Sociala konsekvenser när äldre isoleras

Social och fysisk distansering hos äldre får konsekvenser på både individ- och samhällsnivå, menar forskare vid Linköpings universitet. Från ensamhet till åldersdiskriminering, ett påverkat arbetsliv och mindre inflytande i politiska beslut. 

Uppmaningen till de som är 70 år eller äldre upprepas nästan dagligen: Stanna hemma och undvik sociala kontakter. I flertalet länder isoleras äldre för att skyddas mot coronaviruset. Viruset som har vänt upp och ned på tillvaron för människor i hela världen, men som på grund av isoleringen kanske innebär en extra stor påfrestning för just äldre.

En del av den svenska rapporteringen om äldre och coronaviruset har fokuserat på hur isoleringen påverkar den psykiska hälsan. Andreas Motel-Klingebiel, professor i äldre och åldrande, säger att isoleringen har stora sociala effekter. Människan har ett grundläggande behov av sociala kontakter.  Andreas Motel-Klingebiel, professor i äldre och åldrande. Foto David Einar

– Människor känner sig ensamma och deprimerade. De känner en ökad oro eftersom de inte kan träffas, prata om vad som händer eller om sina rädslor. De saknar flera typer av kommunikation, fysisk kontakt och en kontext för interaktion.

Inte en homogen grupp

Men isoleringen får också sociala och politiska konsekvenser på samhällsnivå, på kort och lång sikt. Det menar både Andreas Motel-Klingebiel, vars forskning bland annat fokuserar på social ojämlikhet, social förändring och åldersdiskriminering och Wenqian Xu, som är doktorand i åldrande och social förändring och forskar på bilden av äldre i media.

Konsekvenserna bottnar i att gruppen äldre inte är homogen. Den består av de som fortfarande arbetar, som är friska och aktiva, engagerar sig i civilsamhälle och politik, och så de som har kroniska eller underliggande sjukdomar och löper större risk att bli allvarligt sjuka om de smittas.

– Delar av arbets- och familjelivet, engagemang i det politiska och det civila samhället saknas nu när en hel grupp ska isoleras, säger Andreas Motel-Klingebiel.

– Samhället går miste om resurser i form av tid och kompetens. Resurser som nu sitter hemma, eller tenderar att sitta hemma.

Wenqian Xu menar att media ger en bild av äldre som en sårbar grupp, trots att inte alla har en sjukdomsbild. 

– Jag ser att man väldigt ofta utgår från ålder i media. Man rapporterar om äldre som en hjälplös grupp, skör och sårbar för coronaviruset. Men många är inte det alls, många är väldigt aktiva och deltar aktivt i samhället.

Medias bild av äldre

Bilden av äldre som kommuniceras av både myndigheter och media är någonting som Xu och Motel-Klingebiel båda återkommer till. Den spelar en nyckelroll i effekterna som den isoleringen har, menar de. Risken för större klyftor mellan åldersgrupper och stereotyper av äldre ökar.

– En del av medias bild av äldre är missvisande. Den porträtterar äldre som sårbara och de unga som nästan immuna mot coronaviruset. Det finns en risk att det startar en ilska mot äldre. Det är en diskurs i media och i sociala medier som behöver förändras för att skapa social solidaritet istället för klyftor, säger Xu.

Beslutet om att uppmana äldre till social och fysisk distans har tagits för att skydda människors hälsa. Hur kan man skapa en balans mellan att skydda riskgrupper och minimera effekterna av isoleringen?
– Kommunicera på ett sätt som inte enbart fokuserar på ålder utan på hälsotillstånd, säger Motel-Klingebiel och fortsätter:

– Kommunikationen måste vara mindre stereotypisk, undvika att porträttera grupper som offer och ställa dem mot varandra. Äldre är inte offer på grund av viruset och yngre är inte offer på grund av att samhället stängs ned.Wenqian Xu, doktorand i åldrande och social förändring. Foto Chulalongkorn University

Rättigheter

Isoleringen i sig och hur den kommuniceras får konsekvenser för äldres rättigheter. Andreas Motel-Klingebiel och Wenqian Xu lyfter bland annat försämrade möjligheter på arbetsmarknaden och att deltagandet i den politiska beslutsprocessen minskar. De som påverkas mest av de beslut som nu fattas är inte representerade. Underrepresentationen är strukturell, men i nuläget när äldre stannar hemma blir den akut, menar de. Ytterligare en aspekt är den långsiktiga sjukvården för äldre och hur den påverkas när akutvård prioriteras.

Finns det någonting positivt som den här situationen för med sig?
- Det skulle kunna vara att fler äldre börjar använda tekniska lösningar för att kommunicera, säger Wenqian Xu.

Men både han och Andreas Motel-Klingebiel poängterar att det långt ifrån alla äldre som har tillgång till den tekniska utrustning eller internetuppkoppling som krävs. I Sverige finns dock bättre förutsättningar än i många andra länder. I Sverige kan konsekvenserna för äldre också dämpas i och med den svenska strategin mot smittspridningen, menar Andreas Motel-Klingebiel.

– Den, ofta väldigt kritiserade, svenska strategin för att hantera krisen kan kanske vara problematisk ur ett epidemiologiskt perspektiv men kan vara fördelaktig för att behålla samhället som det är och inte stänga ned allt som är viktigt, speciellt för de som arbetar. Det kan ge färre problem för äldre.

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Mer forskning om covid-19 och dess effekter
Visa/dölj innehåll

Relaterat innehåll
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll