02 juli 2024

Årets Skolsamverkanspris delas av två personer, Emma Björk och Lina Rogström. Kollegorna som har känt varandra sedan studierna vid Göteborgs universitet arbetar nu tillsammans på Institutionen för fysik, kemi och biologi.

Emma och Lina, årets pristagare av Skolsamverkanspriset
Emma och Lina, årets pristagare av Skolsamverkanspriset Hanna Ekelund Strand

Emma och Lina tilldelas priset för sina insatser inom FunMat-II, ett kompetenscentrum inom materialvetenskap. Linköpings universitet samarbetar med Uppsala universitet, RISE och ett antal industripartners för att locka fler elever att vidareutbilda sig inom teknik, stärka industrin och utbilda framtidens forskare.

Tillsammans med Oscarsgymnasiet i Oskarshamns kommun har kollegorna genomfört olika aktiviteter för att få fler elever att välja teknikstudier och sedan återvända för att arbeta inom kommunen. Emma, som även är vice ordförande i EF-nämnden, har stor nytta av gymnasiesamarbetet när hon är med och tar fram nya utbildningar på universitetet.

- Jag tycker att skolsamverkan hänger ihop mycket med mitt arbete i EF-nämnden med utveckling av kurser och program inom fysik och materialvetenskap. För att bedriva utbildning inom dessa områden behöver vi naturligtvis ett studentunderlag och arbetet med gymnasieelever gör att vi förhoppningsvis ökar intresset för detta och ger även mig insikt i vad eleverna tycker.

Både Emma och Lina är överens om att skolsamverkan är viktig för att få fler unga att intressera sig för naturvetenskap och teknik. Emma har även ett särskilt fokus på tjejers vidareutbildning och idag är hon och Lina viktiga förebilder inom det mansdominerade fysikområdet.

- Jag har ett särskilt intresse i att uppmuntra tjejer att läsa vidare inom STEM, en förkortning för ämnena science, technology, engineering och mathematics. Jag har alltid varit intresserad av matematik och fysik och deltog i en riktad satsning för att få fler tjejer att läsa fysik på KTH. /../ I samhället idag påverkas killar och tjejer mot olika intressen, jag vill visa att det är möjligt för tjejer som tycker att STEM är roligt att arbeta inom fysik och materialvetenskap. Det är klart att det går på pappret, men det är få kvinnliga förebilder inom området. Det är en del av varför Linas och mitt arbete är så viktigt, vi visar gymnasieelever och deras lärare att det finns kvinnliga fysiker och att det är möjligt att ha en akademisk karriär som kvinna i ett mansdominerat område.

Lina lyfter vikten av att få unga att tycka att naturvetenskap och teknik är intressant och roligt och inte något främmande och svårt.

- Skolsamverkan är viktig för att få fler att tycka att naturvetenskap och teknik är intressant och roligt och inte något främmande och svårt. Där tror jag att vi som forskare kan hjälpa till att visa upp att naturvetenskap och teknik är så brett och passar många. Dessutom är det ju så att vi behöver fler elever som väljer att läsa natur och teknik för att fortsätta inom både forskning och inom industrin.

Förhoppningsvis kommer fler skolor att kunna ansluta sig till kunskapscentret så att verksamheten kan expandera.

Skolsamverkanspriset består, utöver ett diplom, av anslagsmedel om 20 000 kronor för kompetensutveckling inom ramen för anställningen.

Kontakt

Tidigare pristagare

Mer om skolsamverkan

Senaste nytt från LiU

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.