta denna inblick ett steg till: in i mänskliga cellers detaljerade metabolism.

Innovativa livsstilsinterventioner

Våra levnadsvanor bidrar till en majoritet av de sjukdomstillstånd som vi idag behandlar inom hälso- och sjukvården. Därför är det angeläget att utveckla, utvärdera och implementera behandlingar som effektivt bidrar till en bättre folkhälsa.

Interprofessionellt lärande i simuleringsbaserad undervisning för vårdprofessionerna

Vårt huvudsakliga fokus är att utveckla kunskapen om hur interprofessionellt samarbete i sjukvårdsteam kan utvecklas och tränas genom simuleringsbaserade inlärningsmiljöer.

Kardiovaskulära riskfaktorer hos patienter med diabetes

CARDIPP syftar till att identifiera markörer för hjärt- kärlsjukdom. Det i sin tur ska göra det möjligt att sätta in en tidigare och mer individuellt anpassad behandling för patienter med typ 2 diabetes.

SWEDEwork – Hållbar delaktighet i arbetslivet

Forskargruppen SWEDEwork har som mål att utreda individens förutsättningar för ett fungerande arbetsliv och utforma personcentrerade interventioner inom medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Mervärdet av en beteendemedicinsk intervention, ECRA

Projektet "Mervärdet av en beteendemedicinsk intervention i fysioterapi avseende följsamhet och rehabiliteringsresultat vid träningsbaserad hjärtrehabilitering" - även kallat ECRA.

Fysioterapi - epidemiologi och prevention

En förutsättning för forskning inom prevention av skador och sjukdomar är kunskap om deras förekomst, förlopp och orsaksmekanismer. Vi följer skadors och sjukdomars betydelse och konsekvenser för individen, organisationen och samhället

REAGERA - Sjukvårdens ansvar i mötet med äldre utsatta för övergrepp

I svenska studier har ca 15% av äldre kvinnor och män uppgett att de efter 65 års ålder utsatts för emotionella, fysiska eller sexuella övergrepp alternativt försummelse eller ekonomiskt utnyttjande.

Cesar-Network

CESAR är ett forskarnätverk som verkar för samarbete och samverkan inom kardiovaskulär vårdforskning i Sverige.

Sports Analytics

Sports Analytics (Analys av sport) handlar om att använda data relaterade till sportevenemang för att få insikter om sporten och dess omgivning. Insikterna kan gälla spelar- och lagprestationer, strategier, träning, skador och spelregler.

Centrum för medicinsk humaniora och bioetik

Vi samlar, stärker och utvecklar forskning, undervisning och samverkan inom området medicinsk humaniora och bioetik.

Hemostasforskningsgruppen i Linköping

Vi studerar reglering av blodplättaktivering och interaktion med koagulering från biokemi och gener till kliniska studier på antitrombotiska läkemedel vid hjärt-kärlsjukdomar och hur covid-19 orsakar trombos. Vi utvecklar även metoder för diagnostik.

Medicinsk simulering - instruktörsperspektiv

Vi studerar den pedagogiska utvecklingen av instruktörer inom medicinsk simulering över tid, med fokus på individens respektive organisationens utveckling.

Livsstil och hälsa hos patienter som ska utföra ett planerat kirurgiskt ingrepp (elektiv kirurgi)

En god hälsostatus innan operation minskar risken för post-operativa komplikationer. Det här projektet syftar till att stödja hälsosamma levnadsvanor innan operation.

Fästingburna infektioner och COVID-19-studier

Vi bedriver translationell, patientnära forskning om fästingburna infektioner och COVID-19. Forskningsstudier i epidemiologi, etiologi, patogenes, immunrespons och klinisk presentation.

Stressheart

Forskargruppen Stressheart har utvecklat en analysmetod där man mäter stresshormonet kortisol ur människors hår för att studera stressnivåerna flera månader bakåt i tiden, likt årsringarna på ett träd.

Kvantitativ MR av hjärnan

Teknologi och egenvård för hjärtpatienter

Teknik kan hjälpa patienter till bättre egenvård, göra dem mindre beroende av vårdgivare och höja deras livskvalitet.

Medborgarskap och demens

Medborgarskap och demens är en forskargrupp som analyserar hur det är att vara medborgare med demenssjukdom – från medborgarskapets idéer, till välfärdens organisering, insatser och möten med personer med demens, till det civila samhällets betydelse.

Augiers forskargrupp

Beroende leder till val av droger framför naturliga belöningar såsom mat och social interaktion. Vi studerar mekanismer och signalvägar som driver individuell variation vid substansbrukssyndrom.

IKT i egenvård

Ett tvärvetenskapligt forskningsprogram för att utveckla och utvärdera hållbara informations- och kommunikationstekniklösningar för vården, i samarbete med patienter, närstående och vårdpersonal

Logistikkunskap i sjukvården

För att kunna utnyttja potentialen i logistikkunskap behövs insikt om hur kunskapen ska överföras från en industriell kontext till vården. Stipendiet ger möjlighet att testa nya arbetssätt i vården för att uppnå effektivare patientflöden.

Livsstil och hälsa hos unga vuxna

Insatser för att främja goda levnadsvanor bland unga vuxna är en god investering. Det här projektet riktas därför till målgruppen gymnasie- och universitetsstuderande.

Logistiken glöms bort i ivern att göra nytta

Insamlade kläder som fastnar vid gränsen, ingen chaufför vill köra in i ett krig – två exempel på varför logistiken är viktig att planera vid en humanitär insats. Det berättar Professor Gyöngyi Kovács från Helsingfors på Framtidens skadeplats 2023.

LiU-samarbete med University of California - studerar benskörhet

Att ett vanligt läkemedel mot benskörhet också kan orsaka benbrott, det skapade stor oro efter en studie vid Linköpings universitet. LiU-forskaren Jörg Schilcher ska nu leda delar av ett internationellt projekt för att få mer kunskap om detta.

Buddy-studien

En digital intervention för hälsosamma levnadsvanor hos universitetsstudenter.

BAS – Bedömning av anpassningar i skolmiljön

BAS är ett intervjuinstrument som utifrån elevens perspektiv identifierar behov av anpassningar i skolan.

Kunskapsdriven läkemedelsutveckling

I det här projektet, som finansieras av VR medicins satsning på farmaci, så arbetar forskarna med AstraZeneca för att ta fram en ny typ av kunskapsdriven läkemedelsutveckling.

Prata om hjärtsvikt

I detta forskningsprojekt har ett kommunikationsstöd utvecklats som avser att hjälpa personer med hjärtsvikt och deras närstående att samtala med vårdpersonal om hjärtsviktens sjukdomsförlopp.

Demensvänligt samhälle – Norrköpingsmodellen

Det är angeläget att utveckla forskning om sociala innovationer för att bidra till ett demensvänligt samhälle genom att personer med demens synliggörs, blir hörda och inkluderade i samhället.

NACOX-studien

Naturalförlopp och återhämtning efter främre korsbandsskada.

Vaskulär immunologi

Vi vill förstå varför immunförsvaret är i obalans hos många med kranskärlssjukdom för att kunna skräddarsy behandlingen av orsaken till sjukdomen, snarare än symtomen.

Forskningsinriktning dermatologi

Vi bedriver en kombination av grundforskning och klinisk forskning där det yttersta målet för vår forskning är att öka förståelsen om bakomliggande mekanismer för hudsjukdomar, för att underlätta utvecklingen av mer specifika behandlingar.

The Remote Exercise SWEDEHEART-studien

Syftet är att utvärdera om träning via videolänk under ledning av fysioterapeut som erbjuds som komplement till sjukhusbaserad träning kan öka andelen patienter med hjärtinfarkt som framgångsrikt genomför ett träningsprogram inom hjärtrehabilitering.

Registerbaserade forskningsprojekt - SWEDEHEART

Gruppen PHYS-EX CVD arbetar tillsammans med forskare inom kvalitetsregistret SWEDEHEART med studier som fokuserar på att utvärdera och förbättra sekundärpreventiva insatser efter hjärtinfarkt.

Fysisk aktivitet och träning vid kardiovaskulär sjukdom

Den övergripande målsättningen är att utveckla och utvärdera metoder och interventioner med fokus på fysisk aktivitet och träning vid kardiovaskulär sjukdom

Stöd i mobilen för de som vill ändra sina levnadsvanor - Coach

Ett nytt stöd för de som vill förändra sina levnadsvanor. Coach har tagits fram av forskare vid LiU och ser olika ut beroende på vilken version av stödet personen fått.

SUNRISE-projektet

SUNRISE – International Surveillance Study of Movement Behaviours in the Early Years är ett projekt initierat av University of Wollongong, Australien. Projektet undersöker bland annat barn och deras fysiska aktivitet.

Skulderbesvär – bedömning, behandling och utfallsmått

Forskningen har det övergripande syftet att förbättra diagnostik, behandling och utvärdering av patienter med olika skulderbesvär inom såväl primärvårdsrehabilitering som inom ortopedisk verksamhet.

Lärande i virtuella miljöer

Projektets övergripande syfte är att undersöka hur virtuella miljöer stödjer interprofessionellt lärande i hälso- och sjukvårdsutbildningar. Det är ett samarbete mellan LiU, Göteborgs universitet och Karolinska Institutet.

Twincities - folkhälsans bestämningsfaktorer

Tvillingstäderna Linköping och Norrköping erbjuder unika möjligheter att studera och jämföra faktorer som påverkar befolkningens hälsa på olika sätt. Vilken betydelse har den sociala miljön för folkhälsan? Vilka faktorer gynnar folkhälsan?

Europeiska beteendeskalan för egenvård vid hjärtsvikt

Egenvård vid hjärtsvikt, där skalan EHFScB kan användas, avser beteenden eller åtgärder som patienten själv utför med syfte att öka livslängd, hälsa och välbefinnande.

Wii-projektet

Att spela Wii-spel kan ge patienter med hjärtsvikt förbättrad träningskapacitet, daglig fysisk aktivitet och livskvalitet. I undersökningen delades patienter slumpmässigt in i en Wii-grupp eller kontrollgrupp.

Diastolisk vänsterkammarfunktion - Beslutsstöd

Vi har tagit fram ett formulär som ett beslutsstöd vid bedömning av diastolisk funktion hos personer med hjärtsjukdom.

Att prata om prognos

Det är viktigt att patienter med hjärtsvikt och anhöriga vet vad de kan förvänta sig av den framtida vården, även i livets slutskede.

Funktionshinder i skolan

Vilka hinder finns i skolmiljön? Hur ser barn och unga med funktionsnedsättning på delaktighet? Vilken betydelse har teknikstöd för studieresultatet? Vi utvecklar intervjuinstrumentet BAS, där barn/unga själva identifierar sina behov av anpassningar.

Instrument för bedömning av arbetsförmåga

Bedömningsinstrumenten AWC, AWP, WEIS och WRI används av landstings/region baserade, statliga, kommunala och privata rehabiliteringsaktörer i Sverige för bedömning av personers arbetsförmåga och utformning av personcentrerade rehabiliteringsinsatser.

Knäskador inom idrott

Vår forskning fokuserar på riskfaktorer, behandling och konsekvenser efter en idrottsskada, särskilt knä- och korsbandsskador.

RemindMe

RemindMe är ett nytt webbaserat planerings- och påminnelsehjälpmedel. Vi utvecklar och prövar det nya digitala verktyget som är ett stöd för personer att komma ihåg aktiviteter och planera sin vardag.

M4-health: grunden för generell AI i sjukvården

I det VR-finansierade projektet ”M4-health: grunden för generell AI i sjukvården”, lägger vi grunden för en mer generell och flexibel typ av AI i sjukvården.

Hjärtats adaption i aortaklaffsjukdom

Aortaklaffsjukdomar kan leda till belastning på vänster kammare i hjärtat och till slut hjärtsvikt. Vår forskning inriktar sig på att bättre diagnosticera och behandla dessa patienter.

Snabbtester kan vara effektiva för att upptäcka coronasmitta

Snabbtesterna för covid-19 som nu sprids på marknaden kan fungera för att se hur smittsam en person är vid ett specifikt tillfälle, enligt en studie från Linköpings universitet.

Diagnosticering och rehabilitering vid Whiplashrelaterade besvär

Vi studerar diagnostik och behandling efter whiplashskada. Vi arbetar med en nackspecifik träningsmetod för att lindra besvären och med bättre metoder för att diagnosticera skadorna.

Differens från bastemperatur

Ett nytt sätt att bedöma kroppstemperatur vid feber hos kritiskt sjuka patienter, relaterat till individuell bastemperatur och mätställe.

Klinisk ögonforskning

Synen är vår viktigaste källa till information om vår omvärld och engagerar den största delen av hjärnan. Bevarad syn är en grundförutsättning för självständighet i vardagliga aktiviteter.

Cellrörelsens betydelse för hälsa och sjukdom

Riktad cellrörelse följer oss från skapelsen till döden och är en viktig cellulär process i levande organismer. Vårt huvudsakliga intresse riktas mot hur flöden av vatten via AQP bidrar till cellulära formförändringar och bildandet av membranutskott.

Bättre omhändertagande av muskuloskeletala besvär

Muskuloskeletala sjukdomar rankas högst i den globala sjukdomsbördan. Syftet med vår forskning är att utvärdera och implementera evidensbaserad vård vid muskuloskeletala besvär.

Fysioterapeutisk diagnostik och rehabilitering

Vi bedriver klinisk forskning om diagnostisk tillförlitlighet och effekter av t ex träning, smärthantering, beteendestrategier och manuella tekniker. Kunskapen implementeras för kliniskt beslutsfattande och evidensbaserad praxis.

Internetanvändning och delaktighet i vardagliga aktiviteter hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Hur använder ungdomar och unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning internet för att vara delaktiga i en digital vardag och ett alltmer internetbaserat samhälle? Vi utforskar detta från målgruppens eget perspektiv med anpassade metoder.

Artificiell hjärtpump med pulserande flöde

Vår forskning handlar om utvecklandet av artificiella hjärtpumpar med pulserande flöde. Vi arbetar också med narkos- och operationsteknik vid implanteringen i kroppen.

Mitralisklaffkirurgi

Den vanligaste orsaken till att mitralisklaffen, mellan vänster förmak och kammare, behöver opereras är att den läcker. I de flesta fallen ger en lagning av klaffen bättre resultat än om man byter klaffen till en protes.

Behandling av meniskskador

Titthålsoperationer har länge varit den vanligaste behandlingen vid misstänkt meniskskada. Men nyttan av operationen ifrågasätts nu och ersätts istället med träning i första hand för medelålders och äldre personer med smärta i knät.

Analys av kroppssammansättning med hjälp av MR

Det här projektet har utvecklat en metod för kvantitativ bedömning av kroppssammansättning som mäter både fettfördelning och muskelvolym men hjälp av MR.

4D Flow CT

Syftet med det här projektet är att extrahera funktionella data från anatomiska bilder av hjärtat med hjälp av bildbaserade simuleringar med mål att tidigare och mer exakt kunna diagnostisera och behandla hjärtsjukdomar.

HEART4FLOW

Heart4Flow är ett EU-projekt med syfte att förbättra diagnos och behandling av hjärtsjukdomar med hjälp av 4D-blodflödesanalys.

Kirurgisk behandling av förmaksflimmer

Förmaksflimmer är vanligt hos patienter som kommer till hjärtkirurgi vilket ökar dödligheten och sjukligheten på sikt. Vi studerar olika kirurgiska behandlingsmetoder av förmaksflimmer.

Utvärdering av aortaklaffinterventioner

I en observationell studie följer vi patienter med aortaklaffsjukdom från diagnostillfället över åtgärden, med kirurgi eller kateterburen teknik, till ettårskontrollen efter ingreppet, ABU-studien.

PhysCan - Fysisk träning för cancerpatienter

Vi studerar effekter av fysisk träning och beteendemedicinska strategier för att förebygga och minimera cancerrelaterad trötthet, förbättra livskvaliteten och sjukdomsutfallet hos patienter med cancer.

Vaksamhet i omvårdnad

En kritiskt sjuk patient har svårt, eller kan inte alls, själv uttrycka och förmedla obehag eller hur den känner sig. Vårdpersonalens bedömning och tolkning av vitala parametrar är avgörande för att förstå när och hur patientens tillstånd förändras.

Etiologi och prevention av ryggdeformiteter

Syftet med forskningsprogrammet är att förbättra kunskapen om modifierbara uppkomstmekanismer och effektiviteten av individanpassade preventions- och behandlingsmetoder för ryggdeformiteter.

Rörelsevetenskap - Analys av basala mekanismer, rörelsefunktion och smärta

Vår forskning syftar till att öka kunskapen om funktion hos friska och de med funktionsnedsättningar till följd av sjukdomar eller skada. Vi mäter och analyserar förutsättningar och mekanismer för kroppens funktion och aktivitet i rörelse.

Athletics Research Center

Friidrott är ur ett globalt perspektiv en av de mest populära individuella sporterna och den största idrotten vid OS. Athletics Research Center (ARC) är en internationell samlingspunkt för tvärvetenskaplig friidrottforskning.

Livsstil och hälsa hos barn i förskoleåldern

Övervikt och fetma hos barn är fortfarande en global hälsoutmaning. Det här projektet syftar till att främja goda mat- och rörelsevanor bland förskolebarn.

Barnafrid

Barnafrid är ett nationellt kunskapscentrum med uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. Det är ett regeringsuppdrag som tilldelades Linköpings universitet under 2015.

Blodstamceller och leukemi

Vår forskargrupp undersöker olika mekanismer som styr blodcellsutveckling och vilka faktorer som bidrar till att blodets stamceller kan överleva länge.

Livsstil och hälsa hos vårdsökande inom primärvården

En stor andel av den svenska befolkningen har ohälsosamma levnadsvanor och i det här projektet är patienter i primärvården i fokus.

Livsstil och hälsa hos patienter på sjukhus

Det här projektet syftar till att stödja personer med kronisk sjukdom att öka sin kunskap om egenvård och livsstilsförändring.

Åldrande och delaktighet – Intellektuell funktionsnedsatta i gruppbostad

Delaktighet i alla åldrar är ett av funktionshinderspolitikens centrala mål. Detta projekt syftar till att belysa och problematisera åldrande och delaktighet bland äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i gruppbostad.

Stöd i skolan och övergång till gymnasiet, vidare studier och arbete

Vi undersöker övergångsprocessen från grundskola till gymnasiet, vidare studier och/eller arbete för unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Nya möjligheter med teknikstöd i skolan

Vilka hinder och svårigheter upplever elever med olika nedsättningar i skolan? Hur får vi dem delaktiga och aktiva? Genom bedömningar med instrumentet BAS, individuella stödinsatser och teknikstöd ökar delaktighet och möjlighet att få godkända betyg.

Sexrådgivning vid kardiovaskulär sjukdom

Patienter med kronisk sjukdom kan ha frågor rörande intimitet och sexuell funktion. Det är viktigt att vårdgivare tar sig an dessa frågor.

Tolkning inom hälso- och sjukvård

Betydelsen av den omgivande organisationen och det sammanhang tolkningen sker i belyses för att studera gränserna/villkoren för att tolkning ska kunna ske och konsekvenserna av olika metoder och traditioner som används vid tolkning diskuteras.

Genetik och toxikologi inom cancerkemoterapi och forensiska vetenskaper

Målet med vår forskning är att identifiera, validera och implementera genetiska markörer eller andra biomarkörer för att prediktera läkemedelsmetabolism eller effekter av läkemedel/droger.

Arbetslivsinriktad rehabilitering – bedömning och intervention

Fokus för forskningsområdet är arbetsförmåga och hur detta komplexa fenomen kan bedömas och förstås som underlag för intervention.

Neuroskada

Kan stimulering av nervcellens förmåga att bryta ner sina skadade delar förhindra utveckling av nervskada i diabetes och förbättra nervreparationen efter en fysisk skada?

Misstänkt infektion hos sköra äldre

Kan ny teknik som involverar äldre och deras anhöriga leda till tidig upptäckt av infektion och minska antalet vårddagar på sjukhus?

Effekter av rTMS på alkoholkonsumtion

Behov av alkohol och nedsatt förmåga att sluta dricka trots negativa följder är viktiga symptom på alkoholberoende. Detta projekt syftar till att hitta en icke-invasiv metod för stimulering av hjärnan som kan användas vid behandling av missbruk.

Utvärdering av plack i halspulsådern

Det här projektet utvecklar nya metoder för bättre riskbedömning av halspulsåderplack genom att fokusera på plackkomposition och blodflödesparametrar snarare än nivå av kärlförträngning.

Gastrovirus

Professor Lennart Svenssons forskargrupp studerar virussjukdomars mekanismer kopplade till akut gastroenteritis (magsjuka), exempelvis norovirus och rotavirus.

Kommittén för TPMT nomenklatur

Syftet med Kommittén för TPMT nomenklatur är att klargöra och bringa ordning i den nomenklatur som används för att beskriva existerande och nya alleler av TPMT genen. Vi uppmanar alla som finner nya polymorfier i TPMT genen att anmäla detta till oss.

Hudcancerprevention i primärvård

Hudcancer är den cancerform som ökar mest i Sverige och många andra delar av västvärlden. Trots att hudcancer är en av de enklaste cancerformerna att förebygga har det ändå visat sig vara svårt i praktiken.

DOHART (DOwnHeARTed)

Ett viktigt syfte med DOHART studien är att förbättra omhändertagandet av och behandlingen av personer med hjärtsjukdom och depressiva besvär med hjälp av ett internetbaserat självhjälpsprogram byggt på kognitiv beteendeterapi (KBT).

Football Research Group – FRG

Vi är en internationell forskargrupp som samarbetar med UEFA. Vi studerar skador på spelare i klubbar som deltar i Champions League med målet att minska risken för idrottsskador inom fotboll.

Studier för optimering av behandling och livskvalitet vid ovarialcancer, och annan gynekologisk cancer

Vi vill förbättra behandlingen av äggstockscancer i syfte att förlänga överlevnaden utan att ge för kvinnan besvärande sidoeffekter som nedsätter livskvaliteten.

Kvantitativ datortomografi för mer noggrann strålterapi

Vid strålterapi med låga fotoenergier och med protoner är det värdefullt att veta vilka grundämnen som patientens organ består av. Med kvantitativ datortomografi med flera energier kan vi bestämma mängden väte, kol, syre och kalcium i patienten.

Bildoptimering vid röntgendiagnostik

Inom bildoptimering söker vi de inställningar på röntgenapparaten som minimerar stråldoserna och ger tillräckligt bra bildkvalitet. Med hjälp av specifika bildkriterier och datormodellberäkningar kan vi mäta kvaliteten och optimera mot stråldosen.

Dosimetri vid röntgendiagnostik

Röntgenundersökningar ger ett betydande bidrag till befolkningens stråldos från joniserande strålning. Med hjälp av avancerad datormodellering utvecklar vi mer noggranna metoder att kalibrera de strålningsdosimetrar som möter patientdoserna.

Systemneurobiologi - ett styrkeområde

Systemneurobiologi är en satsning på ett gemensamt styrkeområde mellan Linköpings universitet och Region Östergötland som syftar till att stärka forskningen inom det medicinska området.

Retrospektiv EPR dosimetri

Om en kärnteknisk olycka skulle inträffa måste man kunna bestämma vilken stråldos de som varit i närheten utsatts för. Saker vi ofta bär med oss som mobiltelefon eller tuggummi kan användas till detta.

EPR dosimetri för strålterapi

Före en strålbehandling gör man en dosplan över hur man fördelar strålningen och denna måste verifieras experimentellt. Vi har tagit fram ett dosimetrisystem som är tillräckligt känsligt för att kunna bestämma både höga och relativt låga doser.

Utveckling av EPR dosimetri för olika strålkvaliteter

Vi har utvecklat en EPR-dosimeter, litiumformiat, som är känsligare än den konventionellt använda alanin. Denna framställs i form av tabletter och har kvalitetstestats.

Sömnsjukdomar

I min forskargrupp studerar vi vad som händer i hjärnan vid narkolepsi och andra sömnsjukdomar för att på sikt kunna använda funktionell avbildning för att bättre förstå patienternas symptombild och möjligen minska tiden till diagnos.

Funktionell avbildning av hjärnan

Med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) kan hjärnans funktion avbildas. Genom att kombinera fMRI med EEG drar vi nytta av den goda rumsliga upplösningen vid fMRI och den goda tidsupplösningen vid EEG.

Mekanistisk modellering av hjärnans funktion

Genom matematisk modellering kan man testa olika hypoteser som förklarar hjärnans funktion. Metoden bygger på systembiologiska principer och använder matematiska uttryck för att  beskriva vad som händer i hjärnans nervceller och blodkärl.

Nordisk intressegrupp inom implementering

Nordic Implementation Interest Group är en intressegrupp av forskare och praktiker med intresse för frågor kring evidensbaserad praktik inom hälso- och sjukvård, socialt arbete, utbildning och andra områden och verksamheter.

Implementering i hälso- och sjukvård

Vår forskning handlar om att överbrygga gapet mellan forskning och praktik, i hälso- och sjukvården såväl som i samhället i stort.

Cardiodiet

Minskar råd om en medelhavskost risken att få diabetes hos patienter som vårdats för kranskärlssjukdom? Minskar dessa råd risken att få återfall i kranskärlssjukdom eller att få stroke?

Reaktioner och upplevelse av sjukdom och ohälsa

Hur personen upplever, reagerar på och hanterar symtom, sjukdom och ohälsa är beroende av att människan ses som en helhet.

Utveckling av teori och metod inom omvårdnad

För att bibehålla en god kvalitet på forskningen samt omvårdnaden är det viktigt att utveckla teorier och olika begrepp som används inom omvårdnadsforskningen.

Konsekvenser av omvårdnad och behandling

Här studeras människors livskvalitet/hälsorelaterad livskvalitet, egenvård, symtomlindring, återhämtning, funktionella status och komplikationer.

Förutsättningar för hälsa

Olika studier bedrivs som syftar till att kartlägga egenvårdsförmåga vid kronisk hjärtsvikt samt kartlägga faktorer som är relaterade till egenvårdsförmåga.

Forskarskolan Forum Scientium

Forskarskolan Forum Scientium, en bro mellan medicin, naturvetenskap och ingenjörskonst, stimulerar kreativitet och en gemensam användning av idéer, kunskap och utrustning.

Tuberkulos och koinfektioner

Vår forskning fokuserar på den gynnsamma roll medfödda immunceller och deras samarbete för kontroll av Mtb under samtidig ko-infektion.

Hur påverkar fetma och viktuppgång hos modern graviditeten, förlossningen och det nyfödda barnet?

Hur påverkar moderns fetma förlossningsloppet? Vi har visat att feta kvinnor har ett längre öppningssked under förlossningen. Gäller det samma kvinnor som av olika skäl tvingas sätta igång förlossningen?

Biopsykosocial obstetrik och reproduktion

Vi studerar tillblivelse och utveckling från foster till människa; ägg- och spermiedonation, surrogatmoderskap, nedsatt fertilitet och problem i havandeskapet som kan påverka fostrets överlevnad och tillväxt och barnets utveckling.

Tillämpad hörselforskning

Forskargruppen inom tillämpad hörselforskning vid Linköpings Universitet bedriver forskning i flertalet områden som hörselfysiologi, hörseldiagnos, rehabilitering, hörhjälpmedel och digital signalbehandling.

Reproduktions- och neuroimmunologi

Under graviditet måste den blivande mammans immunsystem anpassas för att fostret, som till hälften består av främmande gener från fadern, inte ska stötas bort.

Cancerfarmakologi

Forskargruppen arbetar inom området läkemedelsutveckling och cancerfarmakologi. Vårt mål är att identifiera cancerläkemedel med nya verkningsmekanismer och att försöka utveckla läkemedelskandidater med klinisk användning.

Betydelsen av farmakogenetik för individualiserad cancerbehandling

Vi studerar hur genetiska avvikelser i läkemedelsmetaboliserande enzymer påverkar vilken effekt man får vid tiopurinbehandling. Tiopuriner är cytostatika som används vid bl.a. behandling av barnleukemi och inflammatoriska tarmsjukdomar.

Hals- och huvudcancer

Syftet med vår forskning är att studera de signalvägar som är involverade i känslighet/resistens mot cisplatin, cetuximab, och strålbehandling för att hitta nya prediktiva markörer och nya mål för behandling